Henry Adams
Henry Adams | |
Henry Adams omkring 1885. | |
Född | 16 februari 1838[1][2][3] Boston[2] |
---|---|
Död | 27 mars 1918[1][2][3] (80 år) Washington[2], USA |
Begravd | Adams Memorial |
Andra namn | Frances Snow Compton |
Medborgare i | USA[2] |
Utbildad vid | Harvard University[2] Humboldt-Universität zu Berlin |
Sysselsättning | Journalist, matematiker, sekreterare[4], redaktör[4], författare[5], nutidshistoriker, historiker[2], konsthistoriker[6] |
Arbetsgivare | Charles Francis Adams (1861–)[4] Harvard University (1870–1877)[2][4] North American Review (1870–)[4] |
Maka | Marian Hooper Adams (g. 1872–1885)[7] |
Föräldrar | Charles Francis Adams[7][4] Abigail Brown Brooks[7][4] |
Släktingar | Charles Francis Adams, jr. (syskon)[8] Brooks Adams (syskon) John Quincy Adams |
Utmärkelser | |
Legum doctor (1892)[4] Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1919)[9] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Redigera Wikidata |
Henry Adams, född 16 februari 1838 i Boston, död 27 mars 1918 i Washington, D.C., var en amerikansk författare.
Under sin levnad var Henry Adams främst känd som historiker och som medlem i den mäktiga familjen Adams. Efter hans död blev han erkänd som en huvudfigur i amerikansk litteratur. Hans ryktbarhet vilar huvudsakligen på två självbiografiska böcker.
Under barndomen kände han sig mest hemma i Quincy i Massachusetts. Hans farfar och farfars far var USA:s presidenter. Hans far var Charles Francis Adams, en känd statsman.
Efter examen vid universitetet i Harvard 1858 studerade han i Tyskland och gjorde en rundresa i Europa. 1861-1868 var han privatsekreterare i London för fadern som var minister i Storbritannien. 1870-1877 undervisade han i medeltidshistoria vid Harvard University och var redaktör för North American Review. Han gifte sig till Marian Hooper 1872 och de flyttade till Washington 1877. År 1891 färdigställde han verket United States During the Administrations of Thomas Jefferson and James Madison, som omfattar nio volymer.
Djupt bedrövad över sin hustrus död 1885 reste han runt hela världen. Katedralerna i Frankrike hans väckte hans intresse för det religiösa livet av tolfte seklet. 1904 trycke han på enskilt initiativ en förkortad version av Mont-Saint-Michel för att ge till vänner och bekanta och 1907 tryckte han även det sista The Education of Henry Adams. Dessa utgavs till allmänheten först efter hans död.
Bibliografi
- Democracy (1879)
- Esther (1884)
- History of the United States of America during the administrations of Jefferson and Madison (1891)
- Mont Saint Michel and Chartres (1904)
- The education of Henry Adams (1918)
Källor
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 16, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Henry Adams, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, 1906.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Rossiter Johnson (red.), The Biographical Dictionary of America, vol. 1, 1906, s. 39.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Adams, 6. Henry i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Adams, 6. Henry i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Externa länkar
- Henry Adams grav på Find A Grave (engelska)
- Wikimedia Commons har media som rör Henry Adams.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Henry Brooks Adams, American historian, circa 1885. Cropped version.