Henrik Horn (1618–1693)

Henrik Horn
Henrik Horn af Marienborg på samtida gravyr.
Titlar
Generallöjtnant
Tidsperiod	1656−1665
Riksråd
Tidsperiod	1660−1693
Hovrättsråd i Svea hovrätt
Tidsperiod	1660
Överbefälhavare i Finland
Tidsperiod	1665−1666
Fältmarskalk
Tidsperiod	1665−1693
Generalguvernör i Bremen-Verden
Tidsperiod	1666−1693
Företrädare	Gustaf Evertsson Horn
Efterträdare	Erik Dahlbergh
Amiralgeneral
Tidsperiod	1677
Lagman i Tiohärads lagsaga
Tidsperiod	1679–1680
Företrädare	Axel Sparre
Efterträdare	Augustin Leijonsköld
Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Tjänstetid	1634−1693
Grad	Fältmarskalk
Enhet	Svea livgarde Upplands ryttare
Befäl	Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente Västgöta kavalleriregemente Bremiska infanteriregementet
Slag/krig	Trettioåriga kriget Torstensonska kriget Horns krig Karl X Gustavs polska krig Tredagarsslaget vid Warszawa Slaget vid Filippovo Karl X Gustavs första danska krig Karl X Gustavs andra danska krig Slaget vid Nyborg Skånska kriget Belägringen av Stade Slaget vid Köge bukt Återerövringen av Jämtland Slaget vid Telschi
Personfakta
Personnamn	Henrik Horn af Marienborg
Född	22 maj 1618
Nationalitet	Sverige
Död	22 februari 1693 (74 år) Stade, Bremen-Verden, Tyskland
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Horn af Marienborg
Sätesgård	Marienborg, Livland
Far	Henrik Horn
Mor	Anna Jönsdotter Sneckenborg
Familj
Gift	13 augusti 1643 Örebro slott, Örebro
Make/maka	Margareta Leijonhufvud
Familj 2
Gift 2	13 december 1650 Tre Kronor, Stockholm
Make/maka 2	Kerstin Bååt
Familj 3
Gift 3	18 augusti 1661 Riddarholmskyrkan, Stockholm
Make/maka 3	Emerentia Ribbing
Familj 4
Gift 4	9 november 1674 Stralsund, Svenska Pommern
Make/maka 4	Beata Magdalena Wittenberg
Heraldiskt vapen

Henrik Horn, född den 22 maj 1618, död den 22 februari 1693 i Stade, Tyskland, var en svensk friherre till Marienborg, riksråd, generalguvernör och fältmarskalk.

Han var postum son till Henrik Horn och föddes två månader efter faderns död. Han blev redan vid 25 års ålder utnämnd till överste och efter hedrande militär tjänstgöring även till riksråd och hovrättsråd i Svea hovrätt 1660. Han blev generalmajor vid kavalleriet 1654, generallöjtnant 1656 samt chef för armén i Finland 1657 och 1665 fältmarskalk. Han var vid två tillfällen, 1666 och 1668, generalguvernör i Bremen och Verden samt utnämndes till generalamiral (1677).

Sedan kriget med Brandenburg respektive Danmark utbrutit 1674 respektive 1675 uppstod ett stort inflöde i Bremen-Verden av trupper från Brandenburg, Lüneburg och Danmark. Därför tvingades Henrik Horn i augusti 1676 att ge upp Stade, varefter han begav sig till Sverige, där han 1677 förordnades till chef för Amiralitetskollegium. Som amiralgeneral fick han befälet över stora flottan och fick order av kungen om att uppsöka den danska flottan. Den fördes av Nils Juel och sjöslaget ägde rum i Køge bugt den 1 juli 1677 varvid Sverige förlorade.

Hösten 1677 ryckte Horn in i Jämtland efter att norrmännen begivit sig till Tröndelag, vilket avslutade den norska återerövringen av Jämtland. Horn fick därefter i uppgift att utreda om jämtarna begått förräderi mot Sverige under kriget.

Senhösten 1678 anföll han med sina trupper Preussen från Livland. Hären var illa rustad och bestod endast av 8000 man. Den slogs tillbaka av kurfurst Fredrik Vilhelm och retirerade oordnat till Riga. Horn ankom dit i februari 1679. 1680 återtog Horn sin befattning som generalguvernör över Bremen-Verden.^[1]

Horn gifte sig 1674 med Beata Magdalena Wittenberg. Han avled i Stade 1693.

• Sven Grauers: Henrik Horn (1618–1693) i Svenskt biografiskt lexikon
• Hirsch, Ferdinand (1897). Der Winterfeldzug in Preussen 1678-1679. Berlin. Libris 2703920 
• Wimarson, Nils (1897-1912). Sveriges krig i Tyskland 1675-1679. Lund. Libris 1234765 

• Lista över svenska fältmarskalkar
• Hornätten

• Wikimedia Commons har media som rör Henrik Horn (1618–1693).
  Bilder & media