Henri Lavedan
| Henri Lavedan | |
 | |
| Född | Henri Léon Emile Lavedan 9 april 1859[1][2][3] Orléans[4], Frankrike |
|---|---|
| Död | 3 september 1940[5] (81 år) Paris[6] |
| Begravd | Père-Lachaise[7][8] och Grave of Lavedan |
| Andra namn | Manchecourt[9] |
| Medborgare i | Frankrike[10] |
| Sysselsättning | Journalist, författare[11], dramatiker, manusförfattare |
| Befattning | |
| Stol nummer 15 i Franska akademien (1898–1940)[5] | |
| Barn | Geneviève Lavedan (f. 1886) |
| Föräldrar | Léon Lavedan |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Henri Lavedan, född 9 april 1859 i Orléans, död 4 september 1940 i Paris, var en fransk författare.
Lavedan var till en början verksam som journalist och romanskribent, debuterade 1891 som dramatiker med Une famille och hade som sådan stor framgång i den lättare genren. Komedierna Le prince d'Auroc (1894), Cathérine (1897) och Le vieux marcheur (1899) utfördes med smidigt handlag, pikant situationskomik och kvick dialog. Efter sitt inträde i Franska akademin 1898 försökte Lavedan höja sig till den högre komedin med verk som Le marquis de Prisola (1902), Le duel (1905) och Servir (1913). Lavedan var under en följd av år en uppskattad medarbetare i L'Illustration. Sina krönikor samlade han i Bon an, mal an (1908–1913) och Les grandes heures (1915–1921).
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1065
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Henri Léon Emile Lavedan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Henri Lavedan, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 17 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Académie française, Henri Lavedan, läs online, läst: 29 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gallica.bnf.fr.[källa från Wikidata]
- ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 482, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|
Media som används på denna webbplats