Henån
| Henån | |
| Tätort Centralort | |
 Ån Henån som rinner genom orten Henån | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Orusts kommun |
| Distrikt | Röra distrikt, Torps distrikt |
| Koordinater | 58°14′12″N 11°40′44″Ö / 58.23667°N 11.67889°Ö |
| Area | |
| - tätort | 528 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 883,3 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 405 (2020)[3] |
| - kommun | 15 368 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 4,6 inv./hektar |
| - kommun | 17 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Henån |
| Postnummer | 473 XX |
| Riktnummer | 0304 |
| Tätortskod | T4384[4] |
| Beb.områdeskod | 1421TC102 (1965–)[5] |
| Geonames | 2706619 |
  Ortens läge i Västra Götalands län | |
| Wikimedia Commons: Henån | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Henån är en tätort på Orust i Bohuslän samt centralort i Orusts kommun i Västra Götalands län. Orten har fått sitt namn efter ån Henån.
Handel och annan aktivitet ökar stort under sommartid, eftersom Henån är centralort för en kommun som flerdubblar sitt invånarantal under turistsäsongen.
Historik
Henån omnämns först 1420 och 1519. Förleden innehåller ett ånamn, fornvästnordiska Hein, i vilket ingår ett ord som motsvarar det dialektala ordet hen, som betyder "slipsten, brynsten", och syftar på berggrunden. Sedermera övergick namnet på en gård vid nämnda å, kring vilken tätorten Växte upp.[6] vid mitten av 1800-talet med handel och gästgiveri. Orten fick ångbåtsförbindelse och blev en populär badort, den första på Orust. Från Henån kommer även båtbyggarfirman Najad.
På 1960-talet tillkom länsväg 160, när Tjörnbroarna och Nötesundsbron byggdes. Vid bildandet av Orusts kommun 1971 blev Henån kommunens centralort.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Henån 1960–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 168 | ¤ | ||
| 1965 | 276 | |||
| 1970 | 511 | |||
| 1975 | 1 061 | |||
| 1980 | 1 396 | |||
| 1990 | 1 659 | 171 | ||
| 1995 | 1 889 | 185 | ||
| 2000 | 1 836 | 189 | ||
| 2005 | 1 855 | 193 | ||
| 2010 | 1 816 | 198 | ||
| 2015 | 2 243 | 470 | ||
| 2020 | 2 405 | 528 | ||
Bildgalleri
Äldre bebyggelse vid landsvägsbron över ån Henån
Kulturhuset Kajutan i Henån, där också Henåns bibliotek och Lärcentrum finns, samt konsthall och turistbyrå
Badplats i Henån
Se även
Källor
Noter
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Red: Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala 2003, s. 125
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 117 i pdf:en
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Vidare läsning
- Berntsson, Britta (1980). Anteckningar från Henån från forna dagar till 1980. Henån. Libris 8627482
- Emanuelsson, Tommy (1975). Henå-trakten : en lokal aktivitetsstudie. Göteborg: Göteborgs universitet. Libris 8865714
- Berntsson Britta, red (1997). Henån : badort och handelsplats : ett försök att beskriva en badort och handelsplats före kommunsammanslagningen 1971. Henån. Libris 8865705
- Vinghamre, Marie (1993). Gamla hus i Henån : ett specialarbete. Henån. Libris 8865708
Wikimedia Commons har media som rör Henån.
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 59.50° N
- S: 57.10° N
- W: 10.90° E
- E: 15.20° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Kulturhuset Kajutan vid Hamntorget i Henån. Kulturhuset inrymmer också Henåns bibliotek och Lärcentrum, samt konsthall och turistbyrå. Henån är centralort i Orusts kommun i Bohuslän.
Författare/Upphovsman: AndersHogmark, Licens: CC BY-SA 4.0
Badplatsen i Henån, Orust kommun, Sverige.
Författare/Upphovsman: Västgöten (Harri Blomberg), Licens: CC BY-SA 3.0
Ån Henån ses här flyta genom tätorten Henån, centralort i Orust kommun på Sveriges västkust. Orust är tillika Sveriges tredje största ö, och är belägen cirka 60 kilometer (ungefär 37,3 miles) norr om Göteborg.
Författare/Upphovsman: Västgöten (Harri Blomberg), Licens: CC BY-SA 3.0
Äldre bebyggelse vid landsvägsbron över ån Henån, Orust kommun