Hemvärnet i Indien

Hemvärnet i Indien - Home Guards Organization är en frivillig styrka som först uppsattes i Indien 1946, som hjälp för polisen vid kravaller och etniska konflikter. Efterhand bildade allt fler delstater frivilligstyrkor. Efter det sino-indiska kriget 1962 begärde centralregeringen att alla delstater och unionsterritorier skulle samordna sina frivilligstyrkor till en enhetlig hemvärnsorganisation.^[1]

Det indiska hemvärnet är underställda delstatspolisen och har följande uppgifter:

• Polisreserv för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet
• Katastrofinsatser
• Beredskapsstyrka för militära och icke-militär nödlägen
• Teknisk beredskap för transporter, fältarbeten, brandförsvar, sjukvård, energiförsörjning, vattenförsörjning och teleförbindelser.
• Gränshemvärnet (Border Wing) med 18 bataljoner biträder Indiens gränstrupper.
• Marinhemvärnet biträder Indiens kustbevakning.
• Brandhemvärnet (Fire Wing) biträder brandväsendet.

Gränshemvärnet har, utöver hemvärnets grundläggande uppdrag, följande uppdrag:^[2]

• ansvar för lokal säkerhet i gränsbyarna, stärka motståndsviljan i gränsområdet och förhindra gränsöverskridande plundringståg
• skydda förbindelser och transporter vid förhöjd beredskap samt bistå lokala myndigheter med att lösa lokala säkerhetsproblem
• biträda gränstrupperna med gränspatruller och med att bekämpa infiltratörer

Hemvärn finns i alla delstater och unionsterritorier utom i Arunachal Pradesh och Kerala där andra organisationer ansvarar för samma uppgifter.

I det indiska unionsinrikesministeriet i Delhi ansvarar generaldirektören för civilförsvaret för hemvärnsfrågor.^[2]

På delstatsnivå leds hemvärnets verksamhet av en generalkommendant, som är en högre polischef. På regional nivå har hemvärnschefen polisintendents grad (major); på distriktsnivå biträdande polisintendents (kapten).^[2]

• 1 kompani = 3 plutoner
• 1 pluton = 3 grupper^[2]

Border Wing Home Guards finns i gränsområdena i Punjab, Rajasthan, Gujarat, Assam, Västbengalen, Meghalaya och Tripura. Det finns sex gränshemvärnsbataljoner i Punjab, fyra vardera i Rajasthan och Gujarat och en vardera i de övriga delstaterna nämnda ovan. Gränshemvärnet är bättre utbildat, övat och utrustat än det vanliga hemvärnet och är fullt beväpnat. De samarbetar med gränstrupperna och med armén.^[2]

Hemvärnssoldaterna är frivilliga som ställer upp på sin fritid för utbildning och övning. På distriktsnivå finns det en avlönad kader för utbildning och stabstjänst.^[2]

Det indiska hemvärnet hade 2009 en planlagd styrka om 573 793 hemvärnssoldater. Den verkliga styrkan var 486 401.^[1] De är rekryterade från många olika samhällssektorer, som läkare, advokater, lärare, statstjänstemän, privattjänstemän, industriarbetare, lantarbetare och andra.

Alla medborgare i åldern 18-50 år kan anmäla sig som frivilliga för en kontraktsperiod om 3-5 år. Vid tjänstgöring erhålles en ekonomisk gottgörelse. Efter tre år i hemvärnet kan en hemvärnssoldat erhålla fördjupad utbildning av polisen i ordningstjänst, brottsförebyggande arbete, gränsbevakning, katastrofhjälp, brandskydd och brandförsvar, valbevakning med mera.

I delstaten Tripura gäller följande utbildningsregler.^[3]

Kompaniet är den grundläggande organisationsenheten i det indiska hemvärnet. Högre befattningar innehas antingen av polisbefäl eller av hemvärnsmän. Personalstrukturen är inte enhetlig mellan delstaterna.

Det indiska hemvärnet är utrustade med vapen av äldre typ, såsom repetergevär av Lee-Enfieldmodell, kulsprutepistol av Stenmodell och kulsprutegevär modell Bren.

• Hemvärn

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Home Guard (India), 11 december 2009.