Hemman
Hemman är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde.[1][2]
På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård med en sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal.
Ett hemman som övergivits och länge stått obrukat kallades ödeshemman. Den person som äger ett hemman kallas hemmansägare.
Ordet används även i uttryck som "vara på sitt eget hemman" eller "vara på eget hemman" för att beskriva någon som är fullt hemmastadd eller säker på sin sak.[3]
Rå- och rörshemman
Rå- och rörshemman var hemman som var belägna inom samma by som den jordägande adelsmannens sätesgård/säteri och de var förknippade med särskilda privilegier för jordägaren.
Hackhemman
I svensk folktro var hackhemman en gammal odlingsplats med stengärdesgårdar och rösen ute i markerna. Man antog att de tidigare jordbrukarna hade varit småväxta och därför var deras murar och rösen så låga. De ska ha bott i rishyddor eller jordkulor och ha bakat sitt bröd på flata stenar samt ha haft hackan som sitt viktigaste redskap. Forna tiders svenskar funderade mycket över vilka dessa människor kan ha varit och därvid nämns särskilt ofta samer eller frigivna trälar. Märkligt nog används ordet hackhemman i sägnerna ibland även för brukarna av dessa hemman.[4]
Etymologi
Hemman är en utvidgad form av det fornsvenska Hema, hem. Motsvarande isländskans heima. [3] Utvecklingen kan jämföras med det nysvenska ordet nystan, en utvidgad form av fornsvenskans nysta.[5]
Se även
- Frälsehemman
- Skattehemman
- Kanikhemman
- Kronohemman
- Täktekarlshemman
- Sämjehemman
- Bergsfrälse
- Gård
- Indelningsverket
- Mantal
- Lägenhet
- Rotering
Referenser
Noter
- ^ Ordbok för släktforskare, Andra helt omarbetade och utvidgade upplagan, Kent Andersson & Henrik Anderö, ICA Bokförlag, Västerås 1997 ISBN 91-534-1705-4 s. 44
- ^ ”hemman”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ [a b] Ordbok över svenska språket. 1932
- ^ Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 95.
- ^ Hellquist, Elof (1980). Svensk etymologisk ordbok (första bandet)
Allmänna källor
- Rå- och rörshemman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Kavelgrisen, Licens: CC BY-SA 3.0
Långmarens museigård i Tystberga