Hemautomation
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hemautomation är förlängningen av "fastighetsautomation" till bostäder avsedda som privata hem. Det är automatisering av hem, hushållsarbete- eller aktivitet. Hemautomation kan inkludera centraliserad styrning av belysning, VVS (uppvärmning, ventilation och luftkonditionering), apparater och andra system, för att underlätta, förbättra bekvämlighet, energieffektivitet och säkerhet. Hemautomation för gamla och funktionshindrade kan ge ökad livskvalitet för personer som annars skulle behöva personlig assistans eller institutionsvård.
Se även
- KNX - kommunikationsprotokoll för hem- och fastighetsautomation.
- ZigBee - är en trådlös teknik för hemautomation. Ikea och Philips använder ZigBee som infrastruktur för sina produktfamiljer Ikea Trådfri respektive Philips Hue.[1]
- Bluetooth - är en trådlös teknik som idag även används inom hemautomation. För hemautomation används framförallt den strömsnåla varianten av Bluetooth, Bluetooth Low Energy.[2]
- Z-Wave - är en äldre teknik för trådlös styrning och övervakning av utrustning i framförallt hem och kontor. Den blir allt mer sällsynt och har idag ersatts av Bluetooth och ZigBee.[3]
- LPD433 - en ganska gammal trådlös teknik som använder en frekvensstandard kring 433 MHz.[4] Den börjar bli föråldrad men användas än idag (2020) inom hemautomation. Tekniken är enkel och ger god prestanda i vissa avseenden men brister i andra avseende. T.ex. kan en trådlös termometer ha hög upplösning (delar av grader) men dataströmmen är långsam och varje datapaket tar lång tid att överföra. Tekniken medger endast kommunikation åt ett håll och den medger inte svar om ett meddelande har gått fram eller ej (till skillnad från ZigBee och Z-Wave som är dubbelriktade).
- Wi-Fi - används också för hemautomation men p.g.a. den höga effektförbrukningen (ibland flera watt) så används Wi-Fi endast till komponenter som är spänningsmatade via elnätet och sällan till batteridrivna enheter.[5]
Referenser
- ^ ”Hur Funkar Det? - Zigbee”. www.kjell.com. 17 september 2019. https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/smarta-hem/fjarrstyrning/zigbee. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Hur Funkar Det? - Bluetooth LE”. www.kjell.com. 18 september 2019. https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/smarta-hem/fjarrstyrning/bluetooth-le. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Hur Funkar Det? - Z-wave”. www.kjell.com. 17 september 2019. https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/smarta-hem/fjarrstyrning/z-wave. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Hur Funkar Det? - 433 MHz-fjärrströmbrytare”. www.kjell.com. 17 september 2019. https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/smarta-hem/fjarrstyrning/433-mhz-fjarrstrombrytare. Läst 18 augusti 2020.
- ^ ”Hur Funkar Det? - Wifi-tillbehör”. www.kjell.com. 18 september 2019. https://www.kjell.com/se/kunskap/hur-funkar-det/smarta-hem/fjarrstyrning/wifi-uppkopplade-smart-hem-tillbehor. Läst 18 augusti 2020.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg