Civil Rights Defenders

Civil Rights Defenders
Bildad1982
Tidigare namnSvenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter[1]
TypIcke-statlig
Ideell
Människorättsorganisation
Syfte/fokusMänskliga rättigheter
Medborgerliga och politiska rättigheter
SäteÖstgötagatan 90
Stockholm
Sverige
Betjänad regionEurasien
Europa
Asien
Latinamerika
Östafrika
Sverige
NyckelpersonerAnders L. Pettersson chef[2]; Hanna Gerdes, Styrelseordförande[3];Gerald Nagler, grundare och hedersordförande[3]
Webbplatscrd.org
Anders L. Pettersson talar under demonstrationen "Stoppa angiverilagen!" 2023.

Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter[4]) är en internationell icke-statlig organisation med huvudkontor i Stockholm i Sverige. Organisationen arbetar med mänskliga rättigheter och inriktar sig på medborgerliga och politiska rättigheter.[1] De arbetar främst med att stödja lokala människorättsförsvarare genom kapacitetsutveckling, utbildning och finansiering, samt genom säkerhetsåtgärder och akutstöd till människorättsförsvarare som befinner sig i fara.[5] När organisationen grundades som Svenska Helsingforskommittén 1982 inriktade den sig främst på att bevaka och stötta de medborgerliga rättigheterna i Helsingforsdeklarationen som togs fram på Helsingforskonferensen på 1970-talet. År 2009 bytte organisationen namn till Civil Rights Defenders[6] och är nu verksam i Sverige,[7] Östeuropa,[6] Centralasien,[8] Sydostasien,[5] Västra Balkan,[9] Latinamerika[10] och Östafrika.[11]

Historik

Civil Rights Defenders grundades år 1982 och hette fram till 2009 Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Organisationens syfte var att, tillsammans med andra Helsingforskommittéer från andra länder, bevaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i enlighet med slutakten från Helsingforskonferensen.[12] Grundaren för den svenska kommittén var Gerald Nagler som också var en av grundarna till den Internationella Helsingforsfederationen för mänskliga rättigheter. Mellan 1992 och 2004 var Gerald Nagler styrelseordförande för den Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. 2000 till 2017 leddes organisationen av Robert Hårdh.

Efter Berlinmurens fall arbetade organisationen även med att bevaka och förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i fd Jugoslavien under 1990-talets konflikter.[13] År 2009 bytte Svenska Helsingforskommittén namn till Civil Rights Defenders.[6] I samband med namnbytet utökade organisationen sitt fokus och började arbeta i flera andra regioner i världen med det främsta uppdraget att stödja lokala människorättsgrupper i repressiva länder.[14] De arbetar även med att bevaka läget för de mänskliga rättigheterna i Sverige.[15]

Natalia Project

Natalia Project är ett personligt överfallslarm till skydd för utsatta människorättsförsvarare. Det lanserades 2013 och är uppkallat efter människorättsaktivisten Natalja Estemirova som bland annat mottagit Right Livelihood-priset för sitt arbete för Memorial. År 2009 blev Estemirova kidnappad och mördad utanför sitt hem. Hon arbetade då med att dokumentera människorättskränkningar och fall av tortyr i Tjetjenien.[16]

Natalia Project är ett larmsystem som aktiveras om någon av projektets deltagare befinner sig i akut fara. Vid aktivering skickas en nödsignal med information om deltagarnas exakta GPS-position till Civil Rights Defenders huvudkontor och till utvalda personer i den utsattas närhet, vilket möjliggör att omvärlden kan reagera snabbt. Varje deltagare i Natalia Project genomgår en säkerhetsutbildning och utvecklar ett skräddarsytt säkerhetsprotokoll baserat på den egna situationen.[17]

Defenders’ Days och Civil Rights Defender of the Year Award

Sedan 2013 har Civil Rights Defenders anordnat människorättskonferensen Defenders’ Days som nu hålls i Stockholm vartannat år. Konferensen är inriktad på kapacitetsutveckling och utbildning för människorättsförsvarare från repressiva länder.[18][19] Varje år delar Civil Rights Defenders ut priset Civil Rights Defender of the Year Award till en människorättsförsvarare som aktivt arbetar för att stärka de mänskliga rättigheterna. Enligt Civil Rights Defenders ges priset till någon som “trots att det innebär risker för den egna säkerheten strävar efter att säkerställa att människors medborgerliga och politiska rättigheter erkänns och skyddas. Människorättsförsvararen utför sitt arbete utan att använda våld och inom en oberoende människorättsorganisation.”[20]

De som utsetts till årets människorättsförsvarare är:

  • 2013 – Nataša Kandić, the Humanitarian Law Center, Serbien[21]
  • 2014 – Ales Bialiatski, the Human Rights Centre Viasna, Vitryssland[22]
  • 2015 – Nguyễn Ngọc Như Quỳnh (pseudonym: Me Nam, eller Mother Mushroom), Vietnamese Bloggers Network, Vietnam[23]
  • 2016 – Intigam Aliyev, Legal Education Society, Azerbajdzjan[24]
  • 2017 – Edmund Yakani, Community Empowerment for Progress Organisation, Sydsudan[25]
  • 2018 – Murat Çelikkan, Hafıza Merkezi, Truth Justice Memory Center, Turkiet[26]
  • 2019 - Márta Pardavi, Hungarian Helsinki Committee, Ungern[27]
  • 2020 - Naw Ohn Hla, Burma[28]
  • 2021 - OVD-Info, Ryssland[29]
  • 2022 - Xheni Karaj, Albanien och Frank Mugisha, Uganda[30]

Referenser

  1. ^ [a b] ”About us” (på engelska). Civil Rights Defenders. https://crd.org/about-us/. 
  2. ^ ”Från FN-soldat till ny chef för Civil Rights Defenders”. omvarlden.se. SIDA. 15 maj 2018. Arkiverad från originalet den 25 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180525132509/https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2018/anders-l-pettersson-ny-chef-civil-rights-defenders/. Läst 24 maj 2018. 
  3. ^ [a b] ”About Us > Our team > Board” (på engelska). Civil Rights Defenders. https://crd.org/board/. 
  4. ^ ”The Swedish Helsinki Committee Programme in the Western Balkans, 1999–2003” (på engelska) ( PDF). SIDA. september 2003. Arkiverad från originalet den 15 december 2017. https://web.archive.org/web/20171215001253/http://www.sida.se/contentassets/486d511ad4b24e04b170034427e2b3ad/the-swedish-helsinki-committee-programme-in-the-western-balkans-1999-2003_2154.pdf. Läst 24 maj 2018. 
  5. ^ [a b] ”Time to Act 2017” (på engelska). Civil Rights Defenders. https://crd.org/wp-content/uploads/2018/03/TimeToAct_1703-webb-uppslag.pdf. 
  6. ^ [a b c] ”Review of civil society organisations in Moldova” (på engelska) ( PDF). SIDA. oktober 2011. Arkiverad från originalet den 15 december 2017. https://web.archive.org/web/20171215001237/http://www.sida.se/contentassets/24b52bf509f04e2d9dd3fa9c9858b6ed/review-of-civil-society-organisations-in-moldova_3242.pdf. Läst 24 maj 2018. 
  7. ^ ”Slumpvis utvald eller etnisk profilering?”. ETC. 12 november 2017. https://www.etc.se/debatt/slumpvis-utvald-eller-etnisk-profilering. 
  8. ^ ”Azerbaijan police launch brutal crackdown on LGBTQ community” (på engelska). Vice news. 28 september 2017. https://news.vice.com/en_ca/article/a3j4m4/azerbaijan-police-launch-brutal-crackdown-on-lgbtq-community. 
  9. ^ ”Belgrade Pride: Authenticity in the face of violence” (på engelska). LGBTQ Nation. 12 november 2017. https://www.lgbtqnation.com/2017/11/belgrade-pride-authenticity-face-violence/. 
  10. ^ ”Erik Jennische: Allvarlig kris som landet lever i”. TV4. 31 juli 2017. Arkiverad från originalet den 7 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190607070119/https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/erik-jennische-allvarlig-kris-som-landet-lever-i-3926312. Läst 24 maj 2018. 
  11. ^ ”Upp till bevis Sverige!”. omvarlden.se. 13 maj 2016. Arkiverad från originalet den 20 april 2021. https://web.archive.org/web/20210420174039/https://www.omvarlden.se/Opinion/debattartiklar/upp-till-bevis-sverige/. Läst 10 januari 2018. 
  12. ^ ”Svenska Civil Rights Defenders bakom nytt skyddssystem för utsatta”. levrikare.se. Arkiverad från originalet den 15 december 2017. https://web.archive.org/web/20171215235943/http://www.levrikare.se/baettre-vaerld/social-raettvisa/57-baettre-vaerld/social-raettvisa/135-svenska-civil-rights-defenders-bakom-nytt-skyddssystem-foer-utsatta. Läst 10 januari 2018. 
  13. ^ ”SHK amendment 6. Support to "Svenska Helsingforskommittén" for their work at democracy and human rights in Yugoslavia.” (på engelska). openaid.se. Arkiverad från originalet den 15 december 2017. https://web.archive.org/web/20171215221347/https://openaid.se/activity/SE-0-SE-6-7600038301-SRB-15162/. Läst 10 januari 2018. 
  14. ^ ”Working for Human Rights: The Work is Never Done” (på engelska). Central European University. 20 mars 2017. https://spp.ceu.edu/article/2017-03-20/working-human-rights-work-never-done. 
  15. ^ ”Roma Register: State guilty of ethnic discrimination” (på engelska). Sveriges Radio. 10 juni 2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=6450629. 
  16. ^ ”‘Natalia Project’ Bracelet Aims To Protect Human Rights Defenders” (på engelska). The Huffington Post. 8 april 2013. https://www.huffingtonpost.com/2013/04/08/natalia-project-bracelet-human-rights-defenders_n_3024220.html?guccounter=1. 
  17. ^ ”Smart bracelet protects aid workers” (på engelska). BBC. 5 april 2013. http://www.bbc.com/news/technology-22038012. 
  18. ^ ”Erik Helmerson: Putin skapar ett nytt Sovjet”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 5 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170205212249/https://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-putin-skapar-ett-nytt-sovjet/. 
  19. ^ ”Defenders' Days – Empowering Human Rights Defenders at Risk” (på engelska). The Civil Liberties Union for Europe. 20 april 2015. https://www.liberties.eu/en/news/defenders-days-conference/3668. 
  20. ^ ”Civil Rights Defender of the Year Award” (på engelska). Civil Rights Defenders. Arkiverad från originalet den 10 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180110044045/http://defendersdays.civilrightsdefenders.org/civil-rights-defender-of-the-year-award/. Läst 10 januari 2018. 
  21. ^ ”Nataša Kandić – Civil Rights Defender of the Year 2013” (på engelska). Humanitarian Law Center. 4 april 2013. http://www.hlc-rdc.org/?p=22783&lang=de. 
  22. ^ ”Ales Bialiatski: Civil Rights Defender of the Year” (på engelska). World Movement for Democracy. 12 maj 2014. https://www.movedemocracy.org/ales-bialiatski-civil-rights-defender-of-the-year. 
  23. ^ ”Vietnamese blogger jailed for 10 years for 'defaming' regime” (på engelska). The Guardian. 29 juni 2017. https://www.theguardian.com/world/2017/jun/29/vietnamese-blogger-jailed-for-10-years-for-defaming-regime. 
  24. ^ ”Intigam Aliyev Civil Rights Defender Of The Year” (på engelska). Azadlıq Radiosu. 7 april 2016. https://www.azadliq.org/a/27660951.html/. 
  25. ^ ”Människorättspris till sydsudanes”. Arkiverad från originalet den 15 december 2017. https://web.archive.org/web/20171215221216/https://www.metro.se/artikel/m%C3%A4nniskor%C3%A4ttspris-till-sydsudanes-xt. Läst 10 januari 2018. 
  26. ^ ”Civil Rights Defender of the Year 2018 – Murat Çelikkan” (på engelska). Civil Rights Defenders. 8 februari 2018. https://crd.org/2018/02/08/civil-rights-defender-of-the-year-2018-murat-celikkan/. 
  27. ^ ”Civil Rights Defender of the Year 2019 – Márta Pardavi” (på engelska). Civil Rights Defenders. 4 april 2019. https://crd.org/2019/04/04/civil-rights-defender-of-the-year-2019-marta-pardavi/. Läst 23 maj 2019. 
  28. ^ ”Civil Rights Defender of the Year 2020 – Naw Ohn Hla”. Civil Rights Defenders. 10 december 2020. https://crd.org/sv/2020/12/10/civil-rights-defender-of-the-year-2020-naw-ohn-hla-2/. Läst 22 juli 2022. 
  29. ^ ”Civil Rights Defender of the Year 2021 – OVD-Info”. Civil Rights Defenders. 23 september 2021. https://crd.org/sv/2021/09/23/civil-rights-defender-of-the-year-2021-ovd-info-2/. Läst 22 juli 2022. 
  30. ^ ”Civil Rights Defender of the Year 2022 - Xheni Karaj och Frank Mugisha”. Civil Rights Defenders. 21 april 2022. https://crd.org/sv/2022/04/21/civil-rights-defender-of-the-year-2022-xheni-karaj-och-frank-mugisha/. Läst 22 juli 2022. 

Externa länkar

Sidas ramorganisationer

Media som används på denna webbplats

Anders L. Pettersson 2023 01.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Anders L. Pettersson, Civil Rights Defenders talar under demonstrationen "Stoppa Angiverilagen!" i Fatbursparken på Södermalm, Stockholm i september 2023. Följande organisationer stod bakom demonstrationen:- Amnesty International- Civil Rights Defenders- RFSU- RFSL- Regnbågsfonden- Fackförbundet Sveriges Lärare- Fackförbundet Vision- Fackförbundet ST- Fackförbundet DIK- Fackförbundet Kommunal- Akademikerförbundet SSR- Riksföreningen för skolsköterskor- Vårdförbundet- Logopedförbundet- Läkare i världen- Barnläkarföreningens delförening för Global Barn- och Ungdomshälsa- NaMoH - Nationellt nätverk för migration och hälsa- Fackligt Center För Papperslösa- Rosengrenska stiftelsen- LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer- Rädda Barnens ungdomsförbund- Elevernas riksförbund- Sveriges Elevkårer- IFMSA Sweden- Ungdomens Nykterhetsförbund- PeaceWorks- Tankesmedjan Arena Idé- Skiftet- Organisationen MÄN- The Royal Swedish Roller Derby- Jordens Vänner- FARR - Flyktinggruppernas riksråd- Ensamkommandes Förbund- Rainbow Refugees Sweden- Interkulturella Städer Sverige- Svenska med Baby- Work Permit Holders Association- Förbundet Tillsammansskapet- Föreningen Hjärta- Kristna Fredsrörelsen- Stockholms stadsmission- Räddningsmissionen- Kampanjen REDO- Kampanjen Riv Tidöavtalet!- Nätverket Nu är det nog- Nätverket Håll ihop Sverige för en human migrationspolitik- Nätverket Biblioteket anger inte- Nätverket Medmänniskor på Riksbron- Nätverket #inteimittnamn- Nätverket #Taettklivframåt- Nätverket #12samtal - En handlingsplan för hopp- Nätverket Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa- Nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
CRD Logo.png
This is the logo for the Swedish human rights organisation Civil Rights Defenders. It includes a geometric shape of a pen with a heart, as well as the name of the organisation.