Helsingborgstegel

Helsingborgstegel är ett rödbrunt till violett, hårdbränt murtegel^[1] som tillverkats av Helsingborgs Ångtegelbruk.

Allmänt

Stenarna skiftar mellan olika rödbruna nyanser, men den mest kända är den hårdbrända mörkrödbruna nyansen. Teglet kallades i Helsingborg även för "Persategel" efter brukets ägare konsul Nils Persson. Teglet blev populärt i hela Sverige efter uppförandet av Terrasstrapporna i Helsingborg 1899-1903 och den stora Slöjd- och industriutställning som hölls i stadens park Slottshagen samma år. Innan dess hade teglet bland annat använts som tegel vid medeltidsborgen Kärnans restauration 1893-94 och som murtegel i Helsingborgs rådhus, men i och med detta blev det populärt som fasadtegel. Till en början användes det till monumentalbyggnader, ofta sådana i nationalromantisk stil, såsom rådhus, kyrkor och skolbyggnader, men kom senare även att användas som fasadtegel i villor, flerbostadshus och industribyggnader, bland annat under 20-talsklassicismen.

Byggnader med Helsingborgstegel i urval

Sverige

Helsingborg

1877 – Gamla kyrkogårdens begravningskapell, arkitekt: Mauritz Frohm^[2]
1881 – Biet 1 (Nedre Eneborgsvägen 3A), arkitekt: Mauritz Frohm^[3]
1893–94 – Kärnan^[4] (restaurerad enligt ritningar av arkitekt Alfred Hellerström för att efterlikna äldsta kända medeltida illustration)
1898 – Helsingborgs rådhus (som murtegel, fasaden är av tyskt förbländertegel), arkitekt: Alfred Hellerström
1899–1903 – Terrasstrapporna, arkitekt: Gustaf Améen^[5]
1904 – Ringstorps vattentorn, arkitekt: Ernst Stenhammar^[4]
1907–1908 – Telegrafhuset, arkitekt: Fredrik Olaus Lindström^[6]
1908–1909 – Olympiastationen, transformatorstation, arkitekt: Alfred Hellerström^[7]^[4]
1912 – Raus skoldaghem, arkitekt: Gustav W. Widmark^[8]
1917 – Råå vattentorn, arkitekt: August Ewe^[4]
1922 – Miljonhuset, arkitekt: Alfred Hellerström^[9]
1924–1925 – Grand Hotel, arkitekt: August Stoltz^[10]
1922–1927 – Olympiahuset vid Helsingborgs lasarett, arkitekt: Salomon Sörensen
1920-talet – Margaretahuset vid Helsingborgs lasarett^[11]
1925–1928 – Oskar II 4, 9 & 11, flerbostadshus, arkitekt: Arnold Salomon-Sörensen^[12]
1930–1931 – Karl XI södra 20, flerbostadshus, arkitekt: Filip Lundgren^[12]
1939–1941 – Simhallsbadet, arkitekt: Mogens Mogensen^[13]
1941–1942 – Maria församlingshem, arkitekt: Rune Welin^[4]
1943 – Tretorns gummifabrik, arkitekt: Mogens Mogensen.^[4] Med sina 51 000 kvm är detta högst troligen den största byggnaden byggd i Helsingborgstegel.^{[källa behövs]}
1954–1955 – Restaurang Parapeten (bottenvåning), arkitekt: Bengt Gate^[14]
1960 – Allmänna Brands hus, arkitekt: Anders Tengbom^[15]
1965 – Stadsbiblioteket, arkitekt: Jörgen Michelsen^[16]
1963–1966 – Trygg-Hansa-huset, arkitekt: Carl Nyrén^[17]

Stockholm

1908 – Tjenstemannabanken (Drottninggatan 15), arkitekt: Ernst Stenhammar
1911 – Kungliga Vetenskapsakademien, arkitekt: Axel Anderberg^[4]
1911 – Vattentornet i Hagalund, arkitekter: Ivar Tengbom och Ernst Torulf
1912 – Stockholms stadion, arkitekt: Torben Grut^[4]
1912 – Vattentornet i Sundbyberg, arkitekt: Ivar Tengbom
1912 – Badhus (Borgmästaregatan), arkitekt: Ivar Engström
1912 – Riddaren 27, Östermalm, arkitekt: Cyrillus Johansson
1913 – Vanadislundens vattenreservoar, Vasastaden, arkitekt: Gustaf Améen^[4]
Sex stadsvillor i Lärkstaden
- Tofslärkan 2 1914, arkitekt Victor Bodin
- Tofslärkan 3 1912, arkitekt Victor Bodin
- Tofslärkan 4 1913, arkitekt Hugo Jahnke
- Tofslärkan 5 1912, arkitekterna Osvald Almqvist och Gustaf Linden
- Tofslärkan 6 1914, arkitekt Folke Zettervall
- Tofslärkan 7 1910, arkitekt Folke Zettervall (Zettervalls egen villa)
1907–1916 – Naturhistoriska riksmuseet, arkitekt: Axel Anderberg^[4]
1957–1960 – S:t Tomas kyrka, Vällingby, arkitekt: Peter Celsing^[4]
1956–1963 – Markuskyrkan, Björkhagen, arkitekt: Sigurd Lewerentz^[4]
1964 – Åhléns City, arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius^[4]
1963–1968 – Riksarkivets huvudbyggnad, Kungsholmen, arkitekt: Åke Ahlström^[4]
1978–1981 – Riksgäldskontoret, kvarteret Loen^[18] på Norrmalm, arkitekt: Åke Wallgård

Övriga Sverige

1907 – Borås rådhus, arkitekter: Ernst Torulf och Ivar Tengbom^[4]
1907 – Norrköpings rådhus, arkitekt: Isak Gustaf Clason^[4]
1907 – Skånes Enskilda Bank, Lund, arkitekt: Salomon Sörensen^[4]
1908 – Hamnförvaltningen, Malmö (hyser numera World Maritime University), arkitekt: Harald Boklund^[4]
1909 – Lunds gamla vattentorn (Sölvegatan 27), arkitekt: Alfred Arwidius^[4]
1909 – Landsarkivet i Göteborg, arkitekt: Gustaf Améen^[4]
1909 – Nordisk Resebureau, Göteborg, arkitekt: Karl S. Hansson
1911 – Vattentornet i Trelleborg, arkitekt: Ivar Tengbom^[4]
1909–1912 – Östersunds rådhus, arkitekt: Frans Bertil Wallberg^[4]
1910–1913 – Uppenbarelsekyrkan, Saltsjöbaden, arkitekt: Ferdinand Boberg
1914 – Telegrafverket (numera Juridicum), Lund, arkitekt: Aron Johansson^[4]
1915 – Ribbingska sjukhemmet, Lund, arkitekt: Alfred Hellerström^[4]
1915 – Älvkarleby kraftverk, arkitekt: Erik Josephson^[4]
1916 – Södervärns vattentorn, Malmö, arkitekt: Salomon Sörensen^[4]
1928–1929 – Tobaksmonopolets hus ("Pagoden"), Göteborg, arkitekt: Cyrillus Johansson
1956 – Härlanda kyrka, Göteborg, arkitekt: Peter Celsing^[4]
1962–1966 – Sankt Petri kyrka, Klippan, arkitekt: Sigurd Lewerentz^[4]
1967 – Göteborgs polishus, arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius^[4]
1971 – Landsarkivet, Lund (tillbyggnad), arkitekt: Bernt Nyberg
1976 – Sankt Mikaels kyrka, Malmö, arkitekter: Bror Thornberg och Einar Jangbro^[4]

Finland

1912 – Jakobstads gamla brandstation, arkitekt: Torben Grut^[4]
1913 – Hankkija-huset, Helsingfors, arkitekt: Jarl Eklund^[4]
1913 – Centraltryckeriets hus, Helsingfors, arkitekt: Lars Sonck^[4]
1914 – Joensuus stadshus, Joensuu, arkitekt: Eliel Saarinen^[4]
1914 – Lahtis stadshus, Lahtis, arkitekt: Eliel Saarinen^[4]
1915 – Tölö telefoncentral, Helsingfors, arkitekt: Lars Sonck^[4]
1915 – Berghäll telefoncentral, Helsingfors, arkitekt: Lars Sonck^[4]
1916 – Stockmanns varuhus del av), Helsingfors^[4]

Referenser

Noter

^ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023
^ Haas & Katzeff 2002, s. 60.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 36.
^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al] ”Förteckning över byggnader i Helsingborgtegel”. Helsingborgs Museer. https://media.helsingborg.se/uploads/networks/4/sites/161/2021/04/forteckning-over-byggnader-i-helsingborgstegel.pdf. Läst 24 mars 2023.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 61.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 78.
^ I Birger Sjöbergs fotspår i Helsingborgs Dagblad den 20 april 2012
^ Rigstam 2005, s. 103.
^ Rigstam 2005, s. 109.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 56.
^ Rabow, Anna; Jannerling, Maja (2019), Bevarandeprogram för Övre Olympia och Lasarettsområdet, Helsingborg: Helsingborgs museer, s. 53, ISBN 978-91-519-4080-9, https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/04/bevarandeprogram-ovre-olympia-webb-190827.pdf Arkiverad 24 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine.
^ [a b] Haas & Katzeff 2002, s. 79.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 32.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 183.
^ Rigstam 2005, s. 160.
^ Rigstam 2005, s. 164.
^ Haas & Katzeff 2002, s. 152.
^ Kvarteret Loen på Statens fastighetesverks webbplats

Källor

Haas, Jonas; Katzeff, Adam (2003), Helsingborgs stadskärna : bevarandeprogram, Helsingborg: Bevarandeplanskommittén, ISBN 91-631-3664-3, https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/bevarandeprogram/
Rigstam, Ulf, red. (2005), Arkitekturguide för Helsingborg, Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-975719-0-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Helsingborgstegel.
Bilder & media
Det berömda Helsingborgsteglet, Helsingborgs Museer

[1] Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3. rev. uppl). Prisma. sid. 359. ISBN 91-518-1125-1. OCLC 63570852. https://www.worldcat.org/oclc/63570852. Läst 13 januari 2023

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._60-2] Haas & Katzeff 2002, s. 60.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._36-3] Haas & Katzeff 2002, s. 36.

[HbgMuseer-4] [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al] ”Förteckning över byggnader i Helsingborgtegel”. Helsingborgs Museer. https://media.helsingborg.se/uploads/networks/4/sites/161/2021/04/forteckning-over-byggnader-i-helsingborgstegel.pdf. Läst 24 mars 2023.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._61-5] Haas & Katzeff 2002, s. 61.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._78-6] Haas & Katzeff 2002, s. 78.

[7] I Birger Sjöbergs fotspår i Helsingborgs Dagblad den 20 april 2012

[8] Rigstam 2005, s. 103.

[9] Rigstam 2005, s. 109.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._56-10] Haas & Katzeff 2002, s. 56.

[HbgBevLasarettet_s._53-11] Rabow, Anna; Jannerling, Maja (2019), Bevarandeprogram för Övre Olympia och Lasarettsområdet, Helsingborg: Helsingborgs museer, s. 53, ISBN 978-91-519-4080-9, https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/04/bevarandeprogram-ovre-olympia-webb-190827.pdf Arkiverad 24 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._79-12] [a b] Haas & Katzeff 2002, s. 79.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._32-13] Haas & Katzeff 2002, s. 32.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._183-14] Haas & Katzeff 2002, s. 183.

[15] Rigstam 2005, s. 160.

[16] Rigstam 2005, s. 164.

[Haas_&_Katzeff_2002,_s._152-17] Haas & Katzeff 2002, s. 152.

[18] Kvarteret Loen på Statens fastighetesverks webbplats

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

Navigation

Navigering

Temaportaler