Helmfelt (drama)
Helmfelt eller Den återfunne sonen är ett svenskt drama i fem akter av kung Gustav III. Den uruppfördes på Gripsholms slott av hovet i januari 1783.[1]
Handling
Dramat utspelar sig på Helmfelts gods i Skåne och handlar om en sägen som på 1600- och 1700-talet berättade att Simon Grundel-Helmfelt skulle ha brutit med sin far, Jacob Grundel den äldre, i sin ungdom, då han tagit värvning mot dennes vilja. Dramat börjar med att Jakob Grundel, Helmfelts far, anländer till Helmfelts slott i sällskap av dennes hustru. Han vet då inte att Helmfelt är hans son. Dramat utspelar sig sedan och slutar med att Helmfelt i akt 5 scen 4 erkänner att han är den förlorade sonen, och att han ber sin far om förlåtelse. Något som fadern beviljar.
Huvudpersoner
Roller | Position | Historisk person |
---|---|---|
Helmfeldt | Fältmarskalk | Simon Grundel-Helmfelt |
Dahlberg | Överstelöjtnant | Erik Dahlbergh |
Jakob Grundel | Helmfelts far, Borgmästare i Stockholm, under namn av Jakob Person | Jacob Grundel den äldre |
Stephan Person Hurtig | Grundels bror, avskedad soldat som tjänat under Lennart Torstenson | Stefan Hurtig |
Gustaf Simonson | Helmfelts son | Gustaf Grundel-Helmfelt |
Margareta | Helmfelts hustru | Margareta Hedvig von Parr |
Referenser
- ^ [Konung Gustaf III:s skrifter, i politiska och vittra ämnen; tillika med dess brefvexling, tredje delen, 1807, Sid 1.]
Media som används på denna webbplats
Målning som visar scen ur operan Helmfelt av Gustav III. I scenen som Hilleström skildrat, akt 5 scen 4, knäfaller Helmfelt framför sin åldrade far. Fadern Grundel som tidigare varit borgmästare i Stockholm syns stående i en vacker interiör med armarna lyfta i en kraftfull gest. Olja på duk, 70 x 62 cm. Målning av Pehr Hilleström. Operan om Helmfelt skriven av kung Gustav III har sitt ursprung i Fältmarskalk Helmfelts liv och leverne. Helmfelt flydde i sin ungdom sitt hem och återupptäcktes efter 17 år av sin familj då han nått de högre graderna inom militären. Dramat uppfördes ursprungligen 1783 av hovet på Ulriksdal och framfördes senare vid Bollhuset i Stockholm 1788.