Hellen Lindgren
| Hellen Lindgren | |
 | |
| Född | 13 juni 1857[1] Hedemora landsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 februari 1904[1] (46 år) Solna församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare[1], litteraturkritiker[1], teaterpedagog[1] |
| Föräldrar | Amanda Kerfstedt[1] |
| Redigera Wikidata | |
Albert Hellen Gustaf Benedikt Lindgren, född 27 juni 1857 i Hedemora, död 9 februari 1904 i Solna, var en svensk litteraturhistoriker och översättare.
Biografi
Lindgren, som var son till författaren Amanda Kerfstedt, blev student 1876 och var medarbetare i bland annat Aftonbladet. Efter den skönlitterära debuten Prosten Lars 1893 utgav han sitt mest omfattande verk: Sveriges vittra storhetstid 1730-1850. Därefter utgav han främst olika författarbiografier. Hans essayer återfinns i samlingarna Skalder och tänkare och Några diktareporträtt.
Bibliografi
- Ryssland och nihilismen. [Stockholm]. 1883. Libris 2778754
- Voltaire och hans strid mot fördomarna i religion och samhälle. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 14. Stockholm: Bonnier. 1889. Libris 1490511
- Prosten Lars : svensk originalnovell. Stockholm: Nya Dagligt Allehanda. 1893. Libris 3077060
- Sommarstudier i svensk poesi. Uppsala: Almqvist & Wicksell. 1895. Libris 3077108
- Sveriges vittra storhetstid 1730-1850. Del 1-2. Stockholm. 1895-1896. Libris 363082
- Emile Zola. Skrifter utgifna av Ord och Bild, 99-3235412-0 ; 6. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1898. Libris 1645477
- Sagoskalden Hans Christian Andersen. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 86. Stockholm: Alb. Bonnier. 1900. Libris 1664055
- Skalder och tänkare : litterära essayer. Stockholm: Gernandt. 1900. Libris 367443
- Henrik Ibsen : i hans lifskamp och hans verk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1903. Libris 477772
- Johan Ludvig Runeberg : ett skaldeporträtt. Stockholm: Ljus. 1904. Libris 367791
- Några diktareporträtt : essayer. Stockholm: Ljus. 1907. Libris 239958
Översättningar i urval
- Arabella Buckley: Vetenskapens sagoland: en bok för de vetgirige (The fairy-land of science) (översatt tillsammans med Karl af Geijerstam, Hökerberg, 1886) Fulltext
- Carl Ewald: I det fria: sagor och berättelser (Gernandt, 1899)
- Dikken Zwilgmeyer: Ur en yrhättas dagbok: Karsten och jag, Glada dagar (Gernandt, 1901)
- Côlas Milreis: Zamyl i älfvornas land (Beijer, 1901)
- Peter Krapotkin: En anarkists minnen (Memoirs of a revolutionist) (Gernandt, 1901)
- Gustav Freytag: Debet och kredit (Ljus, 1901)
- Karl Larsen: En kvinnas bikt (Ljus, 1902)
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 270-71
Noter
- ^ [a b c d e f g h] A Hellen G B Lindgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10560, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Hellen Lindgren hos Litteraturbanken
- Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
| ||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Hellen Lindgren.png
Hellen Lindgren 1901
Hellen Lindgren 1901