Heliga stolen
| Heliga stolen Santa Sede Sancta Sedes | |
 Direkta diplomatiska relationer Indirekta diplomatiska relationer Diplomatiska relationer saknas | |
| Juridisk status | Internationellt rättssubjekt |
|---|---|
| Säte |  Vatikanstaten |
| Officiella språk | Latin |
| Påve | Franciskus I |
| Kardinalstatssekreterare | Kardinal Bertone |
| Huvudorgan | Kurian |
| Moderorganisation | Romersk-katolska kyrkan |
| Webbplats | Heliga stolen |
| Anmärkning(ar) | ¹ Heliga stolens organ ligger endast delvis i Vatikanen, och byggnaderna i Rom har exterritoriell status i förhållande till Italien. |
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om |
|---|
| Organisation |
| Påven: Franciskus Heliga stolen · Vatikanstaten Kardinalskollegiet · Biskopskollegiet Ekumeniska koncilier · Kanoniska rätten Latinska kyrkan · Katolska östkyrkor |
| Bakgrund |
| Tio budorden · Katolicism · Kyrkohistoria Apostolisk succession · Kyrkofäderna Kyrkolärare · Jesu: korsfästelse, uppståndelse, himmelsfärd; Maria |
| Teologi |
| Treenigheten: Fadern, sonen, helig ande Frälsning · Dop · Bibeln · Sakramenten Apologetik · Mariologi · Helgon |
| Liturgi |
| Trosbekännelsen · Bön · Eukaristin Bibelkanon · Kyrkoår Riter: romersk, armenisk, alexandrinsk, bysantisk, antiokensk, västsyrisk, östsyrisk |
Heliga stolen (italienska: Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation. Påvens uppgift är att leda den katolska kyrkan och dess 1,3 miljarder medlemmar världen över, och till sin hjälp har han kurian, som fungerar som kyrkans regering och centrala förvaltning.
Den heliga stolen är skild från Vatikanstaten. Vatikanstaten etablerades genom Lateranfördraget 1929, och är världens till ytan minsta stat med ett invånarantal som är färre än tusen personer. Genom sitt säte som biskop av Rom verkar dock påven även som världslig furste över det territorium som utgör denna kyrkliga stadsstat. Som statschef för världens minsta stat har påven en begränsad internationell roll att spela, men som religiös ledare för en sjättedel av världens befolkning är han desto mer betydelsefull. Ambassadörer blir därför ackrediterade till Heliga stolen, och inte till fursten av Vatikanstaten.
Internationell status
Trots att den heliga stolen saknar eget territorium erkänns den ändå som ett internationellt rättssubjekt, och 2009 hade den diplomatiska relationer med 176 stater[1]. Fram till Italiens enande 1870 var påven suverän världslig furste över Kyrkostatens territorium på den italienska halvön, men även efter dess fall fortsatte många stater att behandla den heliga stolen som en suverän entitet.
Heliga stolen är idag medlem i flera internationella organisationer, exempelvis Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Internationella atomenergiorganet och UNHCR, samt har permanent observatörsstatus i bland annat FN:s generalförsamling, Europarådet, Unesco, Världshandelsorganisationen och FAO. Heliga stolen har även diplomatiska relationer med organisationer som Europeiska unionen och Malteserorden, och speciella diplomatiska förbindelser med Ryssland, samt med PLO. Heliga stolen har som enda internationella rättssubjekt i Europa diplomatiska relationer med Republiken Kina på ön Taiwan, och saknar följaktligen motsvarande förbindelser med Folkrepubliken Kina.
Organisation
De olika organ som tillhör Heliga stolen ligger endast delvis inom Vatikanens område. De byggnader i Rom som tillhör Heliga stolen har av Italien givits exterritorialitet, på motsvarande sätt som ambassader. Vissa av Heliga stolens organ som ligger inom Vatikanstatens territorium uppfattas ibland felaktigt som om de vore en del av Vatikanstatens organisation. Exempelvis har Vatikanstaten inte någon egen utrikespolitik utan denna sköts av Heliga stolen, och detta gör att Kardinalstatssekreteraren felaktigt kan uppfattas som Vatikanstatens utrikesminister trots att denne inte har någon egentlig koppling till den lilla stadsstaten. Schweizergardet är en militär styrka som lyder under Heliga stolen, men som är posterad inom Vatikanstatens område. Vissa andra funktioner är specifika för just Vatikanstaten utan koppling till Heliga stolen, exempelvis Vatikanstatens gendarmeri och de påvliga som utgör dess polis- och myntväsen.
Se även
Referenser
Externa länkar
- Heliga stolen - Officiell webbplats
| |||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Logotypen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa – internationell organisation
.svg)
The Flag of Vatican City State, as per the 2023 w:en:Fundamental Law of Vatican City State, reproducing Annex A which contains the official depiction of this version. See 2023 Fundamental Law of Vatican City State, art. 23, n. 1.
This 2023 flag is very similar to the flag used in the 1929 Fundamental Law of Vatican City State, see here, p. 35. Thus, it is in the public domain.
Emblem of the Papacy: Triple Tiara and Keys
Författare/Upphovsman: Muso, Licens: CC BY-SA 3.0
World map of the foreign relations of the Holy See; dark green: diplomatic relations, light green: other relations, gray: no official relations
Coat of arms of the Holy See with gold key in bend as described in Donald Lindsay Galbreath, A Treatise on Ecclesiastical Heraldry (W. Heffer and Sons, 1930), p. 9; Bruno Bernhard Heim, Heraldry in the Catholic Church: Its Origin, Customs and Laws (Van Duren 1978 ISBN 9780391008731), p. 54; Heraldry Society of Great Britain; Michel Pastoureau, "Keys" in Philippe Levillain, The Papacy: An Encyclopedia (Routledge 2002 ISBN 9780415922302), vol. 2, p. 891.
Författare/Upphovsman: Nathan Wilkes, Licens: CC BY-SA 3.0
View of the Vatican from Bridge on the Tiber