Heinzenberg

tyska: Heinzenberg
rätoromanska: Mantogna
 
Thusis, huvudort i såväl Heinzenberg som hela Viamalaregionen
Thusis, huvudort i såväl Heinzenberg som hela Viamalaregionen
Vapen
LandSchweiz Schweiz
Kanton Graubünden
Yta77,28 km²
Folkmängd6 099 (2014-12-31)[1]
Befolkningstäthet79 invånare/km²
Geonames2660387
Språktyska

(rätoromanska)

Ruinen efter slottet Heinzenberg

Heinzenberg (rätoromanska: Mantogna) är ett landskap i den schweiziska kantonen Graubünden. Det omfattar vänstra sidan av floden Hinterrheins dalgång mellan den svårforcerade passagen Viamala i söder och gränsen mot Imboden i norr. Huvudort är Thusis.

Historik

Heinzenberg var under medeltiden uppdelat på tre feodala län, Thusis, Heinzenberg och Tschappina. 1424 anslöts de till det då nyligen bildade Grauer Bund, och kom därmed att bli en del av nuvarande Graubünden. Inom förbundet bildade de tre länen var sitt tingslag, (delvis motsvarande ett svenska härad).

1851 indelades kantonen i kretsar, och de tre tingslagen samlades då i en enda krets, benämnd Thusis, ingående i distriktet Heinzenberg, från och med 2000 i distriktet Hinterrhein. 2016 avskaffades kretsarnas politiska funktion, och de kvarstår endast som valkretsar. Samtidigt ersattes distrikten av regioner, och därmed ingår Heinzenberg i regionen Viamala.

Heinzenberg är alltså ett kulturgeografiskt namn på området, som är förankrat i folkmun, medan krets Thusis bara har varit ett administrativt begrepp. Det tyska namnet Heinzenberg är givet efter ett slott med samma namn som uppfördes runt år 1200 och övergavs på 1500-talet.

Språk

Språket i området har tidigare varit den utsilvansk rätoromanska. Tschappina blev dock tyskspråkigt på redan på 1300-talet och Thusis på 1500-talet. Under 1800-talet bredde tyskan ut sig i allt fler av de omkringliggande byarna: Vid mitten av 1800-talet var hälften av befolkningen tyskspråkig, vid sekelskiftet 1900 tre fjärdedelar, och vid folkräkningen år 2000 hade endast 4 % rätoromanska som huvudspråk.

Religion

Under reformationen antogs den reformerta läran av samtliga församlingar, utom i Cazis, som förblev katolsk.

Indelning

Kretsen består sedan 2010 av sex kommuner. Fram till dess fanns ytterligare fyra kommuner (Präz, Portein, Sarn och Tartar) som då införlivades med kommunen Cazis.

VapenKommunInvånare
(2014-12-31)
Yta
in km²
Kommunkod
CazisCazis2 14431,183661
FlerdenFlerden2236,093662
MaseinMasein4754,203663
ThusisThusis2 9946,813668
TschappinaTschappina12824,673669
UrmeinUrmein1354,333670


Tidigare indelning i kommuner, uppställda efter de gamla tingslagen:

Heinzenberg
KommunBefolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
Flerden223
Portein20Cazis
Präz181Cazis
Sarn150Cazis
Urmein135
Thusis
KommunBefolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
Cazis1 625
Tartar168Cazis
Thusis2 994
Tschappina
KommunBefolkning
2014-12-31
Nuvarande kommun
Tschappina128

Källor

Historisches Lexikon der Schweiz

Media som används på denna webbplats

Thusis (Kreis) wappen.svg
coat of arms of the sub-district of Thusis (CH-GR)
Präz wappen.svg
coat of arms of the former municipality of Präz (CH-GR)
Heinzenberg Ansicht.jpg
Författare/Upphovsman: Adrian Michael, Licens: CC BY-SA 3.0
Burg Heinzenberg von SE
Thusis Ansicht.jpg
Författare/Upphovsman: upload by Adrian Michael, Licens: CC BY-SA 3.0
Thusis Richtung NW von der Hohenrätien aus
Sarn wappen.svg
coat of arms of the former municipality of Sarn (CH-GR)
Tartar wappen.svg
coat of arms of the former municipality of Tartar (CH-GR)
Portein wappen.svg
Coat of arms of the former municipality of Portein (CH-GR)
Karte Kreis Thusis 2015.png
Författare/Upphovsman: Tschubby, Licens: CC BY-SA 3.0
Municipalities in the circle of Thusis