Heinrich George
| Heinrich George | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 183-H09160 / Waske, Bruno / CC-BY-SA 3.0 | |
| Född | Georg August Friedrich Hermann Schulz 9 oktober 1893[1][2][3] Stettin[4] |
|---|---|
| Död | 25 september 1946[5][6] (52 år) Speziallager Sachsenhausen, Tyskland |
| Begravd | Friedhof begravningsplats |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Scenskådespelare, fackboksförfattare, filmskådespelare, filmregissör |
| Maka | Berta Drews |
| Barn | Jan George (f. 1931) Götz George (f. 1938) |
| Utmärkelser | |
| Staatsschauspieler (1937) Ärekorset | |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich George, född Georg Schulz den 9 oktober 1893 i Stettin, Pommern, Tyskland (idag Szczecin i Polen), senare bosatt i Berlin och död 26 september 1946 i Speciallägret Sachsenhausen nära Oranienburg, var en tysk, sedermera nazianstucken, skådespelare. Han var gift med Berta Drews och är far till skådespelarna Jan och Götz George.
George scendebuterade 1912 och kom efter engagemang i olika städer till Berlin 1920, där han från 1922 var mer fast verksam. Han filmdebuterade 1921. Under Weimarrepublikens existens var han en skådespelare som tydligt ansågs stå till vänster politiskt. Han medverkade i Fritz Langs stumfilmsklassiker Metropolis där han gjorde rollen som arbetarnas ledare med ansvar för "hjärtmaskinen". Han hade också huvudrollen i Berlin-Alexanderplatz 1931 där han spelar en nyss utsläppt fånge som kämpar för att inte åter dras in i kriminalitet.
Vid nazisternas maktövertagande i januari 1933 betraktades han först som en ovälkommen kommunist, men han medverkade redan samma år i den tidiga propagandafilmen Hitlerjunge Quex där han spelar en elak och brutal kommunist vars son lockas att gå med i Hitlerjugend. Fadern byter sedan själv fot och blir nationalsocialist. På det spåret fortsatte det. George kom fram till krigsslutet att medverka i Tredje rikets mest uppburna propagandafilmer, exempelvis den antisemitiska Jud Süss 1940, och prestigeprojektet Brinnande hjärtan (Kolberg) 1945. Efter kriget togs han tillfånga av sovjetiska trupper där ett befäl beskrev honom som "en av Tysklands mest respekterade fascistkonstnärer" och dog i ett läger 1946.
Filmografi (i urval)
- 1922 – Lucrezia Borgia
- 1927 – Metropolis
- 1929 – Hotellets hemlighet
- 1930 – Dreyfus
- 1931 – Berlin-Alexanderplatz
- 1933 – Hitlerjunge Quex
- 1935 – Jungfrun av Orléans
- 1938 – Heimat
- 1939 – Det odödliga hjärtat
- 1940 – Friedrich Schiller - Der Triumph eines Genies
- 1940 – Jud Süss
- 1940 – Du stal min dotter
- 1942 – Andreas Schlüter
- 1942 – Den stora skuggan
- 1942 – Schicksal
- 1943 – Wien 1910
- 1944 – Die Degenhardts
- 1945 – Kolberg
Källor
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dr724d, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 799098, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ filmportal.de, Filmportal-ID: a1357d893e824db4bed01b9998f7d754, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0313447co0047972, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
- ^ grav.[källa från Wikidata]
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
(c) Bundesarchiv, Bild 183-H09160 / Waske, Bruno / CC-BY-SA 3.0
UBz: vor seinem Haus mit seiner Dogge "Fellow".
Foto Waske
Heinrich George (silver gelatin, 30,3 cm x 23,8 cm)
(c) Bundesarchiv, Bild 183-E01426 / CC-BY-SA 3.0
Presseball 1939 Der Volkswagen, der den Hauptgewinn der Tombola darstellte, stand im Mittelpunkt des Interesses. Rechts Heinrich George neben ihm Bengt Berg, weiter links der Konstrukteur des Volkswagens Dr. [Ferdinand] Porsche mit Frau Elsa Ellinghausen, der glücklichen Gewinnerin. Fot.: Wag 28.1.1939 [Herausgabedatum]
[Berlin.- Presseball, KdF-Wagen]
Abgebildete Personen:
- Berg, Bengt: Vogelforscher, Schweden (GND 116129336)
- George, Heinrich: Intendant des Schiller-Theaters in Berlin, Schauspieler, Deutschland (GND 118690507)
- Porsche, Ferdinand Prof. Dr. Ing.: Konstrukteur des Volkswagens, Deutschland (GND 118595881)