Heinrich George

Heinrich George
(c) Bundesarchiv, Bild 183-H09160 / Waske, Bruno / CC-BY-SA 3.0
FöddGeorg August Friedrich Hermann Schulz
9 oktober 1893[1][2][3]
Stettin[4]
Död25 september 1946[5][6] (52 år)
Speziallager Sachsenhausen, Tyskland
BegravdFriedhof begravningsplats
Medborgare iTyskland
SysselsättningScenskådespelare, fackboksförfattare, filmskådespelare, filmregissör
MakaBerta Drews
BarnJan George (f. 1931)
Götz George (f. 1938)
Utmärkelser
Staatsschauspieler (1937)
Ärekorset
Redigera Wikidata
Heinrich George 1930.
(c) Bundesarchiv, Bild 183-E01426 / CC-BY-SA 3.0
Bengt Berg (tredje från höger) vid en pressvisning av Volkswagen tillsammans med bland andra Ferdinand Porsche (femte från vänster) och Heinrich George (längst till höger), i Nazityskland 1939.

Heinrich George, född Georg Schulz den 9 oktober 1893 i Stettin, Pommern, Tyskland (idag Szczecin i Polen), senare bosatt i Berlin och död 26 september 1946 i Speciallägret Sachsenhausen nära Oranienburg, var en tysk, sedermera nazianstucken, skådespelare. Han var gift med Berta Drews och är far till skådespelarna Jan och Götz George.

George scendebuterade 1912 och kom efter engagemang i olika städer till Berlin 1920, där han från 1922 var mer fast verksam. Han filmdebuterade 1921. Under Weimarrepublikens existens var han en skådespelare som tydligt ansågs stå till vänster politiskt. Han medverkade i Fritz Langs stumfilmsklassiker Metropolis där han gjorde rollen som arbetarnas ledare med ansvar för "hjärtmaskinen". Han hade också huvudrollen i Berlin-Alexanderplatz 1931 där han spelar en nyss utsläppt fånge som kämpar för att inte åter dras in i kriminalitet.

Vid nazisternas maktövertagande i januari 1933 betraktades han först som en ovälkommen kommunist, men han medverkade redan samma år i den tidiga propagandafilmen Hitlerjunge Quex där han spelar en elak och brutal kommunist vars son lockas att gå med i Hitlerjugend. Fadern byter sedan själv fot och blir nationalsocialist. På det spåret fortsatte det. George kom fram till krigsslutet att medverka i Tredje rikets mest uppburna propagandafilmer, exempelvis den antisemitiska Jud Süss 1940, och prestigeprojektet Brinnande hjärtan (Kolberg) 1945. Efter kriget togs han tillfånga av sovjetiska trupper där ett befäl beskrev honom som "en av Tysklands mest respekterade fascistkonstnärer" och dog i ett läger 1946.

Filmografi (i urval)

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Heinrich George, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Discogs, Heinrich George, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internet Movie Database, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ grav.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Bundesarchiv Bild 183-H09160, Heinrich George.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-H09160 / Waske, Bruno / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Besuch bei Heinrich George in Wannsee, Bismarckstr. 34

UBz: vor seinem Haus mit seiner Dogge "Fellow".
Foto Waske

(Aufnah.: 30erJahre)
Heinrich George by Hugo Erfurth 1930.jpg
Hugo Erfurth: Heinrich George, 1930, silver gelatin, 30,3 x 23,8 cm
Bundesarchiv Bild 183-E01426, Ferdinand Porsche, Heinrich George mit VW.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-E01426 / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Ferdinand Porsche, Heinrich George mit VW

Presseball 1939 Der Volkswagen, der den Hauptgewinn der Tombola darstellte, stand im Mittelpunkt des Interesses. Rechts Heinrich George neben ihm Bengt Berg, weiter links der Konstrukteur des Volkswagens Dr. [Ferdinand] Porsche mit Frau Elsa Ellinghausen, der glücklichen Gewinnerin. Fot.: Wag 28.1.1939 [Herausgabedatum]

[Berlin.- Presseball, KdF-Wagen]

Abgebildete Personen: