Heilongjiang

Denna artikel behandlar provinsen. För floden, se Amur.

Heilongjiang
Manchuiska : Sahaliyan ula kinesiska : 黑龙江省? pinyin: Hēilóngjiāng shěng
Landsbygden i Shuangyashan, Heilongjiang.
Förkortning: 黑   (pinyin: Hēi)
Typ av område: Provins
Huvudstad:	Harbin
Yta:	431 767 km² 6:e störst i Kina
Folkmängd:	38 312 224 (2010) 16:e folkrikast i Kina
BNP:*	27 076 ¥/inv.
Provins- guvernör:	Liang Huiling
Parti- sekreterare:	Xu Qin
Officiell webbplats
Heilongjiangs läge i Kina.
*Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/heilongjiang/

Heilongjiang, även känt som Heilungkiang, är en provins i nordöstra Kina som gränsar till Ryssland. Provinshuvudstad är Harbin.

Heilongjiang är till övervägande delen ett slättland med åkerbruk som viktig näring. På provinsens berömda svarta jord odlas de viktigaste jordbruksprodukterna sojabönor, vete, majs och hirs. Provinsen är också känd för sin mejeriproduktion.

Ända sedan oljefältet i Daqing öppnades 1959 har provinsen varit haft stor betydelse för Kinas oljeförsörjning. Provinsen har också stora fyndigheter av stenkol, guld och timmer.^[1]

Heilongjiang är beläget i regionen Manchuriet, som är det manchuiska folkets ursprungsområde. Provinsens namn härrör från den kinesiska översättningen av Sahaliyan ula, det manchuriska namnet på gränsfloden Amur.^[2]

Ända fram till 1800-talets andra hälft var invandringen av hankineser till Manchuriet starkt reglerad och Heilongjiang styrdes av en militärguvernör (將軍) i Cicigar som var skild från den civila förvaltningen i det egentliga Kina. Under militärguvernören lydde ställföreträdande militärguvernörer (副都統) som residerade på följande ställen:^[3]

• Heihe;
• Mergen;
• Cicigar.

Efter det att Qingdynastin avträtt en stor del av sina anspråk i Manchuriet till Ryska imperiet 1860 började Qingdynastin uppmuntra invandring av hankineser, som vid 1900-talets början utgjorde regionens befolkningsmajoritet. 1907 omvandlades Heilongjiang till en vanlig provins med civil förvaltning.

Mellan 1932 och 1945 tillhörde Heilongjiang den japanska lydstaten Manchukuo. Efter det japanska nederlaget i andra världskriget införde nationalistregeringen i Chongqing en ny provinsindelning i Manchuriet, men Qiqihar förblev huvudstad i Heilongjiang.

Efter 1949 förenade Folkrepubliken Kinas regering Heilongjiang-provinsen med delar av Sungkiang, Nunkiang och Hokiang. 1954 flyttades huvudstaden till Harbin.

Under kulturrevolutionen (1966-76) utökades Heilongjiangs territorium med Hulun Buir som avskiljts från Inre Mongoliet, vilket innebar att provinsen fick en landgräns mot den sovjetiska satellitstaten Mongoliska Folkrepubliken. 1979 återställdes de tidigare provinsgränserna.

Den politiska makten i Heilongjiang utövas officiellt av provinsen Heilongjiangs folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan december 2022 är Liang Huiling.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Hubei och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan oktober 2021 heter partisekreteraren Xu Qin.

Heilongjiang har flyttat gränser och omorganiserats ett flertal gånger under 1900-talet. Idag indelas provinsen i 13 enheter på prefekturnivå, varav 11 är städer på prefekturnivå, en stad på subprovinsiell nivå och en är en vanlig prefektur.

Karta	Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Administrativt centrum	Typ
	1	Harbin	哈尔滨市	Hā'ěrbīn shì	Daoli	Subprovinsiell stad
	2	Daqing	大庆市	Dàqìng Shì	Sartu	Stad på prefekturnivå
	3	Hegang	鹤岗市	Hègǎng shì	Xingshan	Stad på prefekturnivå
	4	Heihe	黑河市	Hēihé shì	Aihui	Stad på prefekturnivå
	5	Jiamusi	佳木斯市	Jiāmùsī shì	Qianjin	Stad på prefekturnivå
	6	Jixi	鸡西市	Jīxī shì	Jiguan	Stad på prefekturnivå
	7	Mudanjiang	牡丹江市	Mǔdānjiāng shì	Aimin	Stad på prefekturnivå
	8	Qiqihar	齐齐哈尔市	Qíqíhā'ěr shì	Longsha	Stad på prefekturnivå
	9	Qitaihe	七台河市	Qītáihé shì	Taoshan	Stad på prefekturnivå
	10	Shuangyashan	双鸭山市	Shuāngyāshān shì	Jianshan	Stad på prefekturnivå
	11	Suihua	绥化市	Suíhuà shì	Beilin	Stad på prefekturnivå
	12	Yichun	伊春市	Yīchūn shì	Yichun	Stad på prefekturnivå
	13	Daxing'anling	大兴安岭地区	Dàxīng'ānlǐng dìqū	Jiagedaqi	Prefektur

• Elliott, Mark C. "The Limits of Tartary: Manchuria in Imperial and National Geographies." Journal of Asian Studies 59, no. 3 (2000): 603-46.
• Lee, Robert H. G. The Manchurian Frontier in Ch'ing History. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1970.
• Mayers, William Frederick. The Chinese Government: A Manual of Chinese Titles, Categorically Arranged and Explained, with an Appendix. 3rd edition revised by G.M.H. Playfair ed. Taibei: Ch'eng-Wen Pub. Co., 1966.

• Wikimedia Commons har media som rör Heilongjiang.
  Bilder & media
• Heilongjiang, statlig webbplats

Administrativa regioner i Folkrepubliken Kina Provinser Anhui • Fujian • Gansu • Guangdong • Guizhou • Hainan • Hebei • Heilongjiang • Henan • Hubei • Hunan • Jiangsu • Jiangxi • Jilin • Liaoning • Qinghai • Shaanxi • Shandong • Shanxi • Sichuan • Yunnan • Zhejiang Storstadsområden Chongqing • Peking • Shanghai • Tianjin Autonoma områden Guangxi • Inre Mongoliet • Ningxia • Tibet • Xinjiang Särskilda administrativa regioner Hongkong • Macao Xia → Shang → Zhou → Stridande staterna→ Qin → Han → Tre kungadömen → Jin / 16 kungadömen → S./N. dynastierna → Sui → Tang → 5 dynastier & 10 riken - Liao / Song / Västra Xia / Jin → Yuan → Ming → Qing → Republiken → Folkrepubliken / Taiwan