Hedvig Elisabet Charlotta (1781)
| |||
 Örlogsvarvet i Karlskrona cirka 1782. Hedvig Elisbeth Charlotta ligger förtöjd vid kajen till vänster. Samtida laverad tuschteckning av Christian Gosselman. Sjöhistoriska museet. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typ | Linjeskepp | ||
| Klass | Wasa | ||
| Historik | |||
| Konstruktion | Fredrik Henrik af Chapman | ||
| Byggnadsvarv | Karlskrona örlogsvarv | ||
| Sjösatt | 1781 | ||
| Öde | Förlist i Viborgska viken 22 juni 1790 | ||
| Tekniska data | |||
| Bestyckning | 62 kanoner | ||
Hedvig Elisabet Charlotta, officiellt HM Skepp Hedvig Elisabeth Charlotta[a], var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Hon var det andra av två fartyg i Wasa, som hon bildade tillsammans med systerskeppet Wasa. Hedvig Elisabet Charlotta byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av skeppsbyggmästare Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes 1781. Hennes bestyckning utgjordes av 62 kanoner av olika kalibrar på två batteridäck.
Fartyget deltog i sjöstriderna under Gustav III:s ryska krig 1788-1790 och sänktes i samband med den svenska flottans utbrytning ur Viborgska viken, den 22 juni 1790. Händelsen har gått till historien som Viborgska gatloppet, och banade väg för den avgörande svenska segern i slaget vid Svensksund, några veckor senare.
På 1990-talet lokaliserades vraket efter Hedvig Elisabet Charlotta av ett dykarlag från Sverige, som ingick i det marinarkeologiska projektet Aurora. Föremål som bärgades från vraket i under dykningarna finns nu utställda i Viborgs historiska museum i Viborg.
Fartyget fick sitt namn efter den dåvarande hertiginnan av Södermanland, sedermera drottningen, Hedvig Elisabeth Charlotta, som var gift med hertig Karl, den blivande Karl XIII.
Kommentarer
- ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp".[1]
Referenser
Noter
- ^ Hägg, Erik (1942). Under blågul flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur. sid. 37
Tryckta källor
- Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur
- Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag
- Petr Sorokin, översättning Ylva Toftgård (2001-2002). Marinarkeologi i nordvästra Ryssland. Sjöhistoriska Museet
Se även
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign
↑Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Marinmotiv: Varvsbild från Karlskrona sannolikt hösten 1782 . Teckningen är beskuren och är försedd med en påklistrad kant. De större fartygen torde vara, räknat från vänster, Hedvig Elisabet Charlotta, sjösatt 1781, Gustaf III, sjösatt 1777, i skepsskjulet (Wasa-skjulet) Kronprins Gustaf Adolph och på stapelbädden intill fregatten Bellona, vilka nybyggnader kölsträcktes 18 juli 1782 och sjösattes 6 nov 1782, samt i Polhems dockan Adolph Fredrik, sjösatt 1775. Fartyget intill Wasa-skjulet förande preussisk flagg är troligen en lastdragare som till varvet fraktat det timmer (ekplankor ?) som ligger upplagt invid skjulets fot. Varvet importerade på denna tid mycket ekvirke från Pommern. 1940 då motortorpedbåtslipen skulle byggas å Lindholmen (Karlskrona) uppfördes först en fångdamm varefter vattnet utpumpades. Man hittade då en pråm lastad med ekplankor av samma typ som man kan se på akvarellen.