Heardskarv
| Heardskarv | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Suliformes |
| Familj | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte | Leucocarbo |
| Art | Heardskarv L. nivalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucocarbo nivalis | |
| Synonymer | |
| |
Heardskarv[1] (Leucocarbo nivalis) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.[2]
Utseende
Heardskarv är svart ovan med ett vitt band på skuldrorna. Undersidan är vit. På huvudet syns gula vårtor på pannan, blå ögonring och under häckningstid en liten stel huvudtofs. Ungfågeln är mycket mer anspråkslös, i stort sett mörk ovan och ljus under. Arten är mycket lik flera andra skarvarter, men dessa överlappar inte i utbredningsområde.[3]
Utbredning och systematik
Fågeln häckar endemiskt på Heard Island i södra Indiska oceanen.[2] Den fördes tidigare till kejsarskarven och vissa gör det fortfarande.[4]
Släktestillhörighet
Heardskarven placerades tidigare ofta i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid heardskarv med släktingar lyfts ut till släktet Leucocarbo.[2][6]
Skarvarnas släktskap
Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.[2]
Status
Internationella naturvårdsunionen IUCN betraktar inte heardskarven som en egen art, varför dess hotstatus formellt inte bestämts. Beståndet är mycket litet, uppskattat till mellan 600 och 1000 individer.[3]
Noter
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ [a b] Orta, J., E. F. J. Garcia, D. A. Christie, F. Jutglar, and G. M. Kirwan (2021). Heard Island Shag (Leucocarbo nivalis), version 1.1. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.heisha1.01.1
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
Externa länkar
Wikispecies har information om Leucocarbo nivalis.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
|
Media som används på denna webbplats
Camera icon
Författare/Upphovsman: Liftarn (diskussion), Licens: CC BY-SA 3.0
Silhouette de Falco peregrinus, le faucon pèlerin (Peregine falco).