Havsnejonöga

Havsnejonöga
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Nära hotad[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
KlassNejonögon
Cephalaspidomorphi
OrdningNejonögon
Petromyzontiformes
FamiljNejonögon
Petromyzontidae
SläktePetromyzon
ArtHavsnejonöga
Petromyzon marinus
Vetenskapligt namn
§ Petromyzon marinus
AuktorLinnaeus, 1758
Synonymer
Petromyzon marinus Gage, 1928[3]
Oceanomyzon wilsoni Fowler, 1908[4]
Petromyzon concolor Wright, 1892[4]
Petromyzon bairdii Gill, 1883[3]
Batymyzon bairdii (Gill, 1883)[5]
Petromyzon marinus Wilder, 1883[4]
Petromyzon maculosus Gronow, 1854[4]
Petromyzon adriaticus Nardo, 1847[6]
Petromyzon americanus Lesueur, 1818[4]
Ammocoetes bicolor Lesueur, 1818[4]
Petromyzon nigricans Lesueur, 1818[4]
Petromyzon maximus Cuvier, 1816[6]
Petromyzon lampetra Pallas, 1814[6]
Petromyzon ruber Lacepède, 1800[6]
Lampetra marina (Linnaeus, 1758)[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Havsnejonöga (Petromyzon marinus)[4] är en fiskart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Havsnejonöga ingår i släktet Petromyzon och familjen nejonögon.[7][8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Enligt den svenska rödlistan[2] är arten nära hotad i Sverige. Artens livsmiljö är havet, sjöar och vattendrag, brackvattenmiljöer.[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Utbredningsområde

Arten förekommer i norra Atlanten, i det angränsande Barentshavet, i nordöstra delen av Mexikanska golfen och i Medelhavet. Den simmar före parningen uppför floder i Europa, norra Afrika och Nordamerika. Några populationer stannade i större insjöar och i de tillhörande vattendragen. Även dessa populationer utför vandringar mot flodernas övre lopp. I Tjeckien gäller havsnejonögat som utdött.[1]

Utbredning i Sverige

Arten förekommer i Götaland.[2] 2019 meddelades efter en inventering att antalet havsnejonögon i svenska vatten minskat drastiskt. Man uppskattade antalet lekmogna individer till färre än 100 från att tio år tidigare ha varit någonstans mellan 1 200 och 2 500 individer.

Källor

  1. ^ [a b c] 2008 Petromyzon marinus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ [a b c d] Gärdenfors Ulf, red (2010). Rödlistade arter i Sverige 2010 = The 2010 red list of Swedish species. Uppsala: Artdatabanken i samarbete med Naturvårdsverket. Libris 11818177. ISBN 978-91-88506-35-1. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/om-oss/publikationer/bocker/2010-rodlistade-arter-i-sverige-2010/. Läst 12 februari 2013  Arkiverad 26 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Vladykov, V.D. (1979) Petromyzonidae., p. 2-5. In J.C. Hureau and Th. Monod (eds.) Check-list of the fishes of the north-eastern Atlantic and of the Mediterranean (CLOFNAM). UNESCO, Paris. Vol. 1.
  4. ^ [a b c d e f g h i] Hardisty, M.W. (1986) Petromyzon marinus (Linnaeus 1758)., p. 94-116. In J. Holcík (ed.) The Freshwater fishes of Europe. Vol. 1, Part 1. Petromyzontiformes.
  5. ^ Bristow, P. (1992) The illustrated encyclopedia of fishes., Chancellor Press, London.
  6. ^ [a b c d] Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/petromyzon+marinus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  9. ^ Dyntaxa Petromyzon marinus

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Petromyzon marinus.jpg
Sea Lamprey (Petromyzon marinus). From female 12 5/8 inches long.