Hastighetsåkning på skridskor vid olympiska vinterspelen
Hastighetsåkning på skridskor vid olympiska vinterspelen | |||||
![]() | |||||
Internationellt förbund | ISU | ||||
---|---|---|---|---|---|
Grenar
| |||||
| |||||
Medaljörer |
Hastighetsåkning på skridskor har varit en gren i olympiska vinterspelen för herrarna sedan 1924 och för damerna sedan 1960.
Historia

Till olympiska vinterspelen 1988 i Calgary byggdes en inomhusanläggning med 400-metersbana, och för första gången hölls de olympiska hastighetstävlingarna på skridskor inomhus. Därefter tog utvecklingen en ordentlig fart. Kring 1996–1997 följde klappskridskon, vilket gav sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén att ta sig runt en isoval så fort som möjligt förblivit densamma.
1988 i Calgary och alltsedan 1994 i Hamar har skridskotävlingarna vid olympiska vinterspelen avgjorts inomhus.
Första gången det tävlades i lagtempo på olympiska vinterspel var i Turin 2006 med Italien som herrsegrare och Tyskland som damsegrare.[1]
Masstart infördes på programmet vid olympiska vinterspelen 2018.[2]
Poängräkning
I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 meter på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 meter divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner.
Lottning/parsammansättning
Inför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen.
Grenar
Följande tabell visar vilka grenar man tävlade i vid de olika spelen. Damernas grenar var demonstrationssport vid olympiska vinterspelen 1932.[3]
• = officiell gren , (d) = demonstrationsgren
Gren | 24 | 28 | 32 | 36 | 48 | 52 | 56 | 60 | 64 | 68 | 72 | 76 | 80 | 84 | 88 | 92 | 94 | 98 | 02 | 06 | 10 | 14 | 18 | År |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Damernas 500 meter | (d) | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 16 | ||||||
Damernas 1 000 meter | (d) | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 16 | ||||||
Damernas 1 500 meter | (d) | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 16 | ||||||
Damernas 3 000 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 16 | |||||||
Damernas 5 000 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 9 | ||||||||||||||
Damernas lagtempo | • | • | • | • | 4 | |||||||||||||||||||
Damernas masstart | • | 1 | ||||||||||||||||||||||
Herrarnas 500 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 23 |
Herrarnas 1 000 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 12 | |||||||||||
Herrarnas 1 500 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 23 |
Herrarnas 5 000 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 23 |
Herrarnas 10 000 meter | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | • | 23 |
Herrarnas all-round | • | 1 | ||||||||||||||||||||||
Herrarnas lagtempo | • | • | • | • | 4 | |||||||||||||||||||
Herrarnas masstart | • | 1 | ||||||||||||||||||||||
Antal grenar | 5 | 3 | 4 | 4 | 4 | 4 | 4 | 8 | 8 | 8 | 8 | 9 | 9 | 9 | 10 | 10 | 10 | 10 | 10 | 12 | 12 | 12 | 14 |
Medaljfördelning
Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|---|
1 | ![]() | 42 | 40 | 39 | 121 |
2 | ![]() | 29 | 22 | 17 | 68 |
3 | ![]() | 27 | 29 | 28 | 84 |
4 | ![]() | 24 | 17 | 19 | 60 |
5 | ![]() | 13 | 15 | 10 | 38 |
6 | ![]() | 9 | 13 | 15 | 37 |
7 | ![]() | 8 | 12 | 9 | 29 |
8 | ![]() | 7 | 8 | 9 | 24 |
9 | ![]() | 7 | 4 | 5 | 16 |
10 | ![]() | 5 | 8 | 3 | 16 |
11 | ![]() | 4 | 7 | 10 | 21 |
12 | ![]() | 3 | 5 | 5 | 13 |
13 | ![]() | 3 | 2 | 2 | 7 |
14 | ![]() | 3 | 0 | 0 | 3 |
15 | ![]() | 2 | 0 | 2 | 4 |
16 | ![]() | 1 | 3 | 4 | 8 |
17 | ![]() | 1 | 2 | 3 | 6 |
![]() | 1 | 2 | 3 | 6 | |
19 | ![]() | 1 | 1 | 0 | 2 |
20 | ![]() | 0 | 1 | 1 | 2 |
21 | ![]() | 0 | 1 | 0 | 1 |
![]() | 0 | 1 | 0 | 1 | |
22 | ![]() | 0 | 0 | 1 | 1 |
![]() | 0 | 0 | 1 | 1 | |
Totalt | 190 | 193 | 186 | 569 |
Källor
- ^ Grassie, Julia. (4 april 2017). Speed skating 101: Origins and Olympic history. Arkiverad 2 mars 2018 hämtat från the Wayback Machine. NBC. Läst 1 mars 2018.
- ^ Nyberg, Hannes. (3 februari 2018). Här är de nya OS-grenarna. SVT. Läst 1 mars 2018.
- ^ Women’s speed skating makes Games debut. Internationella olympiska kommittén. Läst 1 mars 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hastighetsåkning på skridskor vid olympiska vinterspelen.
|
|
Media som används på denna webbplats
Pictograms of Olympic sports - Speed Skating
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
Flag of the unified Team of Germany for the Olympic Games, 1960–1968.
Flag of the unified Team of Germany for the Olympic Games, 1960–1968.
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Olympic Rings without "rims" (gaps between the rings), As used, eg. in the logos of the 2008 and 2016 Olympics. The colour scheme applied here was specified in 2023 guidelines.
Renate Groenewold (NED) at a World Cup in Thialf (Heerenveen, The Netherlands)