Hasse Ekman

Hasse Ekman
FöddHans Gösta Ekman
10 september 1915
Oscars församling,
Stockholm, Sverige
Död15 februari 2004 (88 år)
Marbella, Spanien
Aktiva år1932–1981
MakaAgneta Wrangel af Sauss
(1938–1946; skilda)
Eva Henning
(1946–1953; skilda)
Tutta Rolf
(1953–1974; skilda)
Viveka Trägårdh
(1974–2004; hans död)
BarnGösta Ekman
Krister Ekman
Mikael Ekman
Stefan Ekman
Fam Ekman
FöräldrarGösta Ekman
Greta Sundström
Betydande roller
Tommy Anker i Kungliga patrasket
Dr. Stenbrott i Banketten
Martin Grandé i Fängelse
Kreativa insatser i svensk film
1966
IMDb SFDb

Hans Gösta "Hasse" Ekman, född 10 september 1915 i Oscars församling i Stockholm, död 15 februari 2004 i Marbella, Spanien, var en svensk regissör, manusförfattare, skådespelare, producent och sångtextförfattare. Han var son till Gösta Ekman den äldre och far till Gösta Ekman den yngre.

Biografi

Karriär

Hasse Ekman började tidigt inom den bransch som han genom sin far vuxit upp i — teatern och filmen. Han började redan under 1930-talet att arbeta inom teatern och gjorde även insatser på film. Bland annat spelade han mot sin far Gösta i Intermezzo 1936. 1940 debuterade han med sin första egna film Med dej i mina armar. Under 1940-talet gjorde han bland annat filmerna Kungliga patrasket, Fram för lilla Märta, Medan porten var stängd, Banketten och Flickan från tredje raden. 1950 tillkom Flicka och hyacinter, som allmänt anses vara hans mästerverk. Ekman gjorde en rad populära komedier med Sickan Carlsson under 1950-talet – däribland Sjunde himlen och Fröken Chic.

Ekman var även verksam vid teatern, som regissör till flera teaterkomedier, skrev tre egna pjäser och regisserade bland annat tre av Karl Gerhards revyer (1946, 1957 och 1959). Under 1960-talet kände sig Ekman inte hemma i det dåvarande filmklimatet i Sverige och valde att avsluta sin filmkarriär. Under 1960-, 70- och början av 80-talet sysslade han istället med teater- och revyuppsättningar i Stockholm, till exempel tillsammans med Kar de Mumma (1962, 1967, 1968, 1969, 1970, 1971, 1972 och 1973) och Povel Ramel (1958, 1966, 1968, 1972 och 1981). Han gjorde även en avstickare med Gösta Bernhard till Göteborg och Lisebergsteatern med komedin Oss kaniner emellan (1967).

Tre av Hasse Ekmans filmmanus filmatiserades också i Danmark: Lykken kommer (1942), Op med lille Martha (1946) och Mens porten var lukket (1948). Även en dansk version av Fröken Kyrkråtta, till vilken Ekman skrivit sångtexterna, spelades in: Frk. Kirkemus (1941).

Privatliv

Ekman var son till Gösta Ekman den äldre och kostymtecknaren Greta Ekman, född Sundström, och far till Gösta Ekman den yngre, Krister Ekman, Mikael Ekman och Stefan Ekman (i första äktenskapet med Agneta Wrangel) samt Fam Ekman (i andra äktenskapet med Eva Henning).

Under åren hade Ekman byggt upp en stor konstsamling som han sålde när han tillsammans med tredje hustrun Tutta Rolf flyttade till den spanska solkusten 1964, där han levde fram till sin bortgång, 88 år gammal. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. [1]

Ekman var även en hängiven AIK-supporter, vilket framkom i många av hans verk.

Filmografi i urval

Roller

Manus

Regi

Filmmusik och texter i urval

TV

Teater

Hasse Ekman på Kungsgatan i Stockholm 1953.

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1932DansherreGlada änkan
Franz Lehár
Lorensbergsteatern
DickieI de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell
Gösta EkmanGösta Ekmans Folkteater[2]
1933HantlangarenDomaredansen
Erik Lindorm
Per-Axel BrannerGösta Ekmans Folkteater[3]
DickieI de bästa familjer
Anita Hart och Maurice Braddell
Gösta EkmanVasateatern[4]
Kanske en revy
Lili Ziedner
Lili ZiednerVasateatern
1934Mr. BirkinshawLondon City
John van Druten
Gunnar OlssonVasateatern[5]
Doktor OtisMän i vitt
Sidney Kingsley
Per LindbergVasateatern[6]
1936Eddie RimplegarBättre mans barn
Gertrude Friedberg
Harry Roeck-HansenBlancheteatern[7]
flyttad till Vasateatern[8]
1937SvenVår egen tid
Leck Fischer
Martha LundholmVasateatern
Freddie StarMitt i stan, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-NaessBlancheteatern
1939Douglas HallÄlskling, jag ger mig
Mark Reed
Olof MolanderTurné[9]
1944Mortimer BrewsterArsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Hasse EkmanOscarsteatern[10]
1945Samuel HazenDet blåser en vind
Lillian Hellman
Harry Roeck-HansenBlancheteatern
JörgenPå tre man hand
Jens Locher
Bengt EkerotNya teatern
1949Claes GreenDe fem fåglarna
Staffan Tjerneld
Björn BerglundBlancheteatern
1951Clark RedfieldDrömflickan
Elmer Rice
Hasse EkmanIntiman
1952Sture AnckerFullmåne
Hasse Ekman
Hasse EkmanIntiman
1953Tony WendiceSlå nollan till polisen
Frederick Knott
Hasse EkmanIntiman
SquierDen förstenade skogen
Robert E. Sherwood
Hasse EkmanIntiman
1954Kapten FisbyThehuset Augustimånen
John Patrick
Stig OlinIntiman[11]
1960Juryman12 edsvurna män
Reginald Rose
Hasse EkmanIntiman
1961Redaktör HellqvistGungstolen
Hasse Ekman
Hasse EkmanIntiman

Regi

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1935Fedja
Lev TolstojVasateatern
Regiassistent till Per Lindberg
1944Arsenik och gamla spetsar
Arsenic and Old Lace
Joseph Kesselring
Översättning Lars-Levi Læstadius
Oscarsteatern
1946Ett lysande elände, revy
Karl GerhardOscarsteatern
1951Resande utan bagage
Le Voyageur sans bagage
Jean AnouilhIntiman
Drömflickan
Dream Girl
Elmer RiceIntiman
1952Fullmåne
Hasse EkmanIntiman
1953Slå nollan till polisen
Dial M For Murder
Frederick KnottIntiman
Den förstenade skogen
The petrified forest
Robert E. SherwoodIntiman
1954Vår törstiga by
The Chuckeyhead Story
Paul Vincent CarrollIntiman
1957Kråkslottet, revy
Karl GerhardIdéonteatern
1958Funny Boy
Hasse Ekman och Povel RamelIdéonteatern
1959Två träd, revy
Karl GerhardIdéonteatern
196012 edsvurna män
Twelve Angry Men
Reginald RoseIntiman
1961Gungstolen
Hasse EkmanIntiman
1962Fritid, jämlikhet och djävulskap, revy
Kar de MummaFolkan
1963GungstolenHasse EkmanLisebergsteatern
Se men inte höra
The Private Ear/The Public Eye
Peter ShafferIntiman[12]
1964Harskramlan
Rattle of a Simple Man
Charles DyerLisebergsteatern
Apoteket Sparven
Hasse EkmanIntiman
1966Heja Percy
Rattle of a Simple Man
Charles DyerABC-teatern
På avigan, revy
Povel RamelIdéonteatern
1967Oss kaniner emellan
Hasse EkmanLisebergsteatern
Kyss Karlsson, revy
Kar de MummaFolkan
1968Kar de Mummas nyårsrevy
Kar de MummaFolkan[13]
De sista entusiasterna, revy
Povel Ramel och Beppe WolgersIdéonteatern[14]/
Turné[15]
Black Comedy
Peter Shaffer
Översättning Lennart Lagerwall
Intiman
1969Nyårsrevy 1969, revy
Kar de MummaFolkan
1970Inte nu, älskling!
Not Now, Darling
Ray Cooney och John ChapmanIntiman
Kar de Mummas revyhus, revy
Kar de MummaFolkan
Arsenik och gamla spetsar
Arsenic and Old Lace
Joseph KesselringScalateatern
1971Kar de Mummas nyårsrevy, revy
Kar de MummaFolkan
Får jag lov att presentera Oscar Wilde
The Importance of Being Oscar
Micheál Mac LiammóirRiksteatern
Mina favoriter, revy
Kar de MummaFolkan
1972Karamellodier, revy
Povel RamelBerns
Kar de Mummas glädjehus, revy
Kar de MummaFolkan
1973Bäst i stan, revy
Kar de MummaFolkan
1981Minspiration, revy
Povel RamelBerns[16]

Bibliografi

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-18/315/14. Läst 4 januari 2016. 
  3. ^ ”Teater Musik Film: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 29 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-29/354/5. Läst 4 januari 2016. 
  4. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015. 
  5. ^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015. 
  6. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (18 januari 1936). ”'Bättre mans barn' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-18/16/28. Läst 16 april 2016. 
  8. ^ ”Teater Musik Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 10. 7 maj 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-05-07/123/10. Läst 16 april 2016. 
  9. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 180. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  10. ^ Sten af Geijerstam (6 april 1944). ”'Arsenik och gamla spetsar' åter på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-06/94/10. Läst 12 maj 2016. 
  11. ^ ”Thehuset Augustimånen”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-15/250/14. Läst 22 augusti 2015. 
  12. ^ Barbro Hähnel (10 november 1963). ”Drömmare och pratmakare”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-11-10/306/23. Läst 21 januari 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 36. 4 januari 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-01-04/11171-3/36. Läst 6 januari 2024. 
  14. ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ Bertil Mollberger (3 september 1981). ”-Bra Ramelnummer för damerna – men... Povel blommar inte ut”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-03/238/20. Läst 25 januari 2016. 

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hasse Ekman 1953.jpg
Skådespelaren och regissören Hasse Ekman på Kungsgatan i Stockholm 1953.