Hartsbi

Hartsbi
Trachusa byssina.jpg
(c) Arnstein Staverløkk/Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteHartsbin
Trachusa
UndersläkteTrachusa sensu stricto[1]
ArtHartsbi
T. byssina
Vetenskapligt namn
§ Trachusa byssina
AuktorPanzer, 1798[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Hartsbi (Trachusa byssina) är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin.

Utseende

Ett tämligen kraftigt bi med rödbrunt huvud och ryggsida på mellankroppen (mellankroppens sidor är vitaktiga) och nästan svart bakkropp. Arten blir mellan 9 och 11 mm lång.[3]

Ekologi

Hartsbiet är specialserat på ärtväxter som näringskälla. Flygtiden sträcker sig från juni till juli, vissa år till augusti.[3] Under sommaren bygger honan sina larvbon i grus- och sandmark med öppningar i växtligheten som outnyttjade sandtag, solexponerade skogsbryn, sandiga vägrenar och skogsstigar, ofta i kolonier tillsammans med andra honor av samma art.[3][4] Bona anläggs som nästan horisontella tunnlar på 8 till 10 cm längd.[4] De grenar sig i två till tre armar, och varje gren avslutas med två till fyra larvceller, som honan förser med näring i form av pollen och nektar. På insidan täcks gångarna med blad från björk eller mjölke, som klistras ihop med kåda. Det förekommer att bona parasiteras av konkägelbi, vars larv lever av den insamlade näringen efter det att värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.[3]

Utbredning

Arten förekommer i större delen av det europeiska fastlandet, österut förbi Kaukasus till norra Asien.[3]

Hartsbiet är reproducerande i Sverige och betecknas där som livskraftigt.[5] Det förekommer upp till Ångermanland, men är vanligast i östra Götaland och Svealand. I Finland är det vanligt i södra och östra delarna av landet. Det finns även i Norge och Danmark.[3]

Referenser

  1. ^ Trachusa byssina Panzer, 1798” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Trachusa+byssina&guide=Bee_genera. Läst 16 augusti 2013. 
  2. ^ Trachusa byssina (Panzer, 1798)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=756168. Läst 16 augusti 2013. 
  3. ^ [a b c d e f] Björn Cederberg (2015). Trachusa byssina Hartsbi”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103206. Läst 23 juni 2017. 
  4. ^ [a b] Christopher O'Toole & Anthony Raw (1991). Bees of the World. London: Blandford. sid. 76. ISBN 0-7137-2085-9 
  5. ^ Oskar Kindvall, Maria Backlund (17 november 2016). Trachusa byssina - hartsbi”. Dyntaxa. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/103206. Läst 24 juni 2017. 

Media som används på denna webbplats

Trachusa byssina.jpg
(c) Arnstein Staverløkk/Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0
Trachusa byssina