Harlan Ellison

Harlan Ellison
Harlan Ellison 1986
Född27 maj 1934[1][2][3]
Cleveland[4], USA
Död28 juni 2018[5][6][2] (84 år)
Los Angeles[7], USA
Andra namnCheech Beldone[8] och Phil Beldone[8]
Medborgare iUSA
Utbildad vidOhio State University
SysselsättningManusförfattare, journalist[9], filmkritiker, litteraturkritiker, författare, redaktör[10]
Noterbara verkDangerous Visions, Det tysta ropet, "Ångra dig, Harlekin!" sade Ticktackmannen, Again, Dangerous Visions och The Last Dangerous Visions
Gift mednågon person
(g. 1956–1960, skilsmässa)
någon person
(g. 1960–1963, skilsmässa)
Lory Patrick
(g. 1966–1966)[11]
Lori Horwitz
(g. 1976–1977)[11]
Susan Ellison
(g. 1986–2018)[11][7]
Barnbarnlös[11]
Utmärkelser
Se lista
Webbplatsharlanellison.com
Redigera Wikidata

Harlan Jay Ellison, född 27 maj 1934 i Cleveland, Ohio, död 28 juni 2018 i Los Angeles, Kalifornien,[12] var en amerikansk fantasy- och science fictionförfattare som 1965 belönades med Nebulapriset för novellen "Ångra dig, Harlekin!" sade Ticktackmannen, 1969 för kortromanen A Boy and His Dog och 1977 för novellen "Jeffty is Five". Han fick 2000 motta SFWA:s Bradbury Award, tillsammans med Yuri Rasovsky, för manuset till 2000X – Tales of the Next Millennia. Han har arbetat som rådgivare till manusförfattarna och teamen bakom TV-serier/filmer som Babylon 5 (som begreppsmässig konsult) och The Twilight Zone (som kreativ konsult). Som redaktör stod han bakom några av science fiction-fältets mest uppmärksammade antologier: Dangerous Visions, Again, Dangerous Visions och den aldrig utgivna The Last Dangerous Visions.

Bibliografi

  • Web of the City aka Rumble (1958)
  • The Man with Nine Lives aka The Sound of a Scythe (1959
  • A Touch of Infinity (1959)
  • Spider Kiss aka Rockabilly (1961)
  • Doomsman aka The Assassin (1967)
  • Phoenix without Ashes (1975) tillsammans med Edward Bryant
  • Vic and Blood (1988) tillsammans med Richard Corben
  • Harlan Ellison's Dream Corridor (1995)

Novellsamlingar

  • The Deadly Streets (1958)
  • Sex Gang (1959)
  • The Juvies aka Children of the Streets (1961)
  • Gentleman Junkie: And Other Stories of the Hung-Up Generation (1961)
  • Ellison Wonderland aka Earthman, Go Home! (1962)
  • Paingod and Other Delusions (1965)
  • I Have No Mouth, and I Must Scream (Det tysta ropet) (1967)
  • From the Land of Fear (1967)
  • Love Ain't Nothing But Sex Misspelled (1968)
  • The Beast That Shouted Love at the Heart of the World (1969)
  • Over the Edge (1970)
  • All the Sounds of Fear (1971)
  • Alone Against Tomorrow (1971)
  • The Time of the Eye (1971)
  • Approaching Oblivion (1974)
  • Deathbird Stories (1975)
  • No Doors, No Windows (1975)
  • The Voice From the Edge: Midnight in the Sunken Cathedral (Ljud) (1975)
  • Edgeworks (1976)
  • The Illustrated Harlan Ellison (1978)
  • Strange Wine (1978)
  • The Fantasies of Harlan Ellison (1979)
  • Edgeworks 2 (1980)
  • Shatterday (1980)
  • Stalking the Nightmare (1982)
  • The Essential Ellison: A 35 Year Retrospective (1985)
  • Mefisto in Onyx (1987)
  • Night and the Enemy (1987)
  • Angry Candy (1988)
  • Slippage (1988)
  • Footsteps (1988)
  • Dreams with Sharp Teeth: A Three-Volume Omnibus (1989)
  • Mind Fields: The Art of Jacek Yerka, the Fiction of Harlan Ellison (1994) (33 berättelser inspirerade av Jacek Yerkas målningar)
  • Edgeworks 3 (1996)
  • Edgeworks 4 (1997)
  • The Essential Ellison: A 50 Year Retrospective (1998)
  • Troublemakers (2001)

Noveller

  • Blind Lightning (1956)
  • The Crackpots (1956)
  • Gnomebody (1956)
  • Hadj (1956)
  • Life Hutch (1956)

Utmärkelser

  • Nebulapriset för bästa novell, för "Ångra dig, Harlekin!" sade Ticktackmannen, 1965
  • Hugopriset för bästa novell, för "Ångra dig, Harlekin!" sade Ticktackmannen, 1966
  • Writers Guild of America Award, för The City on the Edge of Forever, 1967[14]
  • Hugopriset för bästa dramatiska presentation, för The City on the Edge of Forever och Star Trek: The Original Series, 1968
  • Hugopriset för bästa novell, för Det tysta ropet, 1968
  • Hugopriset, för Dangerous Visions, 1968
  • Hugopriset för bästa novell, för The Beast that Shouted Love at the Heart of the World, 1969
  • Nebulapriset för bästa kortroman, för En pojke och hans hund, 1969
  • Locuspriset för bästa novell, 1971
  • Hugopriset, för Again, Dangerous Visions, 1972
  • Jupiterpriset, för Dödsfågeln, 1973
  • Locuspriset för bästa novell, 1973
  • Locuspriset för bästa antologi, för Again, Dangerous Visions, 1973
  • Locuspriset för bästa novell, för Dödsfågeln, 1974
  • Edgarpriset, för Slagna hundars gnyende, 1974
  • Hugopriset för bästa långnovell, för Dödsfågeln, 1974
  • Locuspriset för bästa långnovell, för Adrift Just Off the Islets of Langerhans, 1975
  • Hugopriset för bästa långnovell, för Adrift Just Off the Islets of Langerhans, 1975
  • Hugopriset för bästa dramatiska presentation, för En pojke och hans hund, 1976
  • Locuspriset för bästa novell, för Croatoan, 1976
  • Jupiterpriset, för Jeffty är fem, 1977
  • Nebulapriset för bästa novell, för Jeffty är fem, 1977
  • Hugopriset för bästa novell, för Jeffty är fem, 1978
  • Locuspriset för bästa novell, för Jeffty är fem, 1978
  • Locuspriset för bästa novell, 1979
  • British Fantasy Award, för Jeffty är fem, 1979
  • Locuspriset för bästa långnovell, 1983
  • Locuspriset, 1985
  • Locuspriset, 1986
  • Locuspriset för bästa novell, för With Virgil Oddum at the East Pole, 1986
  • Locuspriset för bästa långnovell, för Paladin of the Lost Hour, 1986
  • Hugopriset för bästa långnovell, för Paladin of the Lost Hour, 1986
  • Inkpot Award, 1987[15]
  • Damon Knight Memorial Grand Master Award, 2006
  • Science Fiction and Fantasy Hall of Fame, 2011
  • Prometheus-priset - Hall of Fame, för "Ångra dig, Harlekin!" sade Ticktackmannen, 2015[16]
  • World Horror Convention Grand Master Award
  • Audie för bästa manliga uppläsare

Redigera Wikidata

Källor

  1. ^ SNAC, Harlan Ellison, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, Harlan Ellison, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Harlan Ellison, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Richard Sandomir, Harlan Ellison Dies at 84; Prolific, Irascible (Science) Fiction Writer (på engelska), 29 juni 2018, nekrolog, läs online, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, harlanellison.com, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ NooSFere, Harlan Ellison, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Richard Sandomir, Harlan Ellison Dies at 84; Prolific, Irascible (Science) Fiction Writer (på engelska), 29 juni 2018, läs online, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Muck Rack, läs online, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d] Harlan Ellison obituary (på engelska), 29 juni 2018, nekrolog, Steve Holland, läs online, läst: 3 juli 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ Gerding, Stephen. "Harlan Ellison, Iconic Sci-Fi Writer, Passes Away at 84". CBR 2018-06-28. Läst 2018-06-28.
  13. ^ ”Minor Planet Center 10177 Ellison” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10177. Läst 5 juni 2023. 
  14. ^ läs online, harlanellison.com.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.comic-con.org, läst: 27 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ Ellison Wins Prometheus Hall of Fame Award (på engelska), Locus, 21 april 2015, läs online.[källa från Wikidata]

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Harlan Ellison at the LA Press Club (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Pip R. Lagenta from San Mateo, San Mateo, Licens: CC BY 2.0
Harlan Ellison at the Harlan Ellison Roast. L.A. Press Club July 12, 1986. Los Angeles, California.