Harkrankar

	Harkrankar
	Adult individ.; Lägg märke till svängkolvarna bakom vingarna.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Insekter; Insecta
Underklass	Bevingade insekter; Pterygota
Infraklass	Neoptera
Ordning	Tvåvingar; Diptera
Underordning	Myggor; Nematocera
Överfamilj	Harkrankar; Tipuloidea
Vetenskapligt namn
	§ Tipuloidea
Familjer
	Ögonharkrankar (Pediciidae); Storharkrankar (Tipulidae); Mellanharkrankar (Cylindrotomidae); Småharkrankar (Limnobiidae); †Architipulidae; †Eolimnobiidae;
	Larv
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

*Tipula hortorum,* **hona**
Lägg märke till det spetsiga äggläggningsröret

Harkrankar (Tipuloidea) är en överfamilj inom underordningen myggor, vilken omfattar mer än 13 000 arter^[1] och vars systematik är omdiskuterad. Harkrankarna känns igen på sina mycket långa ben. Harkrankar i Sverige kan ha ett vingspann från 5 mm upp till 65 mm.^[1]

Systematik

Harkrankarnas systematik är mycket omdiskuterad och ännu ej helt fastslagen. Tidigare kategoriseras de som en familj (Tipulidae), men idag oftast som överfamiljen (Tipuloidea). Gruppen tillhör ordningen tvåvingar och placeras vanligtvis i den omstridda underordningen myggor (Nematocera). Harkrankarna indelas enligt denna taxonomi i fyra huvudgrupper: ögonharkrankar (Pediciidae), storharkrankar (Tipulidae), mellanharkrankar (Cylindrotomidae) och småharkrankar (Limnobiidae).^[2] De två numera utdöda taxonen Architipulidae och Eolimnobiidae räknas ibland också till harkrankarna. Dessa familjer delas i sin tur upp i underfamiljer:^[3]

Familj ögonharkrankar (Pediciidae)

Ulniinae
Pediciinae

Familj storharkrankar (Tipulidae)

Tipulinae

Familj mellanharkrankar (Cylindrotomidae)

Cylindrotominae

Familj småharkrankar (Limnobiidae)

Dactylolabinae
Limnophiinae
Chioneinae
Limoniinae

Antalet arter inom överfamiljen är osäkert, troligen är långt ifrån alla harkrankar beskrivna. Catalogue of the Crane Flies of the World listar 15 284 arter.^[2] Mer än 75 % av de kända arterna har beskrivits av Charles Paul Alexander.

Morfologi

En harkrank ser lång och gänglig ut, med mycket långa ben och en lång slank kropp. Vingarna hos merparten arter hålls ofta utfällda vid vila så att de stora svängkolvarna (som har en stabiliserande funktion på insekten) syns tydligt. Till skillnad från stickmyggorna är harkrankarna svaga och dåliga flygare med en tendens att vackla i oförutsägbara mönster under flykt. De är lätta att fånga, men det är lätt hänt att skada deras ömtåliga ben av misstag, även om man inte direkt rör vid dem.

Harkrankar varierar i storlek. I tempererat klimat är arterna vanligen mellan 2 och 60 millimeter, men tropiska arter upp till 100 millimeter har beskrivits. De små arterna kan förväxlas med myggor, men skiljs från dessa av en V-formig fåra mellan vingfästena på thorax och genom avsaknaden av punktögon. Honorna har tjockare kroppar än hanarna för att rymma de ca 300 äggen, och deras kroppar avslutas med ett spetsigt äggläggningsrör.

Harkrankar förväxlas ibland med långbenta spindlar. Man kan emellertid lätt skilja på dessa klasser genom att harkrankar, som är insekter har sex ben, medan spindlar, som inte är insekter, har åtta ben.

Utbredning

Harkrankarna återfinns över hela världen men de flesta arterna lever i tropikerna. I Sverige finns knappt 350 arter.^[1]

Habitatet i tempererade regioner varierar mellan bland annat grästäckta ytor, förmultnande träbitar och vattenytor.^[4]

Etymologi

^[5]

Ordledet har är en förvrängning av hår, med syftning på de hårtunna benen. På somliga håll lever dock hår kvar.

Ordledet krank kan härledas från medelhögtyska krank, = smal, med syftning på den långsmala kroppen.

Namn

Benämningen Pappa Långben används även för lockespindlar (Opiliones). Engelskans Daddy Longlegs kan dessutom syfta på spindelarten Pholcus phalangioides.

Bygdemål	Trakt	Anteckning
Harskrank, Harkrank	Luleåtrakten, Skåne
Hästmygga	Mellersta Sverige
Koggamoj(j) ^[6] Koggamoy	Pite älvdal	Eventuellt förvrängning av Kågemygga
Krankhare	Dalarna
Krankmoodro	Svenska Österbotten i Finland	Ordagrant Myggmamma
Kuntjerg	Bergslagen
Långben, Farfar Långben	Skåne Blekinge
Långbenskrank	Norra Sverige
Pappa Långben	Göteborg
Schängelmy(a), Gängelmy	Jämtland
Skrackelmogga	Skaraborg
Skrangelmygga	Småland
Skranken	Ångermanland
Skrångelmogga	Halland

(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0

Kålharkrank
Tipula pratensis, hona

(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0

Tipula hortorum, hane

Tipula pratensis och Tipula hortorum
Bygdemål	Trakt	Referens
Hårkrank	Småland	^[7]
Hårkrånk	Södermanland
Harkrankje, Harakrank	Nyland i Finland
Krank	Gotland	^[8]

I äldre tid kunde alla myggor och knott kallas harkrankar.

Föda

Harkrankars larver äter förmultnande växter, även om vissa är karnivora eller äter delar, såsom rötter och skott, av levande växter.^[1] Fullvuxna harkrankar äter knappast alls; suger möjligen i sig lite växtsafter. Exempel finns att de slagit sig ner på döende sniglar och suger i sig avsöndringar på dem. Detta har ibland felaktigt tolkats som att harkrankar dödat sniglar, men så är alltså inte fallet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

^ [a b c d] ”harkrankar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/harkrankar. Läst 21 augusti 2016.
^ [a b] Catalogue of the Crane Flies of the World Arkiverad 17 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. Läst 20070814.
^ Saija Ahonen (23.7.2008) Analysis of the crane flies (Diptera, Tipuloidea) subfamilies relationships using molecular sequence data, University of Jyväskylä, Department of Ecological and Environmental Science, Evolution genetic, (pdf) fulltext, läst 2011-07-20
^ Emma Bratt (30 augusti 2019). ”Har kärlekskranka harkrankar invaderat Västkusten?”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/har-k%C3%A4rlekskranka-harkrankar-invaderat-v%C3%A4stkusten-1.17583397. Läst 20 april 2020.
^ Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, sida 226, [1] Gleerups, Lund 1922
^ PITEMÅL [2]
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 244, [3] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ Ernst Rietz: Svenskt Dialektlexikon, sida 349, [4] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Harkrankar.
Bilder & media
Harkrankar - www.entomologi.se

[NE-1] [a b c d] ”harkrankar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/harkrankar. Läst 21 augusti 2016.

[CCFW-2] [a b] Catalogue of the Crane Flies of the World Arkiverad 17 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. Läst 20070814.

[Ahonen-3] Saija Ahonen (23.7.2008) Analysis of the crane flies (Diptera, Tipuloidea) subfamilies relationships using molecular sequence data, University of Jyväskylä, Department of Ecological and Environmental Science, Evolution genetic, (pdf) fulltext, läst 2011-07-20

[GP-4] Emma Bratt (30 augusti 2019). ”Har kärlekskranka harkrankar invaderat Västkusten?”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/har-k%C3%A4rlekskranka-harkrankar-invaderat-v%C3%A4stkusten-1.17583397. Läst 20 april 2020.

[5] Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok, sida 226, [1] Gleerups, Lund 1922

[6] PITEMÅL [2]

[7] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 244, [3] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[8] Ernst Rietz: Svenskt Dialektlexikon, sida 349, [4] Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler