Harald Andersson-Arbin

Harald Andersson-Arbin
Harald Andersson-Arbin

Harald Andersson-Arbin.

Friidrott
Svenska mästerskap
Guld1896100 meter[1]
Silver1897100 meter[1]
Guld1896110 meter häck[2]
Silver1897110 meter häck[2]
Guld1896Längdhopp[3]
Guld1896Spjutkastning[4]
Guld1897Spjutkastning[4]
Brons1898Spjutkastning[4]

Gustav Harald Andersson-Arbin, ursprungligen Andersson, född 4 augusti 1867 i Göteborg, död 31 juli 1944 i Göteborg,[5] var en svensk idrottsman som tävlade i friidrott (sprint, häcklöpning, längdhopp, spjutkastning), simhopp, rodd och fotboll. Född Andersson bytte han senare efternamn till Arbin.

Arbin tävlade för IS Lyckans Soldater i friidrott och för S 02 i simhopp. Efter idrottskarriären arbetade han bland annat som köpman i Göteborg.[6]

Harald Arbin är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[7]

Karriär

100 meter

Arbin satte 1890[8][9] (eller 18 augusti[10] 1892[11]) det första noterade (om än inofficiella) svenska rekordet i löpning 100 meter, med tiden 11,0 s.

Den 9 augusti[10] 1896 vann han det första svenska mästerskapet i grenen på tiden 10,8 s[1]. Detta innebar också att han förbättrade sitt svenska rekord, som han sedan fick behålla tills Knut Lindberg slog det 1906[8][10].

Enligt vissa rekordlistor utgjorde Arbins resultat (10,8 s) 1896 dessutom en tangering av det inofficiella världsrekordet som bland annat hölls av Luther Cary, USA, samt även europarekordet som hölls av britten Cecil Lee. Senare tangerades detta världs- och europarekord även av svenskarna Isaac Westergren (två gånger, år 1898 och 1899), Carl Ljung (år 1900), Eric Frick (år 1903) och Knut Lindberg (år 1906). Rekorden slogs år 1906 av Knut Lindberg.[12][13]

200 meter

Den 19 augusti[10] 1892 satte Harald Andersson-Arbin det första noterade inofficiella svenska rekordet på 200 meter i Göteborg, med tiden 26,4 s. Han behöll det till 1905 då Herman Lindqvist förbättrade det till 23,3 s.[10][14]

110 meter häck

Arbin vann vid SM 1896 även 110 meter häck (med 19,0).[2]

Längdhopp

Den 8 augusti 1896 vann Arbin vid de första SM-tävlingarna guldmedalj med ett hopp på 6,03 m[3]. Enligt vissa källor[15][16][17] utgjorde detta det första kända inofficiella svenska rekordet i grenen. Andra källor[18][19] anger Henrik Sjöberg som första rekordhållare med resultatet 6,09 m från år 1892. Alla källor är dock överens om att detta första rekord år 1898 förbättrades av Gustaf Rundberg 6,17 m.

Diskus

Den 18 september 1892 i Göteborg kastade Arbin 26,20 m i diskus vilket var en förbättring av det inofficiella världsrekordet. Tidigare världsrekordhållare var Charles Hayden Kip, USA (24,99 m), och Arbin behöll rekordet till 6 oktober 1895 då Erik Eriksson förbättrade det till 35,74 m.[20]

Spjut

Den 10 september 1894 kastade Arbin 42,95 m i spjut (bästa hand). Detta innebar att han slog Axel Lindblads världs- och europarekord (42,82 m) från tidigare samma år. Arbin behöll rekorden till året därpå då finländaren Valter Norén förbättrade dem till 45,50.[21][22] Resultatet betydde också att han satte svenskt rekord, vilket sedan slogs av August Bergman 1897.[10][23]

Vid SM 1896 vann Harald Arbin i spjutkastning (sammanlagt) med 61,90. 1897 vann han SM i spjutkastning (sammanlagt) med 67,05.[4]

Simhopp

1902 blev han svensk mästare i varierande hopp[8]. Han deltog även i OS 1908 i London i raka hopp, där han tog sig till semifinal samt i OS 1912 i Stockholm där han kom sexa.[5]

Rekord

Världsrekord (inofficiella)

Europarekord (inofficiella)

Svenska rekord (inofficiella)

Personliga rekord

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Wiger 2006, s. 36.
  2. ^ [a b c] Wiger 2006, s. 94.
  3. ^ [a b] Wiger 2006, s. 110.
  4. ^ [a b c d] Wiger 2006, s. 136.
  5. ^ [a b] Harald Andersson-Arbin på Sveriges Olympiska Kommittés webbplats
  6. ^ Nordisk familjeboks sportlexikon, band 1 (1938), spalt 238
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ [a b c d e] Nordisk familjeboks sportlexikon, band 4 (1941), spalt 973-974
  9. ^ [a b] Allhems sportlexikon, band 2 (1949), s. 416.
  10. ^ [a b c d e f g h i j] Swedish Athletic Page (track) Arkiverad 5 september 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2014-04-23
  11. ^ [a b] Gustafson 1975, s. 206.
  12. ^ [a b] Världsrekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-09
  13. ^ [a b] Europarekordutveckling 100 m på Brinkster, läst 2015-09-09
  14. ^ [a b] Focus, s. 228.
  15. ^ Focus, s. 232.
  16. ^ Gustafson 1975, s. 218.
  17. ^ [a b] Swedish Athletic Page (field), läst 2014-04-23
  18. ^ Nordisk familjeboks sportlexikon, band 5 (1943), spalt 233-234
  19. ^ Allhems sportlexikon, band 3 (1951), s. 62.
  20. ^ [a b] Världsrekordutveckling diskus på Brinkster, läst 2015-09-09
  21. ^ [a b] Världsrekordutveckling spjut på Brinkster, läst 2015-09-11
  22. ^ [a b] Europarekordutveckling spjut på Brinkster, läst 2015-09-11
  23. ^ [a b] Focus, s. 233.
  24. ^ Holmberg 2009, s. 36.
  25. ^ [a b c d] Personsida på Brinkster, läst 2015-09-09 (inloggning krävs)

Tryckta källor

  • Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6 
  • Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1 
  • Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv. Bd 1, A-Brännboll. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1938. Libris 893563 
  • Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv. Bd 4, Hockey-Lahtinen. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1941. Libris 893566 
  • Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv. Bd 5, Lahtis-Röse. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1943. Libris 893567 
  • Allhems sportlexikon. 3, Ledarpris-Övrevoll : supplement A-Ö. Malmö: Allhem. 1951. Libris 1387100 
  • Allhems sportlexikon. 2, Draghundsport-Le Bourget. Malmö: Allhem. 1949. Libris 1387099 
  • Gustafson, Stig (1975). Friidrottens först och störst. När-Var-Hur-serien, 99-0106773-1. Stockholm: Forum. Libris 7254059. ISBN 91-37-05796-0 
  • Sporten: Focus presenterar all världens sport för hela familjen. D. 2, Rekord och resultat. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1967. Libris 925012 

Externa länkar

Företrädare:
11,0 William McLaren, Storbritannien 1867–1891		Världsrekordhållare på 100 meter (inofficiell)
10,8 Luther Cary, USA (1891–1906), Harald Andersson-Arbin (1896–1906),
Isaac Westergren (1898–1906), Carl Ljung (1900–1906),
Eric Frick (1903), Knut Lindberg (1906) med flera		Efterträdare:
10,6 Knut Lindberg (1906–1936) med flera
Företrädare:
11,0 Charles Hayden Kip, USA (1882–1892)		Världsrekordhållare i diskuskastning (inofficiell)
26,20 m Harald Andersson-Arbin (1892–1895)		Efterträdare:
35,74 Erik Eriksson (1895–1896)
Företrädare:
42,82 Axel Lindblad (1894)		Världsrekordhållare i spjutkastning (bästa hand, inofficiell)
42,95 m Harald Andersson-Arbin (1894–1895)		Efterträdare:
45,50 Valter Norén, Finland (1895–1899)
Företrädare:
11,0 William McLaren, Storbritannien 1867–1892		Europarekordhållare på 100 meter (inofficiell)
10,8 Cecil Lee, Storbritannien (1892–1906), Harald Andersson-Arbin (1896–1906),
Isaac Westergren (1898–1906), Carl Ljung (1900–1906),
Eric Frick (1903), Knut Lindberg (1906) med flera		Efterträdare:
10,6 Knut Lindberg (1906–1936) med flera
Företrädare:
42,82 Axel Lindblad (1894)		Europarekordhållare i spjutkastning (bästa hand, inofficiell)
42,95 m Harald Andersson-Arbin (1894–1895)		Efterträdare:
45,50 Valter Norén, Finland (1895–1899)
Företrädare:
---		Svensk rekordhållare på 100 meter (inofficiell)
11,0–10,8 Harald Andersson-Arbin (1890/1892–1906)		Efterträdare:
10,6 Knut Lindberg (1906–1936)
Företrädare:
---		Svensk rekordhållare på 200 meter (inofficiell)
26,4 Harald Andersson-Arbin (1892–1905)		Efterträdare:
23,3 Herman Lindqvist (1905–1908)
Företrädare:
---		Svensk rekordhållare i längdhopp (inofficiell)
6,03 Harald Andersson-Arbin (1896–1898)		Efterträdare:
6,17 Gustaf Rundberg (1898–1900)
Företrädare:
---		Svensk rekordhållare i spjutkastning (bästa hand, inofficiell)
42,95 Harald Andersson-Arbin (1894–1897)		Efterträdare:
44,50 August Bergman (1897–1899)
Företrädare:
---		Svensk mästare på 100 meter
Harald Andersson-Arbin (1896)		Efterträdare:
Ernst Hellqvist (1897)
Företrädare:
---		Svensk mästare på 110 meter häck
Harald Andersson-Arbin (1896)		Efterträdare:
Alfred Svensson (1897)
Företrädare:
---		Svensk mästare i längdhopp
Harald Andersson-Arbin (1896)		Efterträdare:
John Fenton (1897)
Företrädare:
---		Svensk mästare i spjutkastning (sammanlagt)
Harald Andersson-Arbin (1896–1897)		Efterträdare:
Henrik Sjöberg (1898)

Media som används på denna webbplats