Hans Wachtmeister af Björkö (1609–1652)
| Hans Wachtmeister af Björkö | |
| Född | Hans Wachtmeister[1] 9 september 1609[2][1] Estland[1] |
|---|---|
| Död | 23 juli 1652[2][1] (42 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Riddarholmskyrkan[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Beamter[3], militär |
| Maka | Agnes Margareta von Helmstedt (g. 1634–1652)[1] |
| Barn | Anna Wachtmeister Eva Juliana Wachtmeister (f. 1639) Christina Eleonora Wachtmeister (f. 1640) Hans Wachtmeister (f. 1641)[4] Adam Claes Wachtmeister (f. 1642) Axel Wachtmeister (f. 1643)[4] Blechardt Wachtmeister (f. 1644)[4] Fritz Wachtmeister (f. 1646)[4] |
| Föräldrar | Claes Wachtmeister[4][1] Elisabet Wrangel[4][1] |
| Redigera Wikidata | |
Hans Wachtmeister, född troligen 9 september 1609 i Estland, död 23 juli 1652 i Stockholm, var en svensk friherre, militär och riksråd.
Biografi
Hans Wachtmeister var son till lantrådet Clas Wachtmeister och Elisabeth Wrangel till Sauss. Vid 17 års ålder tog han tjänst vid det värvade finska kavalleriet, blev 1627 löjtnant och 1630 ryttmästare och deltog därunder i striderna i Livland och Polen. År 1630 var Wachtmeister chef för ett värvat kyrassiärkompani, som överskeppades till Tyskland, följande år blev han överstelöjtnant och 1637 överste för östgöta ryttare. Under den kritiska tid runt årsskiftet 1634–1635, då Johan Banérs värvade armé hotade att gå över till motståndarsidan, ställde sig Wachtmeister tillsammans med sitt väl disciplinerade och stridsdugliga regemente fullt lojal mot den svenska ledningen. Därigenom fick han Banérs stora förtroende, användes av honom i viktigare uppdrag och deltog med utmärkelse i hans framgångsrika operationer under de följande åren. En brytning inträffade dock 1639, då Banér inte utnämnde Wachtmeister till generalmajor. Förbigåendet var visserligen sakligt sett inte helt omotiverat men berodde även på en ganska utpräglad misstro mot balttyska officerare som Banér delade med många andra svenska adelsmän. Wachtmeister, som då lämnade armén, kom 1640 till Stockholm, där han samma år blev drottning Kristinas stallmästare och gunstling. Obalanserad i humöret kom han ofta i gräl med folk, men drottningen tog alltid hans parti. Han verkar ha tilltalat henne med sitt hurtiga sätt och manhaftiga uppträdande. Under danska kriget 1643–1645 blev Wachtmeister på nytt, nu som generalmajor av kavalleriet, utkommenderad och deltog med stor tapperhet men även grymhet i Gustaf Horns skånska fälttåg. Wachtmeister blev 1646 krigsråd och 1647 riksstallmästare samt erhöll nya donationer, bestående av jord i Sverige, Finland, Estland och Pommern. 1651 utnämndes han till riksråd och upphöjdes i friherrligt stånd som friherre av Björkö.
Källor
- ^ [a b c d e f g h i] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 8, Norstedts förlag, 1934, s. 607, Hans Wachtmeister, friherre Wachtmeister af Björkö.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1018699260, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]