Hans Lindström (litteraturforskare)
| Hans Lindström | |
.jpg) | |
| Född | 18 april 1918[1][2] Arvidsjaurs församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 januari 2009 (90 år) Gamla Uppsala församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Litteraturvetare[1], universitetslärare |
| Redigera Wikidata | |
Hans Valdemar Lindström, född 18 april 1918 i Arvidsjaurs församling i Norrbottens län, död 8 januari 2009 i Gamla Uppsala församling,[3] var en svensk litteraturforskare och universitetslärare.[4]
Hans Lindström var son till distriktslantmätaren Seth Lindström och Elin, ogift Hultgren. Han blev filosofie doktor i Uppsala 1952 och docent i litteraturhistoria med poetik i Uppsala samma år. 1955 blev han universitetslektor. Han var författare till Att samla Strindberg (1949), Hjärnornas kamp (doktorsavhandling 1952), Svensk 1900-talslitteratur (tillsammans med G Hasselberg 1955), Västerlandets litteraturhistoria (som medarbetare 1964), Litteraturhistoria (1965), Finlandssvensk nittonhundratalslitteratur (1965), Epoker och diktare (som medarbetare 1972), Strindberg och böckerna (1977) och Strindberg och böckerna 2 (1990).[5]
Han var från 1944 till sin död gift med Gun Zettervall.[5]
Bibliografi i urval
- Att samla Strindberg (1949)
- August Strindbergs Samlade Verk 17: Likt och olikt samt Uppsatser och tidningsartiklar 1884–1890 (som redaktör 2003)
Källor
Noter
- ^ [a b c] Vem är det 1997, 1997, s. 706, läs onlineläs online, läst: 23 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 2. 1941–1950, Rabén & Sjögren, 1953, s. 375, omnämnd som: Lindström, Hans Valdemar, läs online, läst: 23 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 8: 1830-2020. Sveriges släktforskarförbund. 2021
- ^ Nationalencyklopedin, ”Hans Lindström”.
- ^ [a b] Lindström, Hans V, docent, Uppsala i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1997 /s 706.
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: okänd, Licens: CC BY 4.0
uppladdat från Portrattarkiv.se bild av Werner Aspenström