Hans Hansson Wachtmeister

Hans Hansson Wachtmeister

Tid i befattningen
16 juli 1897–5 juli 1902
MonarkOscar II
StatsministerErik Gustaf Boström
Fredrik von Otter
FöreträdareClaës Wersäll
EfterträdareErnst Meyer
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1892 (urtima)-1910
ValkretsBlekinge läns valkrets
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren
Född13 september 1860
Förkärla socken, Sverige
Död19 april 1929 (77 år)
Stockholm, Sverige
Politiskt partiProtektionistiska partiet
Alma materUppsala universitet
MinistärRegeringen Boström I, von Otter

Hans Hansson Wachtmeister af Johannishus (i riksdagen kallad Wachtmeister af Johannishus i Stockholm), född 22 april 1851 på Tromtö herrgård i Förkärla socken, Blekinge, död 19 april 1929 i Stockholm, var en svensk greve och politiker (protektionistiska partiet). Han var Sveriges finansminister 1897–1902.

Biografi

Wachtmeister var son till greve Hans Wachtmeister och friherrinnan Ebba De Geer af Finspång, samt bror till Axel Hansson Wachtmeister och Hugo Hansson Wachtmeister. Han blev 1869 student vid Uppsala universitet, där han 1874 avlade juris kandidatexamen, och utnämndes efter domarförordnanden 1876 till vice häradshövding. Han inträdde 1878 som extra ordinarie kanslist i Finansdepartementet, där han avancerade till kanslisekreterare samma år, kansliråd 1888 och expeditionschef samma år, samt var 16 juli 1897–5 juli 1902 statsråd och chef för Finansdepartementet (finansminister). Han tog initiativet till 1902 års lag om progressiv inkomstskatt och självdeklaration. Wachtmeister var 1902–1918 generaldirektör och chef för Statskontoret.

Wachtmeister var 1892–1910 riksdagsledamot i första kammaren för Blekinge län med plats i särskilt utskott (1907 angående rösträtten och 1908–1910 angående ecklesiastik boställsordning med mera). Han var ledamot av flera kommittéer, såsom angående ny bevillningsförordning (1895) och angående bokföring (1902), samt ordförande i kyrkofondskommittén 1915–1917. Wachtmeister blev ordförande i styrelsen för Stockholms högskola 1907 och i Riddarhusdirektionen 1911. Han blev juris hedersdoktor i Uppsala 1900.

Utmärkelser

Bibliografi

Referenser

Noter

  1. ^ Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1925

Externa länkar


Sveriges finans-, ekonomi- och budgetministrar
Union och ny konstitution
(1840–1866)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Industrialisering
(1866–1905)
Rekordåren och kalla kriget
(1945–1991)
Bohman · Mundebo · Bohman · Wirtén · Feldt · Engström (tillförordnad) · Larsson
Efter kalla kriget
(1991–)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Hans Hansson Wachtmeister.JPG
Finansminister Hans Hansson Wachtmeister (1851-1929)
label QS:Lsv,"Finansminister Hans Hansson Wachtmeister (1851-1929)"
label QS:Len,"Swedish Minister of Finance Hans Hansson Wachtmeister (1851-1929)"