Hans Geelmuyden

Hans Geelmuyden
Född	10 januari 1844 Stavern, Norge
Död	1 maj 1920 (76 år) Nordmarka, Norge
Medborgare i	Norge
Sysselsättning	Astronom, universitetslärare[1]
Arbetsgivare	Universitetet i Oslo
Redigera Wikidata

Hans Geelmuyden, född 10 januari 1844 i Stavern, Jarlsberg og Larvik amt, död 1 maj 1920 under en skidtur i Nordmarken, omkring 5 km norr om Kristiania, var en norsk astronom. Han var son till Christian Geelmuyden och brorson till Ivar Geelmuyden.

Geelmuyden blev 1867 observator och 1890 professor i astronomi vid universitetet i Kristiania samt direktör för därvarande observatorium. Han utförde även en del astronomiska och jordmagnetiska observationsarbeten. Han publicerade åtskilliga arbeten inom den praktiska astronomin samt om zodiakalljuset med mera.

Bland de förra märks särskilt det tillsammans med Carl Fredrik Fearnley utgivna verket Zonenbeobachtungen der Sterne zwischen 64° 50' und 70° 10' nördlicher Declination auf der Universitäts-Sternwarte in Christiania angestellt (1888), vars huvudresultat ingår i den stora av Astronomiska sällskapet utgivna stjärnkatalogen.

Tillsammans med Henrik Mohn utgav Geelmuyden Elementær lærebog i astronomi (1876), under en längre tid lärobok vid de skandinaviska universiteten. En ny, fullständigt omarbetad upplaga av detta arbete utgavs av Geelmuyden ensam 1908.

• Geelmuyden, 3. Hans i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
• Geelmuyden, 3. Hans i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)