Hans Carl von Diebitsch-Zabalkanskij
| Hans Carl von Diebitsch-Zabalkanskij | |
 | |
| Född | 13 maj 1785[1][2] Oborniki Śląskie kommun, Polen |
|---|---|
| Död | 29 maj 1831 (g.s.) (46 år) Gmina Pułtusk, Polen |
| Begravd | Volkovos begravningsplats |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Officer[3], politiker, militär[4] |
| Befattning | |
| Medlem av Riksrådet | |
| Gift med | Anna von Tornauw |
| Föräldrar | Hans Ehrenfried von Diebitsch und Narden |
| Utmärkelser | |
| Sankt Johannes av Jerusalems orden (1801) Guldsabel "för tapperhet" (1806) Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen med kokard (1807) Pour le Mérite (1807) Georgsorden, fjärde klass (1808) Sankt Annas orden, tredje klass (1808) Georgsorden, tredje klass (1812) Maria-Teresiaorden (1813) Sankt Annas orden, första klass (1813) Första klassen av Röda örns orden (1813) Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1813) Leopoldsorden (1813) Sankt Alexander Nevskij-orden (1814) Kulmkorset (1816) Sankt Vladimirs orden, första klassen (1821) Storkorset av Leopoldsorden (1821) Andreasorden (1828) Georgsorden, andra klass (1829) Georgsorden, första klass (1829) Svarta örns orden (1829) Vita örnens orden (1830) Sankt Georgsorden Röda örns orden | |
| Redigera Wikidata | |
Hans Carl Friedrich Anton von Diebitsch-Zabalkanskij, född 13 maj 1785 i Gross Leipe nära Obernigk, Preussen, död 10 juli 1831, var en tysk greve och tysk-rysk militär. På ryska omskrivs hans namn även som Ivan Ivanovitj Dibitj-Zabalkanskij (Ива́н Ива́нович Ди́бич-Забалка́нский).
Diebitsch-Zabalkanskij föddes i Schlesien, erhöll sin första militära utbildning i Tyskland, innan han 1801 kom i rysk tjänst. Han blev 1812 generalmajor och slöt samma år fördraget i Tauroggen med Ludwig Yorck von Wartenburg. 1813 blev Diebitsch-Zabalkanskij generallöjtnant, 1818 generaladjutant, 1820 chef för stora generalstaben och 1825 efter kraftig medverkan i dekabristupprorets kuvande verklig general. 1827 upphöjdes han till grevligt stånd. Han var överbefälhavare i Rysk-turkiska kriget 1828-1829, och tilltvang sig 1829 år under blodiga strider övergången över Balkan, intog Adrianopel och genomdrev fredsslutet där. Han belönades efter kriget med sitt hedersnamn, Zabalkanskij ("Balkans överstigare"), och utnämndes till fältmarskalk. 1829 fick Diebitsch-Zabalkanskij uppdrag att som generalguvernör slå ned upproret i Polen men visade under fälttåget 1831 en förvånande brist på energi och beslutsamhet. Redan hotad med avsked, avled han av kolera.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Johann-Graf-Diebitschtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Johann, Graf Diebitsch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID: 00224830030866, omnämnd som: Hans von Diebitsch.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 28 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1021854042, läst: 10 juni 2020.[källa från Wikidata]
Media som används på denna webbplats
Portrait of Ivan I. Diebitsch-Zabalkansky (1785-1831)