Hangzhou

	Hangzhou
kinesiska :	杭州市?
	pinyin: Hángzhōu shì
	Typ av område:
Provinsnivå ; Prefekturnivå ; Häradsnivå ; Sockennivå	; Subprovinsiell stad
Provins	Zhejiang ; (prefekturer i Zhejiang)
	Areal
Totalt	16 596 km²
Stadsdistrikt	3 068 km²
	Folkmängd
Totalt*	8 700 400 (2010); 524,2 inv./km²
Stadsdistrikt*	6 242 000 (2010); 2 034,6 inv./km²
Borgmästare	Shao Zhanwei
Partisekreterare	Huang Kunming
	Officiell webbplats
	; Hangzhous läge i Zhejiang, Kina.
	*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx; Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx;

Yan'anvägen (延安路) i Hangzhou.

Hangzhou (info), även romaniserat Hangchow, är en subprovinsiell stad och huvudstad för provinsen Zhejiang i östra Kina.

Staden ligger omkring 180 kilometer sydväst om Shanghai och är känd för sitt vackra läge vid sjön Xihu (Västra sjön, även på svenska ofta benämnd med sin engelska beteckning West Lake). Centrala Hangzhou hade 1,4 miljoner invånare år 2000, med 6,9 miljoner invånare i hela den subprovinsiella staden.^[1]

Historia

Den mycket kända tavlan av Ma Yuan där en man ser ut över den dimmiga Västra sjön (som representerar det förlorade norra Kina)

Efter att norra Kina i slutet av Norra Songdynastin blivit invaderat av jurchen-folket som etablerade Jindynastin i Peking blev Hangzhou huvudstad i den Södra Songdynastin (1127 till 1279). Den hette då Lin'an (临安), ett namn som går tillbaka till 200-talet och betyder "nära friden".^[2] Den kom upp i en befolkning på över 450 000 och staden växte fram som den kinesiska civilisationens centrum. Hovet etablerade sig i vackra palats runt sjön Xihu. Det kulturella livet var helt dominerat av nordkineserna som målade tavlor och skrev dikter och musik som allegoriserade över förlusten av den norra landsändan och längtan hem igen till Kaifeng. Marco Polo besökte Hangzhou sent på 1200-talet. Även Odoricus av Pordenone och Ibn Battutah besökte staden under 1300-talet.

Buddhistiskt tempel nära Xihu-sjön

Även efter att mongolerna erövrat Kina och gjort Peking (då Khanbalik) till huvudstad i Yuandynastin fortsatte Hangzhou att vara ett viktigt handels- och kulturcentrum och förblev så till 1861-1863, då den härjades och ödelades under det blodiga Taipingupproret. Orten öppnades som fördragshamn 1895 enligt Shimonosekifördraget med Japanska imperiet.^[3]^[4] Under andra världskriget var den ockuperad av japanerna. Den blev inte särskilt drabbad av det kinesiska inbördeskriget 1946-1949. Kommunisterna erövrade staden den 3 maj 1949.

Idag finns inte mycket kvar av den gamla staden på den moderna sidan, men runt Westlake och upp i teodlingarna (Dragon well tea) och byarna med tehusen kan man fortfarande uppleva Hangzhous charm. Turistattraktioner är de röda färjorna till templet på "en ö i en sjö på en ö i en sjö", den stora pagoden, templet med den skrattande Buddha, silkesmuseet, den tusen år gamla stenbron eller Shangri-la hotel där Mao Zedong har bott. Det finns också en botanisk trädgård.

Klimat

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Hangzhou:^[5]

	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
Högsta medeltemp.	8,3	10,3	14,8	21,1	26,3	29,1	33,6	32,8	28,2	23,2	17,3	11,3
Lägsta medeltemp.	1,8	3,5	7,0	12,4	17,5	21,4	25,2	24,9	20,9	15,4	9,3	3,7

Nederbörd	81	88	141	123	129	219	173	162	124	79	72	49

Diagram	temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
	81 8 2	88 10 4	141 15 7	123 21 12	129 26 18	219 29 21	173 34 25	162 33 25	124 28 21	79 23 15	72 17 9	49 11 4

Utbildning

Zhejianguniversitetet ligger i Hangzhou. Det har ett gemensamt forskningscentrum med de svenskt universiteten Kungliga Tekniska högskolan och Lunds universitet, kallat Joint Research Center of Photonics, JORCEP.^[6]^[7]

Ekonomi

Sedan ekonomin öppnades upp 1992 har den utvecklats snabbt. Hangzhou är en industristad med en mångfald av sektorer såsom konsumtionsindustri, jordbruk och textiler bestående av lin och silke. Staden räknas även som en viktig tillverkningsbas och ett nav för logistiken i provinsen Zhejiang. År 2001 uppgick stadens bidrag till bruttonationalprodukten till 156,8 miljarder Yuan, vilket placerar den som den näst rikaste av alla provinsstäderna, efter Guangzhou.^[8]

Administrativ indelning

Det egentliga Hangzhou är indelat i sex innerstadsdistrikt och två förortsdistrikt. Under Hangzhous stad lyder en yta som ungefär motsvarar Västergötlands storlek och omkring 38 procent av Hangzhous yta utgörs av landsbygd, som är indelad i två härader. Dessutom lyder tre satellitstäder på häradsnivå under Hangzhou.

	Indelning	Kinesiska	Pinyin	Befolkning 2010^[9]	Yta (km²)	Täthet

Innerstaden
1	Shangcheng-distriktet	上城区	Shàngchéng qū	344 600	18	19 1444
2	Xiacheng-distriktet	下城区	Xiàchéng qū	526 100	31	16 970
3	Jianggan-distriktet	江干区	Jiānggàn qū	998 800	210	4 756
4	Gongshu-distriktet	拱墅区	Gǒngshù qū	551 900	88	6 272
5	Xihu-distriktet	西湖区	Xīhú qū	820,000	263	3 118
6	Binjiang	滨江区	Bīnjiāng qū	319 000	73	4 370
Förorter
7	Xiaoshan-distriktet	萧山区	Xiāoshān qū	1 511 300	1 163	1 299
8	Yuhang-distriktet	余杭区	Yúháng qū	1 170 300	1 222	958
Landsbygd
12	Tonglu härad	桐庐县	Tónglú xiàn	406 400	1 780	228
13	Chun'an härad	淳安县	Chún'ān xiàn	336 800	4 452	75,6
Satellitstäder
9	Jiande	建德市	Jiàndé shì	430 800	2 364	182
10	Fuyang	富阳市	Fùyáng shì	717,700	1 808	397
11	Lin'an	临安市	Lín'ān shì	566 700	3 124	181,4

Referenser

Noter

^ ”China : Zhejiang Sheng” (på engelska). Arkiverad från originalet den 21 oktober 2006. https://archive.is/20061021023008/http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx.
^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 761.
^ Henry George Wandesforde Woodhead, The China Year Book (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 585.
^ ”Vädret i Hangzhou”. ResVäder. https://www.resvader.com/Hangzhou/per-manad/.
^ ”JORCEP 2013” (på engelska). AlbaNova. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320144228/http://agenda.albanova.se/conferenceDisplay.py?confId=4030. Läst 20 mars 2017.
^ ”Kungen besökte KTH-satsning i Kina”. KTH. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320144816/https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kungen-besokte-kth-satsning-i-kina-1.71736. Läst 20 mars 2017.
^ ”Hangzhou economy” (på engelska). China Window. 2008. Arkiverad från originalet den 8 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090108150104/http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml. Läst 20 november 2009.
^ GeoHive China Jiangsu, population statistics Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[GeohiveZhejiang-1] ”China : Zhejiang Sheng” (på engelska). Arkiverad från originalet den 21 oktober 2006. https://archive.is/20061021023008/http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-33.aspx.

[2] Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 761.

[3] Henry George Wandesforde Woodhead, The China Year Book (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.

[4] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 585.

[5] ”Vädret i Hangzhou”. ResVäder. https://www.resvader.com/Hangzhou/per-manad/.

[AlbaNova-6] ”JORCEP 2013” (på engelska). AlbaNova. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320144228/http://agenda.albanova.se/conferenceDisplay.py?confId=4030. Läst 20 mars 2017.

[KTH-7] ”Kungen besökte KTH-satsning i Kina”. KTH. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320144816/https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kungen-besokte-kth-satsning-i-kina-1.71736. Läst 20 mars 2017.

[8] ”Hangzhou economy” (på engelska). China Window. 2008. Arkiverad från originalet den 8 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090108150104/http://www.china-window.com/china_economy/china_economy_guide/hangzhou-economy.shtml. Läst 20 november 2009.

[9] GeoHive China Jiangsu, population statistics Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler