Halsbandsnattskärra

	Halsbandsnattskärra; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Nattskärrfåglar; Caprimulgiformes
Familj	Nattskärror; Caprimulgidae
Släkte	Antrostomus
Art	Halsbandsnattskärra; A. ridgwayi
Vetenskapligt namn
	§ Antrostomus ridgwayi
Auktor	(Nelson, 1897)
Utbredning
Synonymer
	Caprimulgus ridgwayi; Halsbandnattskärra;

Halsbandsnattskärra^[2] (Antrostomus ridgwayi) är en huvudsakligen centralamerikansk fågel i familjen nattskärror.^[3]

Utseende och läten

Halsbandsnattskärran är en rätt liten (21,5–24,5 cm) nattskärra. Den liknar västlig skriknattskärra som den delar utbredningsområde med, men är mindre och mer kortstjärtad. Fjäderdräkten är generellt ljusare, gråare och mindre kontrastrikt tecknad. Den har vidare ett karakteristiskt och obrutet beigefärgat halsband som gett arten dess namn. I flykten syns att den har mindre inslag av vitt på stjärthörnen, enbart på innerfanet av de yttre stjärtpennorna. Sången består av en stigande serie snabba tjippande ljud, "tup to to tu tu ti ti trridip", som accelererar och avslutas i en litet trudelutt. Även enkla, torra och snabba klickande läten hörs.^[4]

Utbredning och systematik

Halsbandsnattskärra delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Antrostomus ridgwayi ridgwayi – förekommer i sydöstra Arizona och västra Mexiko (från Sonora till Oaxaca)
Antrostomus ridgwayi troglodytes – förekommer i central Guatemala, Honduras och centrala Nicaragua

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i Caprimulgus men genetiska studier visar att den står närmare Phalaenoptilus och Nyctiphrynus.^[5]^[6]

Levnadssätt

Halsbandsnattskärran hittas i torr öken med inslag av snår och buskar, i liknande miljö som dvalnattskärran.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population bestående av uppskattningsvis två miljoner vuxna individer.^[7] Den tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen Robert Ridgway (1850-1929).^[8]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Antrostomus ridgwayi . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 248. ISBN 0-679-45120-X
^ Sigurdsson & Cracraft (2014) Deciphering the diversity and history of New World nightjars (Aves: Caprimulgidae) using molecular phylogenetics, Zoological Journal of the Linnean Society, Special Issue: Birds: systematics and phylogeny, Vol.170, nr.3, sid:506–545, DOI: 10.1111/zoj.12109
^ Han, K.-L., M.B. Robbins, and M.J. Braun (2010), A Multi-gene Estimate of Phylogeny in the Nightjars and Nighthawks (Caprimulgidae), Mol. Phylogenet. Evol. 55, 443-453.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Antrostomus ridgwayi.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör halsbandsnattskärra.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Antrostomus ridgwayi . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[Clements-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 248. ISBN 0-679-45120-X

[Sigurdsson-5] Sigurdsson & Cracraft (2014) Deciphering the diversity and history of New World nightjars (Aves: Caprimulgidae) using molecular phylogenetics, Zoological Journal of the Linnean Society, Special Issue: Birds: systematics and phylogeny, Vol.170, nr.3, sid:506–545, DOI: 10.1111/zoj.12109

[Han-6] Han, K.-L., M.B. Robbins, and M.J. Braun (2010), A Multi-gene Estimate of Phylogeny in the Nightjars and Nighthawks (Caprimulgidae), Mol. Phylogenet. Evol. 55, 443-453.

[7] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler