Halmstads kommun

Halmstads kommun
Kommun
SloganHalmstad, staden med tre hjärtan
Kommunens vapen.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5

Halmstads kommunvapen
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
CentralortHalmstad
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd105 691 ()[1]
Areal1 699,66 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 013,9 kvadratkilometer[2]
- därav vatten685,76 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet104,24 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°40′00″N 12°51′00″Ö / 56.666666666667°N 12.85°Ö / 56.666666666667; 12.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHalmstads domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1215[3]
Anställda8 975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1380[5]
GeoNames2708363
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.[6]

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.

I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.

1967 inkorporerades Simlångsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.[8]

Geografi

Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.

Topografi och hydrografi

De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Halmstads kommunHela riket






 Bebyggelse (9,1 %)
 Skog (56,4 %)
 Öppen myrmark (3,4 %)
 Jordbruksmark (22,4 %)
 Övrig mark (8,7 %)






 Bebyggelse (3,1 %)
 Skog (68,0 %)
 Öppen myrmark (7,2 %)
 Jordbruksmark (7,4 %)
 Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Stranden i Gullbranna naturreservat

År 2023 fanns 57 naturreservat i Halmstads kommun. Som exempel kan nämnas den äldre och orörda bokskogen Bohult och Gullbranna med några av Hallands mäktigaste sanddyner.[11] Ungefär 3,4 procent (5,2 procent av landytan) av Halmstads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade &&&&&&&&&&&05251.&&&&&05 251 hektar.[12]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:

(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distrikt inom Halmstads kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt[13]:

Tätorter

Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.[14]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.

NrTätortBefolkning
1Halmstad66 124
2Oskarström4 172
3Frösakull2 296
4Getinge1 909
5Åled1 690
6Haverdal1 681
7Gullbrandstorp1 642
8Trönninge1 569
9Harplinge1 498
10Steninge1 112
11Kvibille948
12Villshärad778
13Holm764
14Eldsberga679
15Gullbranna667
16Simlångsdalen648
17Laxvik486
18Sennan398
19Skedala359

Styre och politik

Styre

Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Mellan 2006 och 2022 var dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.

ÅrPartier
1994–1998SV
1998–2002SVMP
2002–2006SVSPI
2006–2010MFPCKDSPI
2010–2014MFPCMPKD
2014–2016MCLMPSPIKD
2016–2018MCLMPKD
2018–2022MCLKD
2022–SMKD

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[15]
OrdförandeMSusanne Beide
Förste vice ordförandeSChristel Eriksson
Andre vice ordförandeSDKrister Karlsson

Mandatfördelning 1970–2022

ValårVSMPÖVRSPISDNYDHfHHLPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970222885
222885
4587,8
387
197333319610
33319610
7191,2
6011
197633117812
33117812
7190,8
5516
1979431138114
43113814
7189,7
5120
19823322114217
33211417
7190,6
4823
198533238916
33238916
7188,7
4625
198833168914
33168914
7185,1
4526
199122831477415
283477415
7185,1
4427
19943344265215
33446515
7185,4
4229
19986264455516
6264455516
7178,76
4031
20025294259512
529459512
7178,36
4031
200632643256319
3264356319
7180,26
3833
201032642355221
326435521
7182,51
3932
201442542684216
425468416
7183,88
4031
201842331074416
42331074416
7185,08
3833
20224222114253513
42211453513
7180,80
3932
  • Övriga 1991–1994 var Pensionärspartiet
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026[16]
OrdförandeSStefan Pålsson
Förste vice ordförandeMAnna Fallkvist
Andre vice ordförandeKDElla Kardemark
Tredje vice ordförandeCViktor Rundqvist

Lista över kommunstyrelsens ordförande

NamnFrånTillPolitisk tillhörighet
 Sven Johansson19711976Socialdemokraterna
 Eskil Eskilstorp19761982Centerpartiet
 Jörgen Andersson19821988Socialdemokraterna
 Assar Persson19881991Folkpartiet
 Jörgen Andersson19911994Socialdemokraterna
 Gun Yström19941998Socialdemokraterna
 Bengt Ekberg19982006Socialdemokraterna
 Carl Fredrik Graf20062018-05-01Moderaterna
 Jonas Bergman2018-05-012018-10-15Moderaterna
 Krissi Johansson2018-10-152018-10-23Socialdemokraterna
 Jonas Bergman2018-10-232022-10-17Moderaterna
 Stefan Pålsson2022-10-17Socialdemokraterna

Övriga nämnder

NämndOrdförandeVice ordförande
Barn- och ungdomsnämndSArber GashiMSimon LindgrenSDLudvig Andersson
ByggnadsnämndMMagnus UvenfeldtSDJoacim Svensson
HemvårdsnämndMEwa SjögrenSGun-Britt LöfdahlCLars-Roland Svensson
KulturnämndSSandra Löberg ErlandssonSDLars Larsson
MiljönämndKDBobbo NilssonSDTor Ingels
RäddningsnämndKDHenrik ÖStlundSDMorgan Olsen
ServicenämndSCarin JacobssonMPOla Nilsson
SocialnämndSTord JohanssonMHouda AxelssonLNiclas Bexelius
Teknik- och fastighetsnämndenMCarl-Johan BerthilssonKDKim PetterssonSDKrister Karlsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndMChristoffer LundholmSMicael NilssonSDLars Larsson
ValnämndKDJohnny BodmarSDRobert Grönberg

Fem nämnder har en förste och en andre vice ordförande medan övriga enbart har en vice ordförande.

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn, en stor andel stod av arbetstillfällena inom denna sektor stod kommunen och regionen för. I kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB och Nordifa AB.[9]

Infrastruktur

Transporter

I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.

Utbildning

Sturegymnasiet

År 2024 fanns tre kommunala gymnasieskolor:[17]

Tidigare fanns även Klaragymnasiet. Det tidigare Plönningegymnasiet lades ner 2016 och delar av verksamheten flyttades till Munkagårdsgymnasiet. Då hade gymnasiet funnits i 69 år.[18] Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska.

Friskolor fanns 2024 i form av Amerikanska gymnasiet, Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium, Ljud & Bildskolan och Realgymnasiet.[19]

Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 105 691 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 17:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2020[20][21]
ÅrFolkmängd
1810
 
12 920
1820
 
13 842
1830
 
15 071
1840
 
16 795
1850
 
18 942
1860
 
23 137
1870
 
26 081
1880
 
30 327
1890
 
34 063
1900
 
39 979
1910
 
44 715
1920
 
45 475
1930
 
47 223
1940
 
49 671
1950
 
57 689
1960
 
62 004
1970
 
70 616
1980
 
76 042
1990
 
80 061
2000
 
85 200
2010
 
91 800
2020
 
103 754
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[22]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]

Kultur

Kulturarv

Bland runinskrifter i Halmstads kommun hittas till exempel Vapnöstenen vid Vapnö slott och en runristad gravhäll som numer finns att beskåda på Statens historiska museum i Stockholm. Ett annat exempel på kulturarv är Påarps gravfält som omfattar omkring omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar.

Kommunvapen

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.

Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.

Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ http://www.ne.se/halmstad/197727
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Halmstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halmstad. Läst 7 maj 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023. 
  12. ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  15. ^ [1]
  16. ^ Nytt styre i Halmstad 2022-10-17
  17. ^ ”Gymnasieskolor i Halmstad”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad.n427.html. Läst 28 maj 2024. 
  18. ^ Cecilia Welin (8 november 2016). ”Elva miste jobbet när Plönninge lades ned”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halland/elva-miste-jobbet-nar-plonninge-lades-ned.3f4fb3f0-5a6d-4863-9b80-499324790e65. Läst 28 maj 2024. 
  19. ^ ”Övriga gymnasie­skolor och utbildningar”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad/ovrigagymnasieskolorochutbildningar.n542.html. Läst 28 maj 2024. 
  20. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  21. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  22. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
  23. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1992–2003).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro (1992–2006).svg
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Syria.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Halmstad Municipality in Halland County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Halmstad Municipality in Halland County

Halmstad IMG 5254 raadhuset.jpg
Författare/Upphovsman: Bjoertvedt, Licens: CC BY-SA 3.0
Image from central halmstad, a city in southwestern Sweden.This is the city hall
Distrikt Halmstad.jpg
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Halmstads kommun
Gullbranna 18 maj 2023 - 04.jpg
Författare/Upphovsman:

This image was produced by me, David Castor (user:dcastor). The pictures I submit to the Wikipedia Project are released to the public domain. This gives you the right to use them in any way you like, without any kind of notification. This said, I would still appreciate to be mentioned as the originator whenever you think it complies well with your use of the picture. A message to me about how it has been used would also be welcome. You are obviously not required to respond to these wishes of mine, just in a friendly manner encouraged to. (All my photos are placed in Category:Images by David Castor or a subcategory thereof.)

, Licens: CC0