Halmstads kommun
Halmstads kommun Kommun | |
Slogan | Halmstad, staden med tre hjärtan |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Halmstads kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Halland |
Län | Hallands län |
Centralort | Halmstad |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 105 691 ()[1] |
Areal | 1 699,66 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 1 013,9 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 685,76 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 104,24 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°40′00″N 12°51′00″Ö / 56.666666666667°N 12.85°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Halmstads domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1215[3] |
Anställda | 8 975 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1380[5] |
GeoNames | 2708363 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Halmstads kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Halmstad som också är länets residensstad.[6]
De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti samtliga val, sedan 2006 har dock kommunpolitiken dominerats av borgerliga partier.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Breared, Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Holm, Kvibille, Rävinge, Slättåkra, Snöstorp, Steninge, Söndrum, Trönninge, Tönnersjö, Vapnö och Övraby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Halmstads stad som 1863 bildade en stadskommun.
I området inrättades 27 januari 1905 Oskarströms municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1947 ombildades till Oskarströms köping. I området fanns även Nyhems municipalsamhälle från 4 december 1908 till slutet av 1927 då det uppgick i Halmstads stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett ental storkommuner: Eldsberga (av de tidigare kommunerna Eldsberga, Trönninge och Tönnersjö), Enslöv (av Enslöv och Övraby), Getinge (av Getinge och Rävinge), Harplinge (av Harplinge och Steninge), Kvibille (av Holm, Kvibille och Slättåkra), Simlångsdalen (av Breared och Snöstorp) samt Söndrum (av Söndrum och Vapnö). Halmstads stad och Oskarströms köping förblev opåverkade.
1967 inkorporerades Simlångsdalen landskommun i Halmstads stad. Halmstads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Halmstads stad samtidigt som Oskarströms kommun bildades av Oskarströms köping. 1974 införlivades kommunerna Eldsberga, Enslöv, Getinge, Harplinge, Kvibille, Oskarström och Söndrum.[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Halmstads tingsrätts domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är belägen vid Kattegatt, i mellersta delen av landskapet Halland. Den gränsar i norr till Falkenbergs och Hylte kommuner, i söder till Laholms kommun, alla i Hallands län samt i öster till Ljungby kommun i Kronobergs län. Genom kommunen rinner ån Nissan.
Topografi och hydrografi
De inre delarna av området som utgör kommunen består av vidsträckta skogs- och myrområden på bergkulleslätter. Framförallt hittas stora myrmarksområden öster om Simlångsdalen, men odlingsmark finns. Berggrunden är i huvudsak täckt med morän. Den bördiga jordbruksslätten ligger främst mellan detta område och kusten. Som kontrast är berggrunden längs kusten täckt av en lerslätt. Där finns enstaka uppstickande urbergshöjder. En del större sandområden med kustdyner finns dock i anslutning till själva kusten, speciellt i kommunens södra del. Hur dessa dyner bildats har påverkat Lagans och Genevadsåns nedre lopp och styrt dem mot norr. Flygsandfält finns vid Tönnersa och de norr om Halmstad liggande bukterna vid Frösakull och Haverdal.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Halmstads kommun | Hela riket |
---|---|
Naturskydd
År 2023 fanns 57 naturreservat i Halmstads kommun. Som exempel kan nämnas den äldre och orörda bokskogen Bohult och Gullbranna med några av Hallands mäktigaste sanddyner.[11] Ungefär 3,4 procent (5,2 procent av landytan) av Halmstads kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 5 251 hektar.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar:
Från 2016 indelas kommunen istället i 19 distrikt[13]:
Tätorter
Det finns 19 tätorter i Halmstads kommun.[14]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 2015-12-31. Centralorten är i fet stil.
Nr | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Halmstad | 66 124 |
2 | Oskarström | 4 172 |
3 | Frösakull | 2 296 |
4 | Getinge | 1 909 |
5 | Åled | 1 690 |
6 | Haverdal | 1 681 |
7 | Gullbrandstorp | 1 642 |
8 | Trönninge | 1 569 |
9 | Harplinge | 1 498 |
10 | Steninge | 1 112 |
11 | Kvibille | 948 |
12 | Villshärad | 778 |
13 | Holm | 764 |
14 | Eldsberga | 679 |
15 | Gullbranna | 667 |
16 | Simlångsdalen | 648 |
17 | Laxvik | 486 |
18 | Sennan | 398 |
19 | Skedala | 359 |
Styre och politik
Styre
Halmstads kommun har traditionellt styrts av Socialdemokraterna sedan den allmänna rösträttens införande 1919. Mellan 2006 och 2022 var dock en moderat kommunstyrelsens ordförande.
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994–1998 | S | V | ||||
1998–2002 | S | V | MP | |||
2002–2006 | S | V | SPI | |||
2006–2010 | M | FP | C | KD | SPI | |
2010–2014 | M | FP | C | MP | KD | |
2014–2016 | M | C | L | MP | SPI | KD |
2016–2018 | M | C | L | MP | KD | |
2018–2022 | M | C | L | KD | ||
2022– | S | M | KD |
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[15] | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Susanne Beide |
Förste vice ordförande | S | Christel Eriksson |
Andre vice ordförande | SD | Krister Karlsson |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | ÖVR | SPI | SD | NYD | HfH | HLP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 2 | 22 | 8 | 8 | 5 |
| 45 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 3 | 33 | 19 | 6 | 10 |
| 71 | 91,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 31 | 17 | 8 | 12 |
| 71 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 4 | 31 | 13 | 8 | 1 | 14 |
| 71 | 89,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 32 | 2 | 11 | 4 | 2 | 17 |
| 71 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 3 | 32 | 3 | 8 | 9 | 16 |
| 71 | 88,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 31 | 6 | 8 | 9 | 14 |
| 71 | 85,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 28 | 3 | 1 | 4 | 7 | 7 | 4 | 15 |
| 71 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 34 | 4 | 2 | 6 | 5 | 2 | 15 |
| 71 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 6 | 26 | 4 | 4 | 5 | 5 | 5 | 16 |
| 71 | 78,76 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 5 | 29 | 4 | 2 | 5 | 9 | 5 | 12 |
| 71 | 78,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 26 | 4 | 3 | 2 | 5 | 6 | 3 | 19 |
| 71 | 80,26 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 3 | 26 | 4 | 2 | 3 | 5 | 5 | 2 | 21 |
| 71 | 82,51 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 4 | 25 | 4 | 2 | 6 | 8 | 4 | 2 | 16 |
| 71 | 83,88 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 4 | 23 | 3 | 10 | 7 | 4 | 4 | 16 |
| 71 | 85,08 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 4 | 22 | 2 | 11 | 4 | 2 | 5 | 3 | 5 | 13 |
| 71 | 80,80 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022–2026[16] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Stefan Pålsson |
Förste vice ordförande | M | Anna Fallkvist |
Andre vice ordförande | KD | Ella Kardemark |
Tredje vice ordförande | C | Viktor Rundqvist |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Sven Johansson | 1971 | 1976 | Socialdemokraterna | |
Eskil Eskilstorp | 1976 | 1982 | Centerpartiet | |
Jörgen Andersson | 1982 | 1988 | Socialdemokraterna | |
Assar Persson | 1988 | 1991 | Folkpartiet | |
Jörgen Andersson | 1991 | 1994 | Socialdemokraterna | |
Gun Yström | 1994 | 1998 | Socialdemokraterna | |
Bengt Ekberg | 1998 | 2006 | Socialdemokraterna | |
Carl Fredrik Graf | 2006 | 2018-05-01 | Moderaterna | |
Jonas Bergman | 2018-05-01 | 2018-10-15 | Moderaterna | |
Krissi Johansson | 2018-10-15 | 2018-10-23 | Socialdemokraterna | |
Jonas Bergman | 2018-10-23 | 2022-10-17 | Moderaterna | |
Stefan Pålsson | 2022-10-17 | Socialdemokraterna |
Övriga nämnder
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Barn- och ungdomsnämnd | S | Arber Gashi | M | Simon Lindgren | SD | Ludvig Andersson |
Byggnadsnämnd | M | Magnus Uvenfeldt | SD | Joacim Svensson | ||
Hemvårdsnämnd | M | Ewa Sjögren | S | Gun-Britt Löfdahl | C | Lars-Roland Svensson |
Kulturnämnd | S | Sandra Löberg Erlandsson | SD | Lars Larsson | ||
Miljönämnd | KD | Bobbo Nilsson | SD | Tor Ingels | ||
Räddningsnämnd | KD | Henrik ÖStlund | SD | Morgan Olsen | ||
Servicenämnd | S | Carin Jacobsson | MP | Ola Nilsson | ||
Socialnämnd | S | Tord Johansson | M | Houda Axelsson | L | Niclas Bexelius |
Teknik- och fastighetsnämnden | M | Carl-Johan Berthilsson | KD | Kim Pettersson | SD | Krister Karlsson |
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd | M | Christoffer Lundholm | S | Micael Nilsson | SD | Lars Larsson |
Valnämnd | KD | Johnny Bodmar | SD | Robert Grönberg |
Fem nämnder har en förste och en andre vice ordförande medan övriga enbart har en vice ordförande.
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet fanns drygt 70 procent av arbetstillfällena i kommunen inom service- och tjänstesektorn, en stor andel stod av arbetstillfällena inom denna sektor stod kommunen och regionen för. I kommunen hittas även Luftvärnsregementet (Lv 6), Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) och Militärhögskolan Halmstad (MHS H). Bland större privata företag återfanns Martin & Servera AB, Getinge Sterilization AB, Albany International AB och Nordifa AB.[9]
Infrastruktur
Transporter
I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundstågs och SJ:s fjärrtåg med station i Halmstad. Där finns anslutning till Markarydsbanan och Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg mot Värnamo och Nässjö med stopp i Oskarström. Från Halmstad utgår riksväg 26 (Nissastigen) åt nordöst, riksväg 25 åt öster och riksväg 15 åt sydöst.
Utbildning
År 2024 fanns tre kommunala gymnasieskolor:[17]
Tidigare fanns även Klaragymnasiet. Det tidigare Plönningegymnasiet lades ner 2016 och delar av verksamheten flyttades till Munkagårdsgymnasiet. Då hade gymnasiet funnits i 69 år.[18] Traditionellt har Kattegatt haft huvudsaklig inriktning mot tekniska och naturvetenskapliga program, Sannarp mot samhällsvetenskapliga och Sture mot estetiska.
Friskolor fanns 2024 i form av Amerikanska gymnasiet, Aspero Idrottsgymnasium, Drottning Blankas gymnasium, Halmstads Praktiska Gymnasium, Ljud & Bildskolan och Realgymnasiet.[19]
Högskolan i Halmstad grundades 1983 och är en statlig högskola. Inom Halmstads garnison finns högre utbildning i form av Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens tekniska skola.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 105 691 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 17:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Halmstads kommun 1810–2020[20][21] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 12 920 | |||
1820 | 13 842 | |||
1830 | 15 071 | |||
1840 | 16 795 | |||
1850 | 18 942 | |||
1860 | 23 137 | |||
1870 | 26 081 | |||
1880 | 30 327 | |||
1890 | 34 063 | |||
1900 | 39 979 | |||
1910 | 44 715 | |||
1920 | 45 475 | |||
1930 | 47 223 | |||
1940 | 49 671 | |||
1950 | 57 689 | |||
1960 | 62 004 | |||
1970 | 70 616 | |||
1980 | 76 042 | |||
1990 | 80 061 | |||
2000 | 85 200 | |||
2010 | 91 800 | |||
2020 | 103 754 | |||
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 922, eller 20,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 532 den 31 december 2014).[22]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Halmstads kommun 95 532 personer. Av dessa var 15 053 personer (15,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]
Födelseland[23] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 80 479 |
2 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 2 573 |
3 | Europeiska unionen: Övriga länder | 1 973 |
4 | Asien: Övriga länder | 1 486 |
5 | Bosnien och Hercegovina | 1 003 |
6 | Europa utom EU: Övriga länder | 968 |
7 | Irak | 934 |
8 | Polen | 762 |
9 | Syrien | 759 |
10 | Finland | 661 |
11 | Danmark | 529 |
12 | Tyskland | 462 |
13 | Afrika: Övriga länder | 458 |
14 | Sydamerika | 447 |
15 | Turkiet | 382 |
16 | Thailand | 346 |
17 | Norge | 303 |
18 | Nordamerika | 248 |
19 | Iran | 240 |
20 | Kina | 208 |
21 | Somalia | 127 |
22 | Island | 74 |
23 | Afghanistan | 63 |
24 | Oceanien | 29 |
25 | Sovjetunionen | 17 |
26 | Okänt födelseland | 1 |
Kultur
Kulturarv
Bland runinskrifter i Halmstads kommun hittas till exempel Vapnöstenen vid Vapnö slott och en runristad gravhäll som numer finns att beskåda på Statens historiska museum i Stockholm. Ett annat exempel på kulturarv är Påarps gravfält som omfattar omkring omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar.
Kommunvapen
Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre av öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra.
Halmstads kommunvapen är ett för svenska förhållanden ovanligt kommunvapen i och med att det innefattar hjälm och andra tillbehör. Det går dock också att endast använda skölden. Som logotyp, till exempel på kommunens hemsida, används de tre krönta hjärtana förenklat ensamma eller tillsammans med namnet Halmstad.
Efter kommunbildningen, färdig 1974, fanns även Harplinges 1958 skapade vapen inom kommunen. Man beslutade dock att låta registrera det gamla stadsvapnet oförändrat år 1974.
Se även
- Personer med anknytning till Halmstads kommun
- Halmstads Rådhus AB
Referenser
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ http://www.ne.se/halmstad/197727
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Halmstad - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/halmstad. Läst 7 maj 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 7 maj 2023.
- ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 58. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ [1]
- ^ Nytt styre i Halmstad 2022-10-17
- ^ ”Gymnasieskolor i Halmstad”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad.n427.html. Läst 28 maj 2024.
- ^ Cecilia Welin (8 november 2016). ”Elva miste jobbet när Plönninge lades ned”. Hallandsposten. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halland/elva-miste-jobbet-nar-plonninge-lades-ned.3f4fb3f0-5a6d-4863-9b80-499324790e65. Läst 28 maj 2024.
- ^ ”Övriga gymnasieskolor och utbildningar”. www.halmstad.se. https://www.halmstad.se/barnochutbildning/gymnasieskola/gymnasieskolorihalmstad/ovrigagymnasieskolorochutbildningar.n542.html. Läst 28 maj 2024.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Halmstads kommun.
- Halmstads kommun
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Halmstad Municipality in Halland County
- Designd by me, based on Image:Halland County.png
Författare/Upphovsman: Bjoertvedt, Licens: CC BY-SA 3.0
Image from central halmstad, a city in southwestern Sweden.This is the city hall
Författare/Upphovsman:
|
Författare/Upphovsman: Popperipopp, Licens: CC BY 3.0
Sturegymnasiet i Halmstad.