Hallvardskatedralen

Hallvardskatedralen
Kyrka
Hallvardsruinen sedd mot öster
Hallvardsruinen sedd mot öster
LandNorge Norge
OrtOslo
PlatsMedeltidsstaden, Gamlebyen
MaterialSten
InvigdBörjan av 1000-talet
Relief från Hallvardskatedralen, som är inmurad i dagens Oslo domkyrka
Relief från Hallvardskatedralen, som är inmurad i dagens Oslo domkyrka

Hallvardskatedralen, eller Sankt Hallvardskirken, är Oslos tidigaste domkyrka. Den uppfördes på höjden vid Medeltidsstadens marknadsplats Oslo torg vid nuvarande gatukorsningen Bispegate/Oslo gate i början av 1100-talet och användes som kyrka till omkring 1655. Förutom biskopssäte och Østlandets religiösa centrum i mer än 500 år, var katedralen kröningskyrka, kunglig bröllopskyrka och kungligt begravningskapell.

I dag är katedralen en ruin, som huvudsakligen ligger i Minneparken, men vars södra del ligger under ett betonglock, med Bispegatan ovanpå.

Historik

Hallvardskatedralen uppfördes sannolikt med korsfararkungen Sigurd Magnusson som byggherre. Katedralen var den första kyrkan i Norge i romansk stil som en normandisk basilika, med centralt torn och tvärskepp. Hallvardskatedralen var troligen färdig senast 1130, då Sigurd Jorsalafare dog och som första kung begravdes i kyrkan.

Väster om domkyrkan låg Nordre strete, idag Oslo gate. Vid gatans västra sida låg biskopens gård. Under biskopen Nikolas Arnesson utvidgades bispegården med ett befästningstorn mot sydost. Han påbörjade också en befästningsmur, vilken omkring 1300 omslöt biskopsgården. Residenset kallades därför därefter Oslo bispeborg.

Åren 1261–1268 utvidgades katedralen österut med ett stort gotisk kor och blev landets största kyrka efter Nidarosdomen.

Efter reformationen 1537 behöll Oslo ställningen som biskopssäte och Hallvardskatedralen blev därmed domkyrka för lutherska superintendenter. Hallvardskirken brann ned 1567, men återuppbyggdes. Efter den tre dagar långa stadsbranden 1624 befallde kung Kristian IV att Medeltidsstaden inte skulle byggas upp igen, utan att staden skulle återuppbyggas på västra sidan av Bjørvika under namnet Christiania. Hallvardskatedralen var dock i förhållandevis gott skick efter branden och reparerades. Den förblev Østlandets domkyrka fram til 1639 och blev därefter församlingskyrka. Hallvardskatedralen förföll senare. Den sista kända mässan hölls 1654 och från 1696 revs byggnaden för att ge sten till Akershus fästning och troligen också till Oslos tredje domkyrka vid Stortorvet.

Hallvardsruinen

Den första arkeologiska utgrävningen av Hallvardsruinen genomfördes 1835. Arbetet höll på till omkring 1850, då det skulle grävas för järnvägen. I början av 1920-talet hade hela ruinen grävts fram. Kyrkoruinen blev huvudattraktionen för Minneparken i Gamlebyen, som invigdes 1932. Minneparken förminskades senare genom att ett betonglock lades över den södra delen av Hallvardskatedralens ruin och över en del av Hallvardskyrkogården. Över locket breddades Bispegata till en bilväg med fyra körfält. Idag är Bispegata åter en tvåfältsväg, men den södra delen av ruinen och kyrkogården är fortfarande täckta av betong och asfalt.

I Oslo domkyrka vid Stortorvet finns en relief som är fäst på hörnet av tornets bas. Reliefen visar en människa som angrips av en drake och ett lejon. Bildstenen, som anses vara från omkring 1100, återfanns vid utgrävningen i Gamlebyen och kommer sannolikt från Hallvardskatedralen.

Hallvardskatedralen är ett byggnadsminne.[1]

Relief av Oslo med Hallvardskatedralen till vänster i bilden. Till höger skildras svenskarnas belägring av Akershus fästning 1567.

Referenser

  • Denna artikel är baserad på artikeln Hallvardskatedralen på norskspråkiga Wikipedia (bokmål).

Noter

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
City of Christiania (JW Edy plate 49).jpg
No. XLIX. CITY OF CHRISTIANIA.

This view was taken from a position recommended by the late honourable Bernard Anker, on the side of a mountain called Egeberg, from whence the city of Christiania, and its noble background of mountains, are seen to the greatest advantage, on which account the spot is the pride of the inhabitants, and the admiration of foreigners. At the bottom of the hill on the right, are some remains of the old city of Opsloe, which was burnt in the year 1624. The buildings on the left, are Opsloe Kirke, and a lunatic hospital. A new road winds on to the right, between some good houses and the ancient palace belonging to the bishops of this see, a high gothic building, with red tiles, seen on the right margin of the picture. This edifice was the residence of the kings and princes of Denmark, in their visits to the city. Across the bay, on the gentle declivity of the hills, is situated the new city, denominated Christiania. Its principal object on the left is the ancient garrison, called Aggerhus, with its fortifications and walls, projected on a rocky peninsula, at the extremity of the city ; to the right are observed the red warehouses, wharfs, and ships in the harbour, up to the custom house ; in succession are seen the hospitable quadrangular mansion, and garden of the Ankers ; the cathedral church, the museum, hospitais, schools, prison, &c. &c Situated on a middle hill, is seen the ancient church called Aggers, and at a greater elevation near the margin, is Ulivold, the seat of John Collett, Esq. Numerous villas are interspersed among the high grounds, as far as Bogstad, which is situated at the feet of the distant hills, nearly over the great church. In the vale below Aggers, is the botanic garden, and not far distant from it, is the site of the new Royal University, now erecting, with residences for nineteen professors, and two lecturers. Parallel with the town, is a long slip of land, from the bridge to below the custom house, having the river on one side, and the bay on the other; on it are the extensive timber and deal-yards, covered rope-yards, places for careening ships, great cranes for putting in their masts, &c. &c. The ships proceed to and from sea, under the walls of the garrison, in the deep water. The other part of this spacious bay, between Christiania and Opsloe, is navigable for boats only, being choaked up with the saw-dust perpetually descending into it from the numerous saw-mills up the river, although a machine is continually at work to remove it.

The new road from the city on the foreground, winds up over Egeberg, and leads on to Mos, Frederickstad, Swinesund, and Sweden. The approach to Christiania on this side, is over the summit of the mountain, where on emerging from a forest, the traveller obtains his first view of the city, spread out before him in its whole extent, and producing with its beautiful and magnificent scenery, a grand and most picturesque effect. The prospect is pronounced by tourists, to be unequalled in Europe. The supreme governor of Norway, resides in this town, and the high court of justice is held here. Christiania is also the seat of the primate bishop, who with three others, exercises the ecclesiastical jurisdiction of all Norway. The garrison, under the superintendance of a commandant, has its hospital and school. There is another hospital for the town. The trade is often very considerable, and there is an abundant supply of all sorts of game, provisions, and foreign delicacies. The inhabitants are hospitable and friendly ; scarcely a traveller enters it, without receiving invitations from the opulent, to their public tables.


This picture is also at display in the "Christiana" series at Norwegian Maritime Museum, Oslo, Norway (with somewhat richer colours).
Hlvrkat4.JPG
Författare/Upphovsman: PaulVIF, Licens: CC BY-SA 3.0
Ruins of St. Hallvard Cathedral
De Svenskes Beleiring af Akershus Slot 1567.png
«De Svenskes Beleiring af Akershus Slot 1567. (Efter et Relief paa Kong Frederik den andens Sarkofag i Roskilde Domkirke.) Tegning blandt de Foreningen til Norske Fortidsmindesmærkers Bevaring tilhørende Samlinger.
Billedsteinen fra ca. 1100, som er murt inn i hjørnet av tårnfoten i dagens Oslo domkirke 20090707..JPG
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 3.0
I dagens Oslo domkirke finns et relieff som er murt inn i hjørnet av tårnfoten, på høyre side av hovedinngangen. Relieffet viser et menneske som attakkeres av en drage og en løve. Billedsteinen, som skal være fra ca. 1100, ble funnet under utgravinger i Gamlebyen og stammer sannsynligvis fra St. Hallvardskatedralen.