Halland
Hallands läge i Sverige. | |
Land | Sverige |
---|---|
Landsdel | Götaland |
Län | Hallands län, Västra Götalands län, Skåne län |
Stift | Göteborgs stift, Lunds stift |
Största sjö | Lygnern |
Högsta punkt | Högalteknall 226 m ö.h. |
Yta | 4 786 km² |
Folkmängd | 347 675 (2021-12-31)[1] |
Befolkningstäthet | 72,6 invånare/km² |
Hertig | Prins Julian |
Landskapsblomma | Hårginst |
Landskapsdjur Fler symboler... | Lax |
Halland är ett landskap i sydvästra Sverige. Halland gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och i öster och norr till Västergötland, samt har i väster kust mot Kattegatt.
Namnet
Som det första omnämnandet av området räknas vanligen en uppräckning av folkslag/stammar som den romersk-gotiske historieskrivaren Jordanes i hans verk Getica ("Goternas ursprung och bedrifter")n skriven omkring år 550:
” | Sequitur deinde diversarum turba nationum, theules, uagoth, bergio, hallin, liothida, quorum omnium sedes sub uno plani ac fertilis, et propterea inibi aliarum gentium incursionibus infestantur. Post hos ahelmil, finnailhtie, feruir, ganthigoth acre hominum genus et at bella prumptissimum. | „ |
De ovan uppräknade folkslagen har vanligen placerats längs det nuvarande Sveriges västkust, där hallin anses stå för halläningar, medan ahelmin (heinii) och feruir kopplats samman med Himle och Fjäre.[2][3]
Landskapets namn kommer troligen från Hovs hallar (hällar), som är belägna i nordvästra Skåne, väster om Båstad. Det är vanligt att områden namnges av näraliggande centralbygder (t.ex. Västmanland och Södermanland som ligger i respektive väderstreck relativt den uppländska centralbygden), varför Halland då skulle ses som området bortom Hovs hallar från ett skånskt perspektiv. Av flera skäl (utöver ovanstående uppräkning även baserat på olika organisationsstrukturer och kulturmönster norr och söder om Tvååkersgränsen då det skriftliga underlaget blir mer omfattande) anses det troligt att beteckningen ursprungligen enbart avsåg de södra delarna av landskapet. [2][3][4]
Historia
Hallands historia har präglats av dess geografiska förutsättningar med slättbygd längs kusten och skogsbygd längre inåt landet. De vattendrag som rinner genom landskapet och har sitt utlopp i Kattegatt har varit viktiga transportleder.
När de skriftliga källorna börjar komma var Halland en del av Danmark. Det förblev så under större delen av medeltiden, med undantag för den turbulenta perioden från 1280-talet och fram till 1366 då landskapet och dess bägge delar (Norra Halland och Södra Halland) var under alternerande under dansk, svensk och norsk överhöghet samt dessutom under kortare perioder relativt fritt från utomstående inblandning. Vid freden i Brömsebro 1645 blev landskapet svenskt på trettio år och sedan freden i Roskilde 1658 har landskapet varit permanent svenskt.
Landskapsregemente
Hallands regemente (I 16) sattes upp 1902 genom en flytt av Västgöta-Dals regemente från Vänersborg till Halmstad. Hallands regemente förlades i Halmstad där det var förlagt till dess nedläggning 2000. I regementets lokaler huserar idag Luftvärnsregementet.
Kultur
Traditioner
I Halland, liksom andra delar av västra Sverige förekommer brasor under våren som påskbrasor.[5]
Folkdräkter från Halland
Huvudartikel: Folkdräkter från Halland
Halland är det landskap med näst flest bygdedräkter i Sverige (Dalarna har flest)[6]. Totalt finns det 89 dräkter i Halland, 66 kvinnliga och 23 manliga[6][7]. De halländska folkdräkterna är ofta mörkare i färgen än i andra delar av landet. Dels tillkom dessa dräkter relativt sent, under början och mitten av 1800-talet, dels hade också väckelserörelsen ett visst inflytande över klädseln. Dräkterna från Limabacka och Rolfstorp är undantag från detta, men så är de också äldre.[8]
Dialekter & Litteratur
Dialekten i Halland, halländskan, varierar mellan de olika delarna av landskapet. I söder är påverkan störst från sydsvenska mål, medan götamål dominerar i norr.[3] Språkforskaren (och senare finansministern) Ernst Wigforss publicerade 1913 sina akademiska studier kring dialekterna i avhandlingen Södra Hallands folkmål: ljudlära.
Den första skrivna materialet i Halland är Eskatorpsbrakteaten, funnen i Fjärås socken. Den är skriven med Futharkens äldre runrad. Det förekommer i övrigt begränsat med tidigt skrivet material från landskapet. Det finns bara fyra runstenar, samtliga från trakten runt Halmstad.[3] Från Vor Frues kloster i Varberg finns två inkunabler bevarade.[9]
Tidiga uttryck från person från Halland som uttryckt sig i skrift är Birger Gunnersen och Povl Helgesen. Under 1700-talet verkade flera personer i upplysningstidens anda i landskapet såsom bl.a. Gustaf Fredrik Hjortberg och Pehr Osbeck. På ett nationellt plan kom Olof von Dalin (uppvuxen i Vinberg, aktiv i Stockholm) att förändra det svenska språket genom Then Swänska Argus, som räknas som den yngre nysvenskans start.[9][3]
Under den senare halvan av 1800-talet skrev August Bondeson skönlitterärt om allmogekulturen i Halland, inklusive de lokala dialekterna medan Sven Peter Bexell skrev om landskapets historia. I början av 1900-talet skrev Fredrik Ström, liksom Bondeson gjort före honom, om den lokala kulturen. Det gjorde han bland annat i Folket i Simlångsdalen, som fick den konkreta följden att orten som tidigare hette Breared bytte namn till Simlångsdalen.[9]
Andra exempel på författare aktiva i landskapet:
Konst
Liksom i många omgivande områden består landskapets tidigaste konst främst av de väggmålningar och verk som finns i kyrkor. En konstform med stor spridning i landskapet (samt inte minst i angränsande Småland) var bonadsmålningen som fick stor spridning med början från 1730-talet fram till senare halvan av 1800-talet. Den hade ofta bibliska motiv och var populär bland allmogen, med början hos de mer välbeställda. Bland de mest bekanta målarna var Johannes Nilsson och Carl Reinic Rosenberg.[3][10][11]
Severin Nilson tecknade många landskapsbilder under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, bland annat av hemlandskapet. Han var även en tidig fotograf. Konstnärskolonin Varbergsskolan ritade kring sekelskiftet i syntetisk stil medan Halmstadsgruppen (aktiv 1929-1979) introducerade surrealismen i Sverige.[9] Andra exempel på konstnärer/konstnärsgrupper aktiva i landskapet:
- Hanhalskolonin med Ansgarius Börjesson
- Walter Bengtsson
Musik
Musiker med koppling till landskapet:
Mat
Kosten i Halland präglades traditionellt av de tillgängliga resurserna, med bland annat mycket spannmålsprodukter, gris och fisk. Inte minst laxen har varit viktig och det förekom begränsningar i hur mycket lax som drängar och pigor skulle behöva äta. Måltiderna var frukost, daver, middag, merafton och kvällsmat. Kålgårdar har förekommit sedan medeltiden. I början av 1800-talet blev köksträdgårdar vanliga.[3]
Till jul är grönkål en rätt som är utpräglat populär i just Halland. Den är belagd sedan 1700-talet. Ursprungligen var den främst populär i södra Halland, men äts numera i hela landskapet. Köttsoppa med grönsaker och klimp är lokalt populärt i Morup.[12][13]
Äng i Sibbarps socken blev 2021 första restaurang i landskapet med en Michelinstjärna.[14]
Idrott
I Halland finns sedan 1979 en konstfrusen isbana för bandy: Sjöaremossen, strax utanför Varberg.[15] Där spelar Sunvära SK, som spelat i Elitserien på damsidan och Frillesås BK, som spelat i Elitserien på herrsidan. Inom motorsport har Falkenbergs Motorbana arrangerat Västkustloppet sedan 1952, liksom för formel 3-tävlingar[15] och STCC. I bordtennis har två spelare från landskapet vunnit individuella VM-guld: Stellan Bengtsson (1971) och Jörgen Persson (1991). Flera andra har vunnit VM-titlar i dubbel och lag på herrsidan. På klubbnivå har Varbergs BTK vunnit ett stort antal lag-SM guld, inte minst tack vare Ann-Christin Hellman. Halmstad BTK har vunnit flera lag-SM både på dam- och herrsidan, medan Falkenbergs BTK har vunnit ett stort antal guld på herrsidan.[15]
I fotboll har Halmstads BK nått de största framgångarna. Klubben har blivit svenska mästare fyra gånger och spelat ett stort antal säsonger i allsvenskan. Övriga lag som spelat i allsvenskan på herrsidan är IS Halmia, Falkenbergs FF och Varbergs Bois. På damsidan har Kungsbacka DFF spelat en säsong i allsvenskan. I handboll har HK Drott varit landskapets dominerande lag med 11 SM-guld. Ett stort antal spelare har spelat med landslaget och vunnit internationella titlar, bland annat under Halmstadssonen Bengt "Bengan" Johanssons tid som förbundskapten 1988-2004.[15]
Indelningar
Före 1645
Halland tillhörde sedan 1000-talet Danmark och Lunds stift.
Från 1280-talet till 1360-talet var landskapet uppdelat i Norra Halland (danska Nørrehalland) och Södra Halland (danska Sønderhalland) som var för sig under perioder bröts loss ur Danmark.
Landskapet var från 1200-talet till 1658 uppdelat i ett varierande antal län fyra län:
- Varbergs län som omfattade Norra Halland
- Falkenbergs län som upphörde 1469 omfattande 1441 Halmstads härad och Årstads härad
- Halmstads län som bara omfattade Halmstads stad till 1516 då området utökades med Halmstads och 1599 ned Årstads härader
- Laholms län som omfattade Södra Halland, förutom delen som hörde till Halmstads län och Falkenbergs län
Län, lagsagor och stift från 1645
Provinsen Halland blev svensk på 30 år i samband med freden i Brömsebro 1645. Från freden i Roskilde 1658 blev Halland varaktigt svenskt och då bildades Hallands län med egen landshövding. Från 1658 (dock ej 1669-1676) ingick sedan länet i Skånska generalguvernementet för att från 1693 vara helt självständigt.
Sedan 1971 ingår Lindome distrikt i norra Halland i Västra Götalands län (före 1998 Göteborgs och Bohus län) medan Östra Karups distrikt i söder tillhör Skåne län (före 1997 Kristianstads län) och Lunds stift.
Landskapets delar tillhörde från 1683 Hallands lagsaga och dess efterföljare tills denna avvecklades med alla andra lagsagor 31 december 1849.
Området tillhör sedan 1665 Göteborgs stift, före dess Göteborgs superintendentia i Skara stift.
Härader och städer (före 1970)
Halland har bestått av åtta härader, uppräknade från söder till norr: Höks härad, Tönnersjö härad, Halmstads härad, Årstads härad, Faurås härad, Himle härad, Viske härad och Fjäre härad.
Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Halmstads stad, Falkenbergs stad, Varbergs stad, Kungsbacka stad och Laholms stad.
Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Se respektive härad.
Kommuner 1952–1971
Städer (5 st):
Köpingar (1 st):
Landskommuner (33 st):
Förändringar 1952–1970
- 1 januari 1967: Simlångsdalens landskommun uppgick i Halmstads stad. Träslövs landskommun uppgick i Varbergs stad.
- 1 januari 1969: Tölö landskommun uppgick i Kungsbacka stad.
Kommuner från 1971
- Båstads kommun (del av)
- Falkenbergs kommun
- Halmstads kommun
- Hylte kommun (del av)
- Kungsbacka kommun
- Laholms kommun
- Mölndals kommun (del av)
- Varbergs kommun
Geografi
Halland avgränsas i söder av Hallandsås och i öster av det sydsvenska höglandet. I norr avgränsades det ursprungligen av Göta älv men gränsen kom att förskjutas något söderut under 1200-talet då befolkningen i Västergötland ökade. Landskapet är omkring 155 kilometer i nord-sydlig riktning och har en bredd varierande mellan 15 och 50 kilometer.
De större halländska åarna är Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Inom svensk skolundervisning används ramsan vi ska äta, ni ska laga, alternativt laga ni, äta vi. för att komma ihåg dem. Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån.[16] Utöver dessa finns bland annat Fylleån, Suseån, Löftaån, Rolfsån och Kungsbackaån.
Balgö är landskapets största ö och innehar en yta på omkring 250 hektar och ligger strax norr om Varberg. Andra öar är Vendelsö, Nidingen och Malön samt Tylön, varav den senare är den enda ön av betydande storlek söder om Varberg. Den största sjön är Lygnern i den nordligaste delen av landskapet, den går även in i Västergötland. Till de övriga större sjöarna hör Hjörneredssjöarna, Fegen, Tjärnesjön, Skärsjön, Stora Neten och Stora Hornsjön.[17]
Demografi
Befolkningstätheten är högst längs kusten. Över 60% av befolkningen bor i den smala kustremsan väster om E6:an. I det till stora delar skogbevuxna inlandet är befolkningstätheten vanligen låg bortsett från i och i närheten av tätorterna[18]
Följande tätorter har fler än 20 000 invånare enligt tätortsavgränsningen 2017[18]:
- Halmstad, 68 085
- Varberg, 34 774
- Falkenberg, 24 480
- Kungsbacka (ingår i tätorten Göteborg, avser delen i Kungsbacka kommun), 25 167
Utöver de traditionella städerna har flera tätorter snabbt vuxit sig större i norra Halland i takt med inpendlingen till Göteborg ökat. Det gäller Lindome (i landskapet, men inte länet), Onsala, Särö/Kullavik och Åsa som har invånarantal av samma storleksordning som Laholm (omkring 7 000 invånare) eller större. Största tätorten i inlandet är Oskarström med drygt 4 000 invånare. I söder ligger mindre delar av Båstad i landskapet.
Landskapet har en snabbt växande befolkning, koncentrerad till tätorterna, medan befolkning utanför tätorterna är konstant eller minskande.[18]
Geologi
Halland ligger i utkanten av den fennoskandiska urbergsskölden. Berggrunden består i huvudsak av olika former av gnejs. Söder om Viskan dominerar röd till rödgrå gnejs. Norr om Viskan, samt i delar av inlandet dominerar grå, ofta åderrik, gnejs. Spritt över landskapet finns förekomster av metabasiter, främst amfibolit. Under krita skedde tre översvämningar, men med undantag för ett område vid Laholmsbukten finns det inga större förekomster av krita. Nära Varberg finns charnockiten, som är Hallands landskapssten. Den finns även i mindre omfattning på ett dussintal platser i resten av landskapet. Vid Derome har brytning av kvarts och röd kalifältspat skett ur den pegmatit som finns där. Vid den norra gränsen mot Västergötland och i Varbergstrakten finns diabasgångar.[17]
Med undantag från en del mikrofossil från sandstensgångar från kambrium finns det inga fossil i Halland från tiden före krita. Kunskap om det växt- och djurliv som under geologiska tidsperioder funnits i Halland är därför baserad på fossil funna i omgivande områden, bland annat Skåne.[17]
Högsta kustlinjen är i norra Halland ungefär 90-100 meter över havet, medan den i sydligaste Halland är på ungefär 55 meter över havet. Den ligger i allmänhet 10–20 kilometer från kusten. Norr om Varberg dominerar kalt berg och leror. I de inre delarna förekommer där också många mindre torvmarker. Söder därom domineras kusten av sandslätter av sand och grovmo, medan morän domineras i inlandet tillsammans med isälvsavlagringar och sediment längs ådalar och dräneringsstråk. Det finns även relativt mycket myrar i inlandet. Under den senaste nedisning blev Halland istäckt för omkring 70 000–60 000 år sedan. Istäcket kom då från nordväst. Därefter dröjde det till för omkring 13 500 år sedan innan Halland åter blev isfritt, isen drog sig då tillbaka i nordöstlig riktning.[17]
Flora och fauna
Halland kan med avseende på flora och fauna delas in i tre regioner, med varierande avstånd från kusten: kustslätten, övergångsbygden och skogsbygden. Området upp till Värötrakten och närmast kusten, tillhör kustslätten. Det är till stor del uppodlat och har en hög befolkningstäthet. Dess övriga yta har en stor artrikedom. Jorden är främst sandiga, moiga och leriga sedimentjordar. Övergångsbygden består till ungefär lika delar av odlad mark och skog. Här finns även de flesta av landskapets lövskogar. Bygden omfattar Hallandsåsens nordsluttning, en remsa mellan kustslätten och skogsbygden upp till värötrakten samt större delen av området norrut. Skogsbygden omfattar de östligaste delarna av landskapet. Den domineras av barrskog. I de sydligare och mellersta delarna finns många myrar. Jordmånen är relativt näringsfattig.[17]
Omkring 55 procent av Hallands yta är skog, där granen dominerar. Under större delen av det andra årtusendet skedde en avskogning som gav upphov till betydande ljunghedar, samtidigt som mängden skog minskad, men från omkring 1850 har en återskogning skett. Till skillnad från den skog som tidigare funnits bestod denna skog till mycket stor del av barrträd och då framförallt gran, vilket lett till att Halland är det landskap som (2017) har högst andel gran. Före 1850 fanns det knappt någon gran och liten andel tall. Fram till 1800-talet var sandflykt ett relativt stort problem. Tallplantering var ett sätt att komma tillrätta med problemet.[19]
Klimat
Halland har på grund av sitt kustläge ett för Sverige milt klimat, framförallt vintertid. Läget vid Sydsvenska höglandet gör att nederbörden är hög. Klimatet uppvisar små skillnader i nord-sydlig riktning, men däremot relativt stora skillnader i öst-västlig riktning, beroende på variationen i höjd över havet, vilket ökar med avståndet till det. Nederbörden är ganska jämnt fördelad över året, något lägre under våren och högre på hösten. Skillnaden i medeltemperaturen mellan kusten och inlandet är drygt en grad Celsius, skillnaden är störst på hösten och minst på våren. Nederbörden ökar från omkring 700 millimeter per år vid kusten till som högst 1 100 millimeter i inlandet. Även humiditeten är högre i inlandet. Kusten har omkring 2 100 soltimmar per år, medan inlandet har omkring 1 600 soltimmar.[17]
|
Referenser
Noter
- ^ ”Folkmängd i landskapen den 31 december 2021”. Statistiska centralbyrån. 22 mars 2022. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2021/. Läst 24 oktober 2022.
- ^ [a b] Svennung, J. (1964). ”De nordiska folknamnen hos Jordanes”. Fornvännen - Journal of Swedish Antiquarian Research. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1224866/FULLTEXT01.pdf.
- ^ [a b c d e f g] Wiking-Faria, Pablo, red (2022). Hallands historia - Gränsland genom tiderna (2). ISBN 978-91-987464-1-9
- ^ Fredrik Svanberg. ”Den sena järnåldern i Halland”. Utskrift (6). https://kundftp.datahalland.se/kulturmiljo_public/Utskrift/Utskrift6/Utskrift%206%20Svanberg%20F_Den%20sena%20j%C3%A4rn%C3%A5ldern%20i%20Halland.pdf.
- ^ ”Därför tänder vi påskbrasor”. Sveriges Television. 25 mars 2016. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/pasken-da-och-nu. Läst 4 februari 2024.
- ^ [a b] Centergran, Ulla (1996). Bygdedräkter bruk och brukare. sid. 197-198. Läst 22 september 2018
- ^ ”Limabacka Museum” (på engelska). www.varoguiden.se. http://www.varoguiden.se/limabackamuseum.html#varodrakten-se. Läst 22 september 2018.
- ^ ”Varbergs folkdräkter – ett (tyg)stycke kvinnohistoria”. Hallandsnyheter. http://www.hn.se/nyheter/varberg/varbergs-folkdr%C3%A4kter-ett-tyg-stycke-kvinnohistoria-1.6702889. Läst 22 september 2018.
- ^ [a b c d] Erik Montell (1978). Hallands historia - Ett gränslands öden under åtta tusen år. ISBN 9171362401
- ^ ”Sanningen om bonadsmålningar”. Sveriges Radio. 27 december 2009. https://sverigesradio.se/artikel/3335170. Läst 2 februari 2024.
- ^ ”Om bonadsmåleri”. Unnaryds Bonadsmuseum. https://www.bonadsmuseum.se/om-bonadsmaleri. Läst 2 februari 2024.
- ^ ”Hallands jultraditioner i ny bok”. Hallands Nyheter. 4 november 2009. https://www.hn.se/nyheter/halland/hallands-jultraditioner-i-ny-bok.58fc0f7b-2826-4f35-afc4-2af7734d7770. Läst 4 februari 2024.
- ^ ”Grönkål – bara poppis i Halland”. Hallands Nyheter. 10 december 2013. https://www.hn.se/nyheter/halland/gronkal-bara-poppis-i-halland.5a8e93b9-d07f-4a09-9593-da0b0c88e831. Läst 4 februari 2024.
- ^ ”The MICHELIN Guide Nordic Countries 2021 Is Out!” (på engelska). Michelinguiden. 13 september 2021. https://guide.michelin.com/no/en/article/news-and-views/the-michelin-guide-nordic-countries-2021-is-out. Läst 4 februari 2024.
- ^ [a b c d] Hallands idrottshistoria - ett hopp från dåtid till nutid. Hallands idrottsförbund. 1993. ISBN 91-7586-406-1
- ^ ”Mästarens bästa metoder att minnas”. Land. 18 januari 2018. https://www.land.se/halsa/mastarens-basta-metoder-att-minnas/. Läst 10 februari 2024.
- ^ [a b c d e f] Kjell Georgson m.fl. (1997). Hallands flora. Lund: SBF-förl. ISBN 91-972863-0-3
- ^ [a b c] ”Hallands geografi och resbehov”. Region Halland. https://www.regionhalland.se/app/uploads/2019/06/Underlagsrapport-Hallands-geografi-och-resbehov_pdf.pdf. Läst 3 januari 2024.
- ^ Rolf Björheden, Johan Sonesson, Mats Berlin & Bo Karlsson (22 maj 2019). ”Hallands skogar ur ett klimatperspektiv”. Region Halland. Arkiverad från originalet den 4 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230104210238/https://www.regionhalland.se/app/uploads/2019/12/Hallands-skogar-ur-ett-klimatperspektiv3.pdf. Läst 4 januari 2023.
Källor
- Sven Gillsäter: Hallandskust, [utg. av] Bokförlaget Spektra, Halmstad, 1977
Vidare läsning
- Bexell, Sven Peter (1817-1819). Hallands historia och beskrivning. Götheborg. Libris 1701347. https://litteraturbanken.us17.list-manage.com/track/click?u=eff7c8cc82e09eba304a188fb&id=4594803851&e=71b2855e1f
- Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Del 1-2 / af Jacob Richardson. ... Stockholm. Libris 18774642. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/RichardsonJ/titlar/HallandiaAntiqua1/sida/III/faksimil
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Halland.
- Lyssna till några av Hallands dialekter
- http://www.hallandia.se
- http://www.halland.se
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
gamla kommuner i Hallands län, 1952.
Författare/Upphovsman: Lapplänning (highlighting by Lokal_Profil), Licens: CC BY-SA 2.5
Det svenska landskapet Hallands läge
Författare/Upphovsman: Ulf Bruxe SHM, Licens: CC BY 2.5
Eskatorpsbrakteaten.
Författare/Upphovsman: Wolfgangus Mozart, Licens: CC BY-SA 3.0
Nösslinge, Varbergs kommun, vägen mot Källsjö, Falkenbergs kommun.