Hagaparken

Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken.^[1] Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr.

I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Haga slottsgrund. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken^[2].

Historik

Som framgår av Petrus Tillaeus karta från 1733 var trakten vid Brunnsvikens sydöstra strand i början av 1700-talet ett lantligt, naturskönt område. Här fanns flera utvärdshus som Kräftriket, Stallmästaregården, Norrbacka och Hagalund. Den blivande lustparken hade också ett värdshus, som låg i Gamla Haga.

Gustav III hade fostrats och utbildats i upplysningens ideal. Att leva nära naturen låg i tiden och ett möte mellan honom och naturfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Paris 1771 skattade kungen särskilt högt.^[3] Dåvarande kronprins Gustav (senare Gustav III) hyrde Haga gård (Gamla Haga) över sommaren 1767 och fyra år senare köpte den nyblivna kungen gården.^[4] Gustav III:s plan var ursprungligen att anlägga en mindre engelsk park vid Haga och åren 1771–1780 byggdes en enkel park med promenadvägar på Brunnsvikens tre holmar.^[5] En plan för denna enklare parkanläggning upprättades kring 1770 av lantmätaren Isaac Lithov. 1785 förvärvade Gustav III även Brahelunds gård.^[6] Genom detta köp utvidgades Hagaparken mot norr till mer än dubbel storlek.

Haga blev en viktig plats dit Gustav III sökte sig när han behövde arbeta ostört. Dit drog han sig undan i flera dagar inför kröningen 1771, statskuppen 1772, krigsutbrottet 1788 samt riksdagarna 1786, 1789 och 1792.^[7]

Den nuvarande parken anlades 1780–1797. Arkitekterna bakom parken och dess byggnader var Fredrik Magnus Piper, Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell d.y., för inredningar svarade Louis Masreliez. Även Gustav III utförde många egna skisser både till parken och till byggnaderna.^[8]

Piper var kungens i England utbildade parkarkitekt och intendent för de kungliga lustparken.^[9] 1781 presenterade han sin General-Plan af Gamla och nya Haga Lustpark för en engelsk park vid Haga. Han redovisade även befintliga och planerade byggnader i generalplanen. En viktig roll för placeringen av nya byggnader spelade så kallade syftlinjer eller siktaxlar, som Piper redovisade i planen. Meningen var att efter lövfällningen skulle vackra byggnaderna fånga ögonen och betraktarens intresse. Under vinterhalvåret kan man från Turkiska kiosken och Gamla Haga se Kinesiska paviljongen.^[10] En dominant placering fick det planerade lustslottet, Stora Haga slott (litt. W på planen) med fem syftlinjer, en av dem ända ner till Stockholms slott på knappt fem kilometerS avstånd.

Terrängen längs Brunnsvikens sydvästra strand modellerades om för att skapa mjuka övergångar mellan hagmark och öppen mark samt mot pelouserna (de stora, sluttande gräsmattorna). Det som idag ser naturligt ut är alltså resultatet av omfattande markarbeten. Parken fick även två egna plantskolor. 1785 tog Johan Christian Ackermann över ledarskapet för Hagaparkens fortsatta anläggningsarbeten. 1787–1790 arbetade man med kanaler och holmar och fram till 1800 planterades 26 000 träd.^[11]

Hagaparken är den del som hann färdigställas innan Gustav III mördades 1792. Denne hade stora planer för hela detta område, som undan för undan växte fram. Kungen hade efter en Italien-resa 1783–1784, blivit inspirerad att göra Haga-Brunnsviken till ett område motsvarande Campagna Romana, därav de italienskklingande namnen runt Brunnsviken, som till exempel Albano, Frescati och Tivoli. Efter Gustav III död skrinlades de stora planerna för Hagaparken och de konstnärer som förknippats med Haga kunde se fram emot ett årtionde med få uppdrag och ekonomiska svårigheter. För en av dem, Louis Jean Desprez, väntade ren misär. Han framlevde sina sista år med ständiga problem att försörja sig.^[12]

Hagaparken efter Gustav III:s tid

Sedan 1800-talet är Hagaparken ett omtyckt utflyktsmål för Stockholmarna. Att kungliga parker öppnades för folket var en tendens i hela Europa på denna tid. 1863 sänktes vattennivån i Brunnsviken med 1,25 meter och de redan grunda kanalerna söder om Haga slott och på Tingsslätten förstördes. Dessa områden blev nu gräsmatta, men man kan fortfarande ana de gamla kanalernas sträckning. 1869 revs en av parkens klenoder, Amor och Psyketemplet som var ett kärlekstempel ritat 1788 av Louis Jean Desprez i nyantikens stil.

År 1935 blev Hagaparken statligt byggnadsminne och sedan 1994 ingår den i Sveriges första nationalstadspark, Nationalstadsparken Stockholm-Solna. En av parkens mer framträdande topografiska platser är den cirka 25 meter höga Frösundatoppen eller i folkmun "Hagatoppen", som bildar parkens norra avslut. Toppen är en återskapning av Stockholmsåsen och består av schakt- och rivningsmassorna från rivningar under 1960-talet.

I juli 1967 ägde Parkteaterns första "Bellman-fest" rum med bland annat picknick på den Stora Pelousen nedanför Koppartälten. Det framfördes sånglustspel och musik i Carl Mikael Bellmans anda. Festen firades årligen under cirka tio år och lockade många tusen besökare. Parkteatern hade sin mobila scenvagn stationerad i Hagaparken när den inte var på turné. Fram till 1975 fanns även Parkteaterns måleriverkstad här ute.^[13]

Hagaparken är i ett sådant utsökt skick att British Garden Society i England utsett parken till det bästa exemplet i världen på en engelsk park.^[14][15] Haga förvaltas idag av Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Under åren 1939–1944 höll Stockholms stad sin fårhjord, i folkmun kallade Kungens får, i Hagaparken. De betade på pelousen nedanför koppartälten och var nattetid uppstallade i en byggnad som fortfarande kallas fårstallet.

Panorama över Hagaparken och dess tilltänkta byggnader

Illustration av Louis Jean Desprez över Hagas planerade och befintliga byggnader, omkring 1791.
Till vänster syns Stora Haga slott som aldrig fullbordades, bara källarfundamenten finns kvar. Långt bort vid horisonten till höger skymtar Stockholms slott som skulle ha en siktaxel med en så kallad "chaussée" (franska för "stensatt gata") till Brunnsviken. I högra bildmitt finns Gustav III:s paviljong och bakom den kärlekstempeln Amor och Psyketemplet som revs 1869. På det så kallade Grottberget i högra bildkanten reser sig "observatoriet" och långt bort på andra sidan Brunnsviken syns obelisken vid Villa Frescati.

Byggnader i Hagaparken i urval

Illustrationer	Namn	Byggår	Byggnadstyp	Arkitekt	Byggnadens korthistorik	Övrigt
	Amor och Psyketemplet	1788–95	Tempel	Louis Jean Desprez	Byggnaden revs 1869	En övervuxen kulle finns kvar
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Ekotemplet	1790	Lusthus	Christoffer Gjörwell	Renoveringar 1846 och 1993	Användes som Gustav III:s utematsal
	Ekonomibyggnaden	1780-tal	Ekonomibyggnad	Tempelman och Desprez	Renoveringar 1850 genom Georg Theodor Chiewitz	Ersattes 1932 av nuvarande ekonomibyggnad av Ragnar Hjorth
	Gamla Haga	före 1767	Kunglig bostad	Okänd	Flyttades 1785 till nuvarande plats	Användes som bostad för Gustav III, numera privatbostad
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Gustav III:s paviljong	tillbyggd 1787	Kunglig bostad	Olof Tempelman	Renoveringar 1840 och 1946	Ingår i Hagaparkens visningar
	Haga slott	1802–05	Kunglig bostad	Christoffer Gjörwell	Från 1966 svenska statens representationsplats	Från 2010 bostad för kronprinsessan Victoria och prins Daniel
	Stora Haga slott	1786–1792	Lustslott och konstgalleri	Louis Jean Desprez	1792 avbryts alla arbeten	Källargrunden finns kvar, kallad "Haga slottsruin"
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Kinesiska paviljongen	1787	Lusthus	Louis Jean Desprez	Renoveringar 1974 och 1998	I paviljongens mitt stod ett stort åttkantigt bord
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Koppartälten	1787–90	Logementsbyggnad	Tempelman (planritningar), Desprez (tältfasaden)	Brand 1953, uppbyggd 1964, renoveringar 1978 och 1983	Idag restaurang, café, museum och privatbostad
	Stora stallet	1789–91	Stallbyggnad	Louis Jean Desprez	1791 avstannar arbetena med schaktning	Idag finns en stor grop i skogen och lösbrutna klippblock
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Turkiska kiosken	1788	Kunglig rådstuga	Fredrik Magnus Piper och Louis Masreliez	Renoveringar 1924	Ingår ej i parkens visningar
(c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0	Övre Haga	1789–89	Värdshus, orangeri, stall, fähus	Louis Jean Desprez och Christoffer Gjörwell	Utökningar på 1840-talet genom Georg Theodor Chiewitz	Huvudbyggnaden nyttjas sedan 1960-talet som konstnärsateljé

Se även

• Kungliga begravningsplatsen

Referenser

Noter

Tryckta källor

• SFV: Hagapromenader.
• Utgren, Lennart; Hammarström Tommy (2004). Ekoparken - kunglig mark: Djurgården, Haga, Ulriksdal. Örebro: Gullers. Libris 9501128. ISBN 91-88238-47-4 (inb.) 
• Söderberg, Elow (1980). Haga lustpark. Bokförlaget Plus. ISBN 91-7406-175-5 
• Landell, Nils-Erik (2010). Gustaf III och det ofullbordade slottet. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris 11704405. ISBN 978-91-7331-311-7 
• Georg Nordensvan (1925). Svensk konst och svenska konstnärer i 19de århundradet. 1, Från Gustav III till Karl XV (Ny grundligt omarbetad upplaga). Stockholm: Bonniers. sid. 81–87, 114–116. Libris 462818 

Webbkällor

• SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken
• Byggnaderna i Hagaparken på Solnas hemsida
• Nationalstadsparken

Övriga källor

• Utställningar och information i Parkmuseet i Hagaparken
• Holm, L & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS, Stockholm.
• Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159–174.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hagaparken.
  Bilder & media

• Wikisource har originalverk relaterade till Hagaparken.
  Hagaparken

Byggnader och anläggningar i Hagaparken Koordinatmärkta artiklar i Wikimap Fullbordade byggnader Amor och Psyketemplet (revs 1869) • Ekonomibyggnaden (revs 1932) • Ekotemplet • Finnstugorna • Gamla Haga • Gustav III:s paviljong • Haga källa • Hagaparkens grindar • Haga slott • Haga tingshus • Kinesiska paviljongen • Koppartälten • Stallmästaregården • Prins Gustafs monument • Turkiska kiosken • Villa Ädelsten • Övre Haga (c) I, Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0 Ej fullbordade byggnader Grottan • Haga slottsruin • Stallgrunden Planerade byggnader Hagaparkens eremitage • Hagaparkens utsiktstorn • Hagaparkens obelisk • Neptuni tempel och gondolgrottan Övrigt Brunnsviken • Gondolen Delfinen • Gondolen Galten • Grottberget • Fjärilshuset • Gustav III:s block • Haga parkmuseum • Haga kulle • Hagaparkens pelouse • Hagaparkens urnor • Haga Trädgård • Hagasessorna • Hagaspåret • Kungliga begravningsplatsen • Galären Lyckans tempel • Nätdragande morianer (hitflyttad 1863) • Pipers generalplan för Haga lustpark • Vasaslätten Portal:Stockholm