Haedus

Haedus (η)
Auriga IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 06m 30,89337s[1]
Deklination+41° 14′ 04,1127″[1]
Skenbar magnitud ()+3,18[2]
Stjärntyp
SpektraltypB3 V[3]
U–B-0,66[4]
B–V-0,18[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+7,3[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +31,45[1] mas/år
Dek.: -67,87[1] mas/år
Parallax ()13,40 ± 0,20[1]
Avstånd243 ± 4  (75 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-1,18[5]
Detaljer
Massa5,4 ± 0,3[6] M
Radie3,25 ± 0,18[7] R
Luminositet955[6] L
Temperatur17 201 ± 173[7] K
Vinkelhastighet95[8] km/s
Ålder22-55[6] miljoner år
Andra beteckningar
Haedus, 10 Aurigae, η Aur, BD+41° 1058, FK5 185, GC 6226, HD 32630, HIP 23767, HR 1641, SAO 40026. [9]

Haedus eller Eta Aurigae (η Aurigae, förkortat Eta Aur, η Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 3,18[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 13,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 243 ljusår (ca 75 parsek) från solen. Sedan 1943 har Eta Aurigaes spektrum varit en av de stabila referenser som andra stjärnor klassificeras efter.[3]

Nomenklatur

Tillsammans med Zeta Aurigae representerar den en av ungarna till geten Capella, från vilken den härledde sitt latinska traditionella namn Haedus II eller Hoedus II, från latinska haedus "unge" (Zeta Aurigae var Haedus I). Den hade också det mindre vanliga traditionella namnet Mahasim, som kommer från det arabiska المعصم al-mi cşam "led" (av vagnen), som den delade med Theta Aurigae.

Internationella Astronomiska Unionen organiserade år 2016 en arbetsgrupp på stjärnnamn (WGSN)[10] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnen Haedus för Eta Aurigae och Saclateni för komponenten Zeta Aurigae A den 30 juni 2017 som nu båda ingår i IAU:s Catalog of Star Names.[11]

Egenskaper

Haedus är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B3 V[3]. Den har en massa som är drygt fem[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 3,3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 955[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 17 200[7] K.

Baserat på dess projicerade rotationshastighet på 95 km/s[8] roterar Haedus med en rotationsperiod på endast 1,8 dygn[12] och har en uppskattad ålder på ca 39 miljoner år.[6]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c] Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  3. ^ [a b c] Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
  4. ^ [a b] Crawford, D. L.; Barnes, J. V.; Golson, J. C. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (June 2002), "Surface abundances of light elements for a large sample of early B-type stars - II. Basic parameters of 107 stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 333 (1): 9–26, Bibcode:2002MNRAS.333....9L, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05341.x
  7. ^ [a b c d] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542 , Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855
  8. ^ [a b] Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  9. ^ ^ "eta Aur -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-08
  10. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  11. ^ "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
  12. ^ Kaler, James B., "HAEDUS II (Eta Aurigae)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-09

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.