Haagkonventionen 1996

Haagkonventionen 1996
Konvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn
Hague Convention 1996.svg
Stater som undertecknat barnkonventionen.
  Signerat och ratificerat (men ej trätt i kraft)
  Signerat men inte ratificerat
Signerades19 oktober 1996
PlatsHaag, Nederländerna
Trädde i kraft1 januari 2002
Parter44
Ratificerat avFlag of Albania.svg Albanien

Flag of Armenia.svg Armenien
Flag of Australia.svg Australien
Flag of Austria.svg Österrike
Flag of Belgium.svg Belgien
Flag of Bulgaria.svg Bulgarien
Flag of Croatia.svg Kroatien
Flag of Cyprus.svg Cypern
Flag of the Czech Republic.svg Tjeckien
Flag of Denmark.svg Danmark
Flag of Ecuador.svg Ecuador
Flag of Estonia.svg Estland
Flag of Finland.svg Finland
Flag of France.svg Frankrike
Flag of Georgia.svg Georgien
Flag of Germany.svg Tyskland
Flag of Greece.svg Grekland
Flag of Hungary.svg Ungern
Flag of Ireland.svg Irland
Flag of Italy.svg Italien
Flag of Latvia.svg Lettland
Flag of Lithuania.svg Litauen
Flag of Luxembourg.svg Luxemburg
Flag of Malta.svg Malta
Flag of Monaco.svg Monaco
Flag of Montenegro.svg Montenegro
Flag of Morocco.svg Marocko
Flag of the Netherlands.svg Nederländerna
Flag of Norway.svg Norge
Flag of Poland.svg Polen
Flag of Portugal.svg Portugal
Flag of Romania.svg Rumänien
Flag of Norway.svg Norge
Flag of Russia.svg Ryssland
Flag of Serbia.svg Serbien
Flag of Slovakia.svg Slovakien
Flag of Slovenia.svg Slovenien
Flag of Spain.svg Spanien
Flag of Sweden.svg Sverige
Flag of Switzerland.svg Schweiz
Flag of Ukraine.svg Ukraina
Flag of the United Kingdom (1-2).svg Storbritannien

Flag of Uruguay.svg Uruguay
Signerat avFlag of Argentina.svg Argentina
Flag of the U.S..svg USA

Haagkonventionen 1996, officiellt Konvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, är en konvention av Haagkonferensen för internationell privaträtt. Den täcker civila skyddsåtgärder gällande barn, och sträcker sig från beslut om föräldraansvar och offentliga skyddsåtgärder eller vård, till frågor som rör skyddet av barns egendom. Den har därmed väsentligt större omfång än de två tidigare Haag-konventionerna i ämnet.

Konventionen har regler som fastställer vilket lands myndigheter som har behörighet att vidta skyddsåtgärder. Konventionen fastställer vilket lands lagar som skall tillämpas. Ett beslut som tagits i ett konventionsland är giltigt i alla andra konventionsländer. Samarbetsbestämmelserna i konventionen ger den grundläggande ramen för utbyte av information och fastställer den nödvändiga graden av samarbete mellan administrativa myndigheter i konventionsstaterna.

Konventionen trädde först i kraft den 1 januari 2002 och har för närvarande 44 konventionsstater (april 2016). [1] Därtill har både USA och Argentina signerat konventionen, men inte ratificerat den.

Omfattning och tillämpning

1996 års konvention syftar till att undvika att beslut om barns egendom och välfärd (exklusive föräldraansvar och kontakt) görs på annat ställe än i den stat där barnet har sin hemvist. Den möjliggör också att beslut som tas i barnets hemvist skall registreras och göras verkställbara i andra konventionsländer. Den fastställer en ram för samordning av rättssystemen, och för rättsligt och administrativt samarbete internationellt.

Bakgrund

Haag-konferensens barnkonventioner

Haagkonferensen har, under över ett sekel, varit inblandat i åtgärder för civilrättsligt skydd av utsatta barn i gränsöverskridande situationer. Tre barnkonventioner har utvecklats under de senaste tjugofem åren, med det grundläggande syftet att skapa ramverk där stater som delar ett gemensamt intresse av att skydda barn kan samarbeta.

1996 års konvention

1996 års konvention är den bredaste i omfattningen av dessa tre, och omfattar ett mycket brett spektrum av civila skyddsåtgärder som rör barn, och sträcker sig från beslut om föräldraansvar och offentliga skyddsåtgärder eller vård, till frågor som rör skyddet av barns egendom. Den omfattar också:

Genomförandet inom Europeiska unionen

Ämnet för konventionen är ett av de ämnen som behandlas i Bryssel II-förordningen. Mellan medlemsländerna har denna förordning företräde framför Haagkonventionen eftersom den är minst lika fördelaktig som de regler som fastställs i konventionen. [2] Konventionens ämne är dessutom ett område med delad befogenhet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, vilket innebär att Europeiska unionen måste godkänna medlemsstaterna att underteckna och ratificera konventionen. EU auktoriserade undertecknande och ratificering 2002 [3] och 2008. [2]

Direktivets ratificering försenades på grund av Gibraltar-tvisten mellan Spanien och Storbritannien. I januari 2008 nåddes en överenskommelse för att lösa situationen och för att möjliggöra framsteg på detta och andra fördrag. Storbritannien och Spanien kom överens om ett system där kommunikationen gällande fördraget mellan Spanien och Gibraltar går igenom London. [4] Efter denna överenskommelse trädde konventionen i kraft för flera EU-länder, däribland Spanien och Storbritannien. Alla EU-länder har ratificerat konventionen.

Genomförandet i Ryssland

1996 års konvention trädde i kraft i Ryssland den 1 juni 2013. Den första [5] [6] användning av konventionen i Ryssland, var det så kallade Neustadt-fallet [6] och gäller bortförandet av två minderåriga av sin far som inte hade vårdnad om barnen från Storbritannien till Ryssland. Fallet hördes av en domstol i Moskva i september 2013 som beslutade att erkänna och verkställa det engelska domstolsbeslut och att barnen skulle skickas tillbaka till deras mor i Storbritannien. Fadern överklagade, men i november 2013 fastställde domstolen deras första beslut, och domen vann därmed laga kraft. Beslutet verkställdes inte förrän i slutet av juni 2014 då ryska poliser hittade barnen, som hade hållits gömda av sin far i över sju månader sedan han förlorat sitt överklagande. [7]

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ^ ”Hague Convention of 19 October 1996 Status Table”. 1 april 2016. http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.status&cid=70. 
  2. ^ [a b] ”2008/431/EC: Council Decision of 5 June 2008 authorising certain Member States to ratify, or accede to, in the interest of the European Community, the 1996 Hague Convention on Jurisdiction, Applicable Law, Recognition, Enforcement and Cooperation in respect of Parental Responsibility and Measures for the Protection of Children and authorising certain Member States to make a declaration on the application of the relevant internal rules of Community law – Convention on Jurisdiction, Applicable Law, Recognition, Enforcement and Cooperation in respect of Parental Responsibility and Measures for the Protection of Children”. EUR-Lex. 15 juni 2008. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1460482333383&uri=CELEX:32008D0431. Läst 11 februari 2012. 
  3. ^ ”Convention on parental responsibility and protection of children”. EUR-Lex. 5 juni 2008. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=URISERV:jl0046. Läst 12 april 2016. 
  4. ^ ”Britain, Spain cut deal on Gibraltar to revive treaties”. Xinhuanet.com. 9 januari 2008. http://news.xinhuanet.com/english/2008-01/09/content_7391857.htm. Läst 15 januari 2011. 
  5. ^ ”'Abducted' children returned to the UK”. BBC London News. 21 juli 2014. http://www.bbc.co.uk/news/uk-england-london-28402556. 
  6. ^ [a b] ”American mother reunites with children abducted by Russian father”. Russian Legal Information Agency, aka Rapsi News. 22 juli 2014. http://rapsinews.com/judicial_news/20140722/271772433.html. 
  7. ^ ”Two kidnapped and brainwashed brothers rescued from Russia by brave London mum: Boys seized by father make legal history as they are returned after Moscow raid”. The Mail on Sunday. 24 augusti 2014. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2732874/Two-kidnapped-brainwashed-brothers-rescued-Russia-brave-London-mum-Boys-seized-father-make-legal-history-returned-Moscow-raid.html. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Flag of United States of America.svg
Flag of the United States of America — version with reduced SVG code
Flag of Belgium.svg

Belgiens flagga

This is the national flag of Belgium, according to the Official Guide to Belgian Protocol. It has a 13:15 aspect ratio, though it is rarely seen in this ratio.

Its colours are defined as Pantone black, Pantone yellow 115, and Pantone red 032; also given as CMYK 0,0,0,100; 0,8.5,79,0; and 0,94,87,0.
Hague Convention 1996.svg
Författare/Upphovsman: L.tak, Licens: CC BY-SA 3.0
Parties (Orange, f9cc88) and Signatories (purple, cc88f9) to the Hague Convention 1996
 
Signatories
 
Parties
 
Parties (not yetin force)