HMS Tre Kronor

HM Kryssare Tre Kronor
Kryssaren Tre Kronor (1947)
Kryssaren Tre Kronor (1947)
Allmänt
Typklass/KonstruktionKryssare
FartygsklassTre Kronor-klass
Motto"För Sveriges frihet"
Historik
Planerad1940
Beställd1943
ByggnadsvarvGötaverken, Göteborg
Sjösatt16 december 1944
I tjänst25 oktober 1947
ÖdeTagen ur bruk den 1 januari 1964
Tekniska data
Längd180 meter
Bredd16,7 meter
Djupgående5,7 meter
Deplacement8 200 / 9 200 ton
MaskinÅngturbiner på 90 000 hk
Maximal hastighet33 knop
Räckvidd4350nm @ 14 knop
Besättning445 man (610-783)
Bestyckning[design]
7 x 15,2 cm kanon M/42
20 x 40mm/56cal Bofors LvAkan M/36
9 x 20mm/66cal Bofors Apjäs M/40
6 x 53cm torpedtuber M/44
120 minor
Sjunkbomber

[1953]
7 x 15,2 cm kanon M/42
21 x 40mm/56cal Bofors LvAkan M/36
6 x 40 mm lvakan M/48
6 x 53cm torpedtuber M/44
120-160 minor
Sjunkbomber

HMS Tre Kronor, officiellt HM Kryssare Tre Kronor[1], var namnet på en av svenska flottans kryssare. Fartyget var den första av de två fartygen i Tre Kronor-klassen, som utgjordes av Tre Kronor och systerfartyget HMS Göta Lejon. Tre Kronor sjösattes den 16 december 1944 vid Götaverken i Göteborg och döptes av Kronprinsessan Louise. Tre Kronor var tillsammans med systerfartyget det största örlogsfartyg som någonsin ingått i svenska flottan.[2]

Utformning och bestyckning

Tre Kronors vapen.

HMS Tre Kronor var 180,2 meter lång, 16,7 meter bred och hade ett djupgående av 5,7 meter. Standarddeplacementet var 7 650 ton och det maximala deplacementet var 9 238 ton. Skrovet var byggt av svetsat stål, med undantag för pansarplåten som inte kunde svetsas utan skruvades fast på skrovets utsida.[3] Skrovet var utformat med ett backdäck som sträckte sig över mer än halva fartygets längd. Maskineriet bestod av fyra stycken vattenrörspannor av märket Penhoët, vilka levererade ånga till två stycken ångturbiner av märket de Laval.[4] Utformningen var sådan att längst förut fanns två pannrum som levererade ånga till det förliga turbinrummet, vilket drev styrbords propeller, och akter därom fanns två pannrum och ett turbinrum som drev babords propeller. Framdrivningsmaskineriet genererade en effekt av 90 000 hästkrafter, vilket fick fartygen att överskrida den kontrakterade farten 33 knop.[5]

Fartygets huvudbestyckning utgjordes av sju stycken 15,2 cm kanoner m/42 placerade i ett trippeltorn på fördäck och två dubbeltorn på akterdäck. Kanonerna kunde användas för beskjutning av mål på sjön, på land, och i luften och hade en eldhastighet av 10 skott per minut och eldrör, eller högre vid luftvärnsskjutning.[5] Den maximala skottvidden var 22 000 meter.[6] Fartyget var dessutom utrustat med luftvärnskanoner, torpeder, minrälsar och sjunkbombskastare.

Historia

Byggnation och leverans

Tre Kronor byggdes vid Götaverken i Göteborg och sjösattes den 16 december 1944, då hon döptes av Kronprinsessan Louise.[7] Därefter utbröt en långvarig varvsstrejk och först i december 1946 kunde provturerna genomföras. En del problem upptäcktes då, bland annat att vattenströmningen runt skrovet gav upphov till kavitation samt att smörjningen av propelleraxlarna inte var tillfredsställande. Efter att modifieringar genomförts för att avhjälpa problemen levererades fartyget till marinen i oktober 1947.[8]

Tjänstgöring

Efter leveransen var Tre Kronor rustad fram till mitten av mars 1948 varefter hon åter igen lades in på Götaverken. Under cirka ett års tid låg fartyget på varvet, då en översyn genomfördes och en modern stridsledning samt radaranläggning installerades.[9] I april 1949 rustades fartyget åter, och på sensommaren 1950 genomfördes en expedition till Färöarna, med anledning av att det färöiska lagtinget hade fått en statsrättsligt självständig ställning.[10] Under en period år 1951 var för första och enda gången båda fartygen i klassen rustade samtidigt, till dess att Tre Kronor åter lades in på varv. Under två år byggdes då bland annat överbyggnaden om och delar av bestyckningen byttes ut.[9] Mellan slutet av 1953 till hösten 1958 var Tre Kronor rustat för sista gången. Därefter lades hon i materielberedskapp i Karlskrona där hon förblev till utrangeringen den 1 januari 1964.

Upphuggning

Efter utrangeringen såldes Tre Kronor till Götaverken och höggs upp 1969–1970.[9] Skrovet sparades emellertid och användes som pontonbrygga i Brofjorden, tills den år 1993 såldes till norska ägare.[11]

Referenser

Noter

  1. ^ digitaltmuseum.se
  2. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 48.
  3. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 131.
  4. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 140.
  5. ^ [a b] Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 137.
  6. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 72.
  7. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 136.
  8. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 137.
  9. ^ [a b c] Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 139.
  10. ^ Borgenstam, Insulander & Åhlund 1993, s. 147.
  11. ^ von Hofsten & Waernberg 2003, s. 141.

Tryckta källor

  • Borgenstam, Curt; Insulander, Per; Åhlund, Bertil (1993), Kryssare : med svenska flottans kryssare under 75 år (1:a), CB Marinlitteratur, ISBN 91-970700-68 
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 

Externa länkar

Tre Kronor-klass kryssare
Lista över svenska kryssare


Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”