HD 93250

HD 93250
Carina IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 44m 45,026s[1]
Deklination-59° 33′ 54,68″[1]
Skenbar magnitud ()+7,41(V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypO4 IV(fc)[3]
U–B-0,85[2]
B–V+0,17[2]
Astrometri
Radialhastighet ()11,6[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,27[1] mas/år
Dek.: +2,45[1] mas/år
Parallax ()0,53 ± 0,42[1]
Avståndca 10 000  (ca 2 350[5] pc)
Absolut magnitud ()-6,14[6]
Detaljer
Massa83,3[6] (65 [7]M
Radie15,9[6] R
Luminositet1 000 000[6] L
Temperatur46 000[6] K
Vinkelhastighet130[6] km/s
Ålder1,3[6] miljoner år
Andra beteckningar
HD 93250, ALS 1859, CD-58 3537, CEL 3687, CPD-58 2661, 2E 2317, GSC 08626-02075, HIC 52558, HIP 52558, LS 1859, 2MASS J10444501-5933547, PPM 339400, SAO 238423, TYC 8626-2075-1, UCAC4 153-055342, uvby98 435160180, Gaia DR2 5350383460949215232, Gaia 5350383456622276736 [8]

HD 93250 är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 7,41[2] och kräver åtminstone en stark handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 0,53[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca >10 000 ljusår (ca 2 350 parsek)[5] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 12 km/s.[4] HD 93250 är en av de ljusaste stjärnorna i regionen för Carina-nebulosan. Den ligger bara 7,5 bågminuter från den välkända Eta Carinae[5] och anses ingå i den öppna stjärnhopen Trumpler 16, även om det verkar ligga närmare den mer slutna Trumpler 14.[9]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 93250 A är en blå underjättestjärna av spektralklass O4 IV (fc)[3] Den har en massa som är ca 84[6] solmassor, en radie som är ca 16[6] solradier och har ca 1 000 000 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 46 000 K.[6]

Även om HD 93250 är känd som en dubbelstjärna har individuella spektra av de två komponenterna aldrig observerats, även om de anses vara mycket lika. Den spektrala typen av HD 93250 har angivits olika som O5,[10] O6/7,[11] O4,[12] och O3.[13] Den har ibland klassificerats som en stjärna i huvudserien och ibland som en jättestjärna.[12][13] The Galactic O-Star Spectroscopic Survey har använt den som standardstjärna för den nyligen skapade O4-spektraltypen för jättestjärnor.[3]

Stjärnsystemet

HD 93250 är den ljusa stjärnan strax ovanför och till vänster om mitten av denna bild av Carina-nebulosan, direkt ovanför Nyckelhålsnebulosan.

HD 93250 är den starkaste källan till röntgenstrålning i Carina-nebulosan.[5] Man har länge misstänkt att detta beror på kolliderande vindar i ett närbeläget par varma, ljusstarka stjärnor, men undersökningar har misslyckats med att visa några signifikanta radiella hastighetsvariationer för att stödja detta.[4]

År 2010 upplöste AMBER interferometri HD 93250 i två separata stjärnor. Ingen relativ rörelse eller radiella hastighetsvariationer kunde observeras så de två stjärnornas omlopp och egenskaper är fortfarande osäkra.(2020) Den beräknade separationen av stjärnorna är 1,5 mas, ungefär 3,5 astronomiska enheter. De två stjärnorna visar ingen mätbar färgskillnad och är sannolikt båda heta O-stjärnor med massor som ligger inom ±10 procent av varandra.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 93250, 30 augusti 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the New Hipparcos Reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–64. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Antokhin, I. I.; Rauw, G.; Vreux, J.-M.; Van Der Hucht, K. A.; Brown, J. C. (2008). "XMM-Newton X-ray study of early type stars in the Carina OB1 association". Astronomy and Astrophysics. 477 (2): 593. arXiv:0711.3612. Bibcode:2008A&A...477..593A. doi:10.1051/0004-6361:20065711.
  3. ^ [a b c] Maíz Apellániz, J.; Sota, A.; Arias, J. I.; Barbá, R. H.; Walborn, N. R.; Simón-Díaz, S.; Negueruela, I.; Marco, A.; Leão, J. R. S.; Herrero, A.; Gamen, R. C.; Alfaro, E. J. (2016). "The Galactic O-Star Spectroscopic Survey (GOSSS). III. 142 Additional O-type Systems". The Astrophysical Journal Supplement Series. 224 (1): 4. arXiv:1602.01336. Bibcode:2016ApJS..224....4M. doi:10.3847/0067-0049/224/1/4.
  4. ^ [a b c] Rauw, G.; Nazé, Y.; Fernández Lajús, E.; Lanotte, A. A.; Solivella, G. R.; Sana, H.; Gosset, E. (2009). "Optical spectroscopy of X-Mega targets in the Carina nebula - VII. On the multiplicity of Tr16-112, HD93343 and HD93250". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 398 (3): 1582. arXiv:0906.2681. Bibcode:2009MNRAS.398.1582R. doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15226.x.
  5. ^ [a b c d e] Sana, H.; Le Bouquin, J.-B.; De Becker, M.; Berger, J.-P.; De Koter, A.; Mérand, A. (2011). "The Non-thermal Radio Emitter HD 93250 Resolved by Long Baseline Interferometry". The Astrophysical Journal Letters. 740 (2): L43. arXiv:1110.0831. Bibcode:2011ApJ...740L..43S. doi:10.1088/2041-8205/740/2/L43.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Repolust, T.; Puls, J.; Herrero, A. (2004). "Stellar and wind parameters of Galactic O-stars. The influence of line-blocking/blanketing". Astronomy and Astrophysics. 415: 349. Bibcode:2004A&A...415..349R. doi:10.1051/0004-6361:20034594.
  7. ^ Weidner, C.; Vink, J. S. (2010). "The masses, and the mass discrepancy of O-type stars". Astronomy and Astrophysics. 524: A98. arXiv:1010.2204. Bibcode:2010A&A...524A..98W. doi:10.1051/0004-6361/201014491.
  8. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+93250. Hämtad 2020-08-30.
  9. ^ Smith, Nathan (2006). "A census of the Carina Nebula - I. Cumulative energy input from massive stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 367 (2): 763–772. arXiv:astro-ph/0601060. Bibcode:2006MNRAS.367..763S. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10007.x.
  10. ^ Thackeray, A. D.; Tritton, S. B.; Walker, E. N. (1973). "Radial velocities of southern B stars determined at the Radcliffe Observatory—VII". Memoirs of the Royal Astronomical Society. 77: 199. Bibcode:1973MmRAS..77..199T.
  11. ^ Houk, N.; Cowley, A. P. (1975). "University of Michigan Catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Volume I. Declinations -90_ to -53_ƒ0". University of Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume I. Declinations -90_ to -53_ƒ0. Bibcode:1975mcts.book.....H.
  12. ^ [a b] Walborn, Nolan R.; Sota, Alfredo; Maíz Apellániz, Jesús; Alfaro, Emilio J.; Morrell, Nidia I.; Barbá, Rodolfo H.; Arias, Julia I.; Gamen, Roberto C. (2010). "Early Results from the Galactic O-Star Spectroscopic Survey: C III Emission Lines in of Spectra". The Astrophysical Journal Letters. 711 (2): L143. arXiv:1002.3293. Bibcode:2010ApJ...711L.143W. doi:10.1088/2041-8205/711/2/L143.
  13. ^ [a b] Williams, S. J.; Gies, D. R.; Hillwig, T. C.; McSwain, M. V.; Huang, W. (2011). "Radial Velocities of Galactic O-type Stars. I. Short-term Constant Velocity Stars". The Astronomical Journal. 142 (5): 146. Bibcode:2011AJ....142..146W. doi:10.1088/0004-6256/142/5/146.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Carina IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Carina Nebula by ESO.jpg
Författare/Upphovsman: ESO, Licens: CC BY 4.0
Colour-composite image of the Carina Nebula, revealing exquisite details in the stars and dust of the region. Several well known astronomical objects can be seen in this wide field image : to the bottom left of the image is one of the most impressive binary stars in the Universe, Eta Carinae, with the famous Keyhole Nebula just adjacent to the star. The collection of very bright, young stars above and to the right of Eta Carinae is the open star cluster Trumpler 14. A second open star cluster, Collinder 228 is also seen in the image, just below Eta Carinae. The Carina Nebula also bears the NGC 3372 designation. On this image, North is up and East is to the left. The field of view is 0.55 x 0.55 degrees, covering a 72 x 72 light-year region at the distance of the nebula.