HD 895
| HD 895 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 00t 13m 23,9130 s[1] |
| Deklination | +26° 59′ 14,9814 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +6,277 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 III + F2 IV[3] |
| B–V | +0,63[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -5,99 ± 0,18[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +11,915 ± 1,179[1] mas/år Dek.: -22,820 ± 1,161[1] mas/år |
| Parallax () | 16,6899 ± 0,7533[1] |
| Avstånd | 175 ± 7 lå (54 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,65[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,42[3] M☉ |
| Radie | 6,64[4] R☉ |
| Luminositet | 50,220[4] L☉ |
| Temperatur | 5 895[4] K |
| Metallicitet | name="G"/> dex |
| Andra beteckningar | |
| CCDM J00134+2659AB, AG+26 21, BD+26 13, GSC 01733-02463, HD 895, HIC 1076, HIP 1076, HR 40, IRAS 00108+2642, 2MASS J00132392+2659152, PPM 89523, SAO 73823, TD1 79, TYC 1733-2463-1, uvby98 100000895, WDS J00134+2659AB, Gaia DR2 2856713934053770240 [5] | |
HD 895 är en multipelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en skenbar magnitud av ca 6,28[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 18,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 175 ljusår (ca 54 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -6 km/s.[1] Baserat på parallax enligt Hipparcos-uppdraget är avståndet 180 ljusår (54 parsek).[6]
Egenskaper
Primärstjärnan HD 895 A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G0 III.[3] Den har en massa som är ca 2,4[3] solmassor, en radie som är ca 6,6[4] solradier och har ca 50 gånger solens utstrålning av energi[4] från dess fotosfär vid en genomsnittlig effektiv temperatur av ca 5 900 K.[4]
HD 895 består av två olika spektroskopiska dubbelstjärnor.[7] Det första paret utgörs av en primär gul jättestjärna av spektraltyp G0 III, och en sekundär underjättestjärnan av spektraltyp K2 IV där båda har lämnat huvudseriens evolutionära fas. De är också båda mer massiva än solen. Följeslagaren har en bana kring primärstjärnan med en omloppsperiod av 421 år.[3]
Det andra paret är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna belägen 18 bågsekunder bort från det första paret, med en skenbar magnitud på 10,37. Det sågs inte som ett separat par i den gamla Bright Star Catalogue och Henry Draper Catalogue, så den bär beteckningen HD 895 C. De är båda huvudseriestjärnor av spektraltyp G något mindre massiva än solen, med spektralklass G7 V respektive G8 V. De har en omloppsbana runt dess masscentrum med en omloppsperiod av ungefär sex dygn.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 895, 14 mars 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c] Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000), "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars", Astronomy & Astrophysics, 355: L27–L30, Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- ^ [a b c d e f] Database entry, VizieR Online Data Catalog: Updated Multiple Star Catalog (MSC) (Tokovinin 2018), A. Tokovinin, CDS ID J/ApJS/235/6 Upptagen on line 2018-11-29.
- ^ [a b c d e f g] https://www.universeguide.com/star/1076/hd895. Hämtad 2021-11-18.
- ^ HD 895 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-11-18.
- ^ Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ Tokovinin, A. A. (May 1998). "New Spectroscopic Components in Six Multiple Systems". Astronomy Letters. 24 (3): 288–295. Bibcode:1998AstL...24..288T.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Andromeda chart
