HD 66428
| HD 66428 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Enhörningen |
| Rektascension | 08t 03m 28,666s[1] |
| Deklination | -01° 09′ 45,75″[1] |
| Skenbar magnitud () | +8,25 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G5 V[3] |
| B–V | +0,71[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 44,12 ± 0,09[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -67,78 ± 1,05[1] mas/år Dek.: -207,18 ± 0,84[1] mas/år |
| Parallax () | 18,21 ± 1,07[1] |
| Avstånd | 180 ± 10 lå (55 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,55[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,09 ± 0,02[5] M☉ |
| Radie | 1,13 ± 0,03[5] R☉ |
| Luminositet | 1,28 ± 0,01[5] L☉ |
| Temperatur | 5 773 ± 55[5] K |
| Metallicitet | +0,310 (Fe/H)[2] dex |
| Ålder | 4,1 ± 1,4[5] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| G 113-14, AG-01 1169, BD-00 1891, HD 66428, HIC 39417, HIP 39417, 2MASS J08032866-0109455, NLTT 18865, PPM 177258, SAO 135426, TYC 4846-68-1, uvby98 100066428, YZC 21 2422, Gaia DR2 3083043390405346432, Gaia DR1 3083043386107236480 [6] | |
HD 66428 är en ensam stjärna belägen i den västra delen av stjärnbilden Enhörningen. Den har en skenbar magnitud av ca 8,25[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 180 ljusår (ca 55 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 44 km/s.[4]
Egenskaper
HD 66428 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G5 V.[3] Den har en massa som är ungefär tio procent större än[5] solmassan, en radie som är ca 1,15[5] solradier och har ca 1,3 gånger solens utstrålning[5] av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 800 K.[5] Den anses vara en inaktiv stjärna och är metallrik ([Fe/H] = 0,310).[2][3][7]
Planetsystem
I juli 2006 publicerades i Astrophysical Journal upptäckten av exoplaneten HD 66428 b. Den hittades vid observationer vid WM Keck-observatoriet genom metoden med mätning av radialhastighet. Den har en minimummassa av mer än 3 Jupitermassor och omloppsbana på ett avstånd av 3,47 AE från stjärnan.[2][8]
År 2015 bestämdes en noggrannare bana som ledde till upptäckten av en linjär trend i radialhastigheten, som tyder på närvaro av en mer avlägsen följeslagare av okänd karaktär.[8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 66428, 15 juni 2020.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e] Butler, R. P.; et al. (2006). "Catalog of Nearby Exoplanets". The Astrophysical Journal. 646 (1): 505–522. arXiv:astro-ph/0607493. Bibcode:2006ApJ...646..505B. doi:10.1086/504701.
- ^ [a b c] Kashyap, V.L.; et al. (2008). "Extrasolar Giant Planets and X-Ray Activity". Astrophysical Journal. 687 (2): 1339–1356. arXiv:0807.1308. Bibcode:2008ApJ...687.1339K. doi:10.1086/591922.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/39417/hd66428. Hämtad 2020-06-15.
- ^ [a b c d e f g h i] Bonfanti, A.; et al. (2015). "Revising the ages of planet-hosting stars". Astronomy and Astrophysics. 575. A18. arXiv:1411.4302. Bibcode:2015A&A...575A..18B. doi:10.1051/0004-6361/201424951.
- ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+66428. Hämtad 2020-06-15.
- ^ Sousa, S.G.; et al. (2008). "Spectroscopic parameters for 451 stars in the HARPS GTO planet search program". Astronomy and Astrophysics. 487: 373–381. arXiv:0805.4826. Bibcode:2008A&A...487..373S. doi:10.1051/0004-6361:200809698.
- ^ [a b] Feng, Y. Katherina; et al. (2015). "The California Planet Survey IV: A Planet Orbiting the Giant Star HD 145934 and Updates to Seven Systems with Long-period Planets". The Astrophysical Journal. 800 (1). 22. arXiv:1501.00633. Bibcode:2015ApJ...800...22F. doi:10.1088/0004-637X/800/1/22.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Monoceros chart
