HD 63765

HD 63765
Carina IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension07t 47m 49,719s[1]
Deklination-54° 15′ 50,93″[1]
Skenbar magnitud ()+8,10 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG6 IV/V[2]
B–V+0,74[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+22,10 ± 0,20[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 147,67 ± 0,66[1] mas/år
Dek.: -279,19 ± 0,71[1] mas/år
Parallax ()30,07 ± 0,56[1]
Avstånd108 ± 2  (33,3 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()5,49[2]
Detaljer
Massa0,85 ± 0,03[3] M
Radie0,84 ± 0,02[3] R
Luminositet0,58 ± 0,01[3] L
Temperatur5 483 ± 421[3] K
Metallicitet-0,14 ± 0,03 (Fe/H) [2] dex
Vinkelhastighet26,7 ± 6,7[4] km/s
Ålder7,2 ± 3,6[3] miljarder år
Andra beteckningar
CD-53 2007, CPD-53 1433, HD 63765, HIC 38041, HIP 38041, 2MASS J07474972-5415509, NLTT 18486, PLX 1853, PPM 336398, SAO 235521, TYC 8553-2637-1, uvby98, 100063765, Gaia DR1 5488567569738660608, Gaia DR2 5488567574038257280 [5]

Tapecue eller HD 63765 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Kölen. Den har en skenbar magnitud av ca 8,10[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 30,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 108 ljusår (ca 33 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 22 km/s.[2]

Nomenklatur

HD 63765 tilldelades namnet Tapecue på förslag av Bolivia i kampanjen NameExoWorlds under IAU:s 100-årsjubileum. Tapecue betyder 'evig väg' på guarani och avser här Vintergatan genom vilken de första invånarna på jorden anlände och kunde återvända. Planeten HD 63765 b heter Yvaga. Yvága betyder 'himmel' eller 'himmelen' på guarani och Vintergatan var känd som vägen till yvága.[6][7]

Egenskaper

HD 63765 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G6 IV/V[2] Den har en massa som är ca 0,85[3] solmassor, en radie som är ca 0,84[3] solradier och har ca 0,58 gånger solens utstrålning av energi[3] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 500 K.[3]

Planetsystem

År 2009, upptäcktes att en gasjätte är i omlopp kring stjärnan. Planeten HD 63765 b är en exoplanet som har en massa av minst 0,64 gånger Jupiters massa och har en omloppsperiod av 358 dygn i en bana med en halv storaxel på 0,94 AE.[8]

HD 63765 solsystem[8]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
≥0,64 ± 0,05 MJ
0,940 ± 0,016
358,0 ± 1,0
0,240 ± 0,043
-
-

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 63765, 26 augusti 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e f g h i] https://www.universeguide.com/star/38041/tapecue. Hämtad 2020-08-26.
  3. ^ [a b c d e f g h i] Bonfanti, A.; et al. (2015). "Revising the ages of planet-hosting stars". Astronomy and Astrophysics. 575. A18. arXiv:1411.4302. Bibcode:2015A&A...575A..18B. doi:10.1051/0004-6361/201424951.
  4. ^ Suárez Mascareño, A.; et al. (September 2015), "Rotation periods of late-type dwarf stars from time series high-resolution spectroscopy of chromospheric indicators", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 452 (3): 2745–2756, arXiv:1506.08039, Bibcode:2015MNRAS.452.2745S, doi:10.1093/mnras/stv1441.
  5. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+63765. Hämtad 2020-08-26.
  6. ^ "International Astronomical Union | IAU". www.iau.org. Hämtad 2020-01-02.
  7. ^ "Approved names". NameExoworlds. Hämtad 2020-01-02.
  8. ^ [a b] Ségransan, D.; et al. (2011). "The HARPS search for southern extra-solar planets. XXIX. Four new planets in orbit around the moderately active dwarfs HD 63765, HD 104067, HD 125595, and HIP 70849". Astronomy and Astrophysics. 535. A54. arXiv:1107.0339. Bibcode:2011A&A...535A..54S. doi:10.1051/0004-6361/200913580.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Carina IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.