HD 44219
| HD 44219 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Enhörningen |
| Rektascension | 06t 20m 14,32s[1] |
| Deklination | -10° 43′ 30,0″[1] |
| Skenbar magnitud () | +7,705 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G3 V[3] |
| B–V | +0,68[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -12,07[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +73,05 ± 0,84[1] mas/år Dek.: -17,95 ± 0,66[1] mas/år |
| Parallax () | 19,83 ± 0,78[1] |
| Avstånd | 164 ± 6 lå (50 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | 4,18[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,01 ± 0,01[2] M☉ |
| Radie | 1,37 ± 0,03[2] R☉ |
| Luminositet | 1,83 ± 0,01[2] L☉ |
| Temperatur | 5 749 ± 45[2] K |
| Metallicitet | -0,01 ± 0,05(Fe/H)[4] dex |
| Ålder | 9,6 ± 0,7[2] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 44219, BD-10 1479, GSC 05367-00701, HIC 30114, HIP 30114, 2MASS J06201431-1043300, PPM 217031, SAO 151367, TYC 5367-701-1, uvby98 100044219, YZC 11 1888, Gaia DR2 3001428566419966592, Gaia DR1 3001428562122116224 [3] | |
HD 44219 är en ensam stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Enhörningen. Den har en skenbar magnitud av ca 7,70[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 19,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 164 ljusår (ca 50 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -12 km/s.[4]
Egenskaper
HD 44219 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G3 V[3] Den har en massa som är ungefär lika med en[2] solmassor, en radie som är ca 1,4[2] solradier och har ca 1,8 gånger solens utstrålning[2] av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 700 K.[2]
Planetsystem
År 2009 upptäcktes en gasjätte i cirkulation kring HD 44219.[5] Den har en massa av 1,19 ± 0,02 Jupitermassa och en omloppsperiod av ca 472 dygn.[5]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 44219, 6 juni 2020.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e f g h i j k] Bonfanti, A.; et al. (2015). "Revising the ages of planet-hosting stars". Astronomy and Astrophysics. 575. A18. arXiv:1411.4302. Bibcode:2015A&A...575A..18B. doi:10.1051/0004-6361/201424951.
- ^ [a b c] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+44219. Hämtad 2020-06-06.
- ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/30114/hd44219. Hämtad 2020-06-06.
- ^ [a b] Naef, D.; et al. (2010). "The HARPS search for southern extrasolar planets XXIII. 8 planetary companions to low-activity solar-type stars". Astronomy and Astrophysics. 523. A15. arXiv:1008.4600. Bibcode:2010A&A...523A..15N. doi:10.1051/0004-6361/200913616.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Monoceros chart