HD 39225
| HD 39255 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 52m 40,09222 s[1] |
| Deklination | +33° 55′ 02,8721 ″[1] |
| Skenbar magnitud () | +6,04 (V)[2] (5,82-6,07)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M1+III Fe-1[4] |
| U–B | +1,97 |
| B–V | +1,57[5] |
| Variabeltyp | misstänkt[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +98,35 ± 0,53[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +18,569[1] mas/år Dek.: +8,812[1] mas/år |
| Parallax () | 5,37± 0,81[1] |
| Avstånd | 620 ± 20 lå (191 ± 7 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,77[2] |
| Detaljer | |
| Radie | 43,0 ± 3,5[1] R☉ |
| Luminositet | 398,6 ± 16,2[1] L☉ |
| Temperatur | 3 934 ± 51[6] K |
| Metallicitet | -0,29 ± 9,99(Fe/H)[5] dex |
| Andra beteckningar | |
| AG+33 583, BD+33 1179, DO 11648, FK5 2443, GSC 02414-00524, HIC 27778, HIP 27778, HR 2028, IRAS 05493+3354, IRC +30131, 2MASS J05524009+3355029, NSV 2681, PPM 70955, SAO 58528, TYC 2414-524-1, Gaia DR2 3454414506523651712 [7][8] | |
'HD 39225 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 6,04[2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 620 ljusår (ca 191 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 98 km/s[1] och är en misstänkt flyktstjärna.[9]
Egenskaper
HD 39225 är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M1+III Fe-1[4] där suffixnoten anger ett underskott av järn i stjärnans atmosfär jämfört med liknande stjärnor i klassen. Den ligger för närvarande på den asymptotiska jättegrenen.[10] Den har en radie som är ca 43[1] solradier och har ca 400 gånger solens utstrålning av energi[1] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 900 K.[6]
HD 39255 är en misstänkt variabel stjärna med variation i skenbar magnitud mellan 5,82 och 6,07.[3]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 39225, 3 augusti 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
- ^ [a b c] Watson, Christopher (18 January 2010). "NSV 2681". The International Variable Star Index. American Association of Variable Star Observers. Hämtad 28 juni 2015.
- ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/27778/hip27778. Hämtad 2021-08-03.
- ^ [a b] van Belle, G. T.; et al. (2009). "Supergiant temperatures and linear radii from near-infrared interferometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 394 (4): 1925. arXiv:0811.4239. Bibcode:2009MNRAS.394.1925V. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14146.x. S2CID 118372600.
- ^ HD 39225 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2021-08-03.
- ^ "HD 39225". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-03-30.
- ^ Tetzlaff, N.; et al. (January 2011). "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 410 (1): 190–200. arXiv:1007.4883. Bibcode:2011MNRAS.410..190T. doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x. S2CID 118629873.
- ^ Eggen, Olin J. (1992). "Asymptotic giant branch stars near the sun". The Astronomical Journal. 104: 275. Bibcode:1992AJ....104..275E. doi:10.1086/116239.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
