HD 38858
| HD 38858 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Orion |
| Rektascension | 05t 48m 34,93996 s[1] |
| Deklination | -04° 05′ 40,7153″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,97 (v)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G4 V[3] |
| U–B | +0,10[2] |
| B–V | +0,64[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +31,2[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +60,84 ± 0,41[1] mas/år Dek.: -228,35 ± 0,33[1] mas/år |
| Parallax () | 65,89 ± 0,41[1] |
| Avstånd | 49,5 ± 0,3 lå (15,18 ± 0,09 pc) |
| Absolut magnitud () | +5,06[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,886[6] M☉ |
| Radie | 0,9331 ± 0,0162[6] R☉ |
| Luminositet | 0,7943 ± 0,0101[6] L☉ |
| Temperatur | 5 660 ± 20[3] K |
| Metallicitet | -0,27 ± 0,03 (Fe/H)[3] dex |
| Vinkelhastighet | 2,61[7] km/s |
| Ålder | 6,2[8] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| AKARI-IRC-V1, J0548349-040542, BD-04 1244, FK5 1155, GJ 1085, GSC 04776-01306, HD 38858, HIC 27435, HIP 27435, HR 2007, IRAS 05461-0406, 2MASS J05483495-0405404, NLTT 15661, PPM 188472, SAO 132554, TD1 5398, TYC 4776-1306-1, UCAC3 172-24855, uvby98 100038858, WISEA J054835.01-040543.0, Gaia EDR3 3023711269067191296, Gaia DR2 3023711269067191296, Gaia DR1 3023711264771623808 [9] | |
HD 38858 är en ensam stjärna[3] i den mellersta delen av stjärnbilden Orion. Den har en skenbar magnitud av ca 5,97[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget ca 65,9[2] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 50 ljusår (ca 15 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 31 km/s.[4]
Primärstjärnan HD 38858 A är en solliknande gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G4 V.[3] Den har en massa som är ca 0,89[6] solmassor, en radie som är ca 0,93[6] solradier och har ca 0,79 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 700 K.[3]
Den senaste observationen av HD 38858 angående stoftskiva eller kometbälte gjordes 2009 av Spitzer Space Telescope och visade ett bälte på ett avstånd av 102 AE[8] med en lutning på 48°.[10] Stjärnan uppvisar en magnetisk aktivitetscykel som är anmärkningsvärt lik solens, med en period på 10,8 år.[11]
Planetsystem
Exoplaneten HD 38858 b upptäcktes 2011 i omloppsbana inom värdstjärnans beboeliga zon,[12] en zon där jordliknande förhållanden (nämligen närvaron av flytande vatten) på en planets yta är möjliga.[13][14] Planeten är dock sannolikt en gasjätte, dubbelt så stor som Uranus, en typ av planet som astronomer tror sannolikt inte kan stödja liv av den typ som finns på jorden. Planeten kan emellertid ha en stensatellit som kan upprätthålla en jordliknande miljö.[15] Potentiella hinder för beboelighet hos en eventuell naturlig satellit kan vara excentriciteten hos planetens bana, sannolikheten för att månen är tidslåst i rotationen och sannolik förekomst av geotermisk aktivitet på grund av dess bana runt gasjätten.[16][17][18]
Planetens existens är dock omtvistad sedan 2015 och planetsignalen tillskrevs till frekvensdomänaliaset för stjärnans magnetiska aktivitetscykel, även om en annan planet med en omloppsperiod av 198 dygn misstänks.[11]
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) | Siderisk omloppstid (d) | Excentricitet | Inklination | Radie |
|---|---|---|---|---|---|---|
| b (omtvistad)[20] | ≥ 32 ± M🜨 | 1,0376 ± 0,0189 | 407,15 ± 4,2857 | 0,27 ± 0,17 | - | - |
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 38858, 28 april 2022.
Noter
- ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600. Vizier catalog entry
- ^ [a b c d e] Johnson, H. L.; Iriarte, B.; Mitchell, R. I.; Wisniewskj, W. Z. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ [a b c d e f] J. Maldonado, C. Eiroa, E. Villaver, B. Montesinos and A. Mora (2012). "Metallicity of solar-type stars with debris discs and planets". Astronomy & Astrophysics. 541: A40. arXiv:1202.5884. Bibcode:2012A&A...541A..40M. doi:10.1051/0004-6361/201218800. S2CID 46328823.
- ^ [a b] Nordström, B.; et al. (May 2004). "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood: Ages, metallicities, and kinematic properties of 14,000 F and G dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 418 (3): 989–1019. arXiv:astro-ph/0405198. Bibcode:2004A&A...418..989N. doi:10.1051/0004-6361:20035959. S2CID 11027621.
- ^ https://www.universeguide.com/star/27435/hd38858. Hämtad 2022-06-02.
- ^ [a b c d e f] Boyajian, Tabetha S.; et al. (July 2013), "Stellar Diameters and Temperatures. III. Main-sequence A, F, G, and K Stars: Additional High-precision Measurements and Empirical Relations", The Astrophysical Journal, 771 (1): 40, arXiv:1306.2974, Bibcode:2013ApJ...771...40B, doi:10.1088/0004-637X/771/1/40, S2CID 14911430.
- ^ Martínez-Arnáiz, R.; et al. (September 2010). "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 520: A79. arXiv:1002.4391. Bibcode:2010A&A...520A..79M. doi:10.1051/0004-6361/200913725. S2CID 43455849.
- ^ [a b] Wyatt, M. C.; et al. (2012). "Herschel imaging of 61 Vir: implications for the prevalence of debris in low-mass planetary systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 424 (2): 1206. arXiv:1206.2370. Bibcode:2012MNRAS.tmp.3237W. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21298.x. S2CID 54056835. citing Lawler et al. 2009, and recalculating its distance.
- ^ LTT 2380 (unistra.fr)Hämtad 2022-06-02.
- ^ Bryden et al., promised in John E. Krist; Karl R. Stapelfeldt; Geoffrey Bryden; Peter Plavchan (2012), "Hubble Space Telescope Observations of the HD 202628 Debris Disk", Astronomical Journal, 144 (2): 45, arXiv:1206.2078, Bibcode:2012AJ....144...45K, doi:10.1088/0004-6256/144/2/45, S2CID 40040285
- ^ [a b] Flores, M.; González, J. F.; Jaque Arancibia, M.; Saffe, C.; Buccino, A.; López, F. M.; Ibañez Bustos, R. V.; Miquelarena, P. (2018), "HD 38858: A solar-type star with an activity cycle of ∼10.8 yr", Astronomy & Astrophysics, 620: A34, arXiv:1809.05581, doi:10.1051/0004-6361/201833330, S2CID 126153522
- ^ LTT 2380 -- High proper-motion Star, SIMBAD Astronomical Database, upptagen 11 oktober 2012.
- ^ "The Extrasolar Planet Encyclopaedia — HD 38858 b". exoplanet.eu. Hämtad 2020-03-06.
- ^ Cain, Fraser (2015-06-29). "What is the Habitable Zone?". Universe Today. Hämtad 2020-03-06.
- ^ "Should We Look For Life on Gas-Giants?". Futurism. Hämtad 2020-03-06.
- ^ "HD 38858". exoplanetarchive.ipac.caltech.edu. Hämtad 2020-03-06.
- ^ "Io's Alien Volcanoes | Science Mission Directorate". science.nasa.gov. Hämtad 2020-03-06.
- ^ March 2018, Elizabeth Howell 22 (22 March 2018). "Europa: Facts About Jupiter's Icy Moon and Its Ocean". Space.com. Hämtad 2020-03-06.
- ^ "hd_38858_b".
- ^ Wyatt; m sin i is 0.0961 ± 0.012 MJ / 30.55 ± 4.11 (which Wyatt knew from most current cited paper Mayor, "HARPS XXXIV", 2011). Wyatt has likely factored in the inclination but did not state this outright in the arXiv version of the paper.
Externa länkar
Vidare läsning
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
Central bright 'hunting God' between parts of Taurus and Gemini & 5 others. Hourglass form inc. diag. tight belt of 3, so 7 stars of stunning c. 0-1 mag. dominated by blue/white Rigel in SW (of -1. mag). M42, M43 deep-space between mid-leg lines.
