HD 36960
| HD 36960 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Orion |
| Rektascension | 05t 35m 02,68074 s[1] |
| Deklination | -06° 00′ 07,3036″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,72 (v)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B0.5 V[3] |
| U–B | -0,98[2] |
| B–V | -0,22[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +27,7 ± 0,8[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -0,66[1] mas/år Dek.: +0,01[1] mas/år |
| Parallax () | 2,02 ± 0,31[1] |
| Avstånd | ca 1600 lå (ca 500 pc) |
| Absolut magnitud () | -3,18[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 15,66[3] M☉ |
| Radie | 5,6[5] R☉ |
| Luminositet | 19 952[5] L☉ |
| Temperatur | 29 000[5] K |
| Metallicitet | -0,20 (Fe/H)[6] dex |
| Vinkelhastighet | 28[5] km/s |
| Ålder | 6[5] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| ALS 14785, BD-06 1234, CCDM J05350-0600A, CEL 819, HIC 26199, HIP 26199, HR 1887, IRAS 05325-0602, 2MASS J05350268-0600074, PLX 1272, PPM 188205, SAO 132301, TYC 4778-1403-1, uvby98 900010493, WDS J05350-0600A, Gaia DR2 3017187866581304832 [7] | |
HD 36960 är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Orion. Den har en skenbar magnitud av ca 4,78[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,0[2] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 600 ljusår (ca 500 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 28 km/s.[4]
HD 36960 är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B0.5 V.[3] Den har en massa som är ca 16[3] solmassor, en radie som är ca 5,6[5] solradier och har ca 20 000 gånger solens utstrålning av energi[5] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 29 00 K.[1]
HD 36960 bildar ett snävt par med den något svagare HD 36959, som ligger 36 bågsekunder bort. Flera stjärnkataloger listar också stjärnan BD-06 ° 1233 av 9:e magnituden som en del av systemet. HD 36959 är i sig en mycket snäv dubbelstjärna med en följeslagare av 9:e magnituden.[8] Alla dessa stjärnor ingår sannolikt i den öppna stjärnhopen NGC 1980 som också inkluderar Jota Orionis 7 bågminuter bort. HD 36960 beräknas ha en ålder av cirka sex miljoner år i överensstämmelse med andra stjärnor som tros ingå i NGC 1980.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 171819, 27 mars 2022.
Noter
- ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c d e] Reed, B. Cameron (2003). "Catalog of Galactic OB Stars". The Astronomical Journal. 125 (5): 2531–2533. Bibcode:2003AJ....125.2531R. doi:10.1086/374771.
- ^ [a b c d] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (2010). "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants". Astronomische Nachrichten. 331 (4): 349. arXiv:1003.2335. Bibcode:2010AN....331..349H. doi:10.1002/asna.200911355. S2CID 111387483.
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/26199/hd36960. Hämtad 2022-05-30.
- ^ [a b c d e f g h] Nieva, María-Fernanda; Przybilla, Norbert (2014). "Fundamental properties of nearby single early B-type stars". Astronomy & Astrophysics. 566: A7. arXiv:1412.1418. Bibcode:2014A&A...566A...7N. doi:10.1051/0004-6361/201423373. S2CID 119227033.
- ^ Nieva, M.-F.; Przybilla, N. (2012). "Present-day cosmic abundances. A comprehensive study of nearby early B-type stars and implications for stellar and Galactic evolution and interstellar dust models". Astronomy & Astrophysics. 539: A143. arXiv:1203.5787. Bibcode:2012A&A...539A.143N. doi:10.1051/0004-6361/201118158. S2CID 119206639.
- ^ HD 36960 (unistra.fr)Hämtad 2022-05-30.
- ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
Central bright 'hunting God' between parts of Taurus and Gemini & 5 others. Hourglass form inc. diag. tight belt of 3, so 7 stars of stunning c. 0-1 mag. dominated by blue/white Rigel in SW (of -1. mag). M42, M43 deep-space between mid-leg lines.
Författare/Upphovsman: Rawastrodata, Licens: CC BY-SA 3.0
This image was photographed on an amature telescope with a DSLR and narrowband filter.