HD 218566

HD 218566
Ebla
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildFiskarna
Rektascension23t 09m 10,72771s[1]
Deklination-02° 15′ 38,6775″[1]
Skenbar magnitud ()+8,628 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3 V[3]
B–V+1,014[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-37,75 ± 0,08[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +632,56[1] mas/år
Dek.: -97,02[1] mas/år
Parallax ()35,02 ± 1,14[1]
Avstånd93 ± 3  (28,6 ± 0,9 pc)
Absolut magnitud ()6,187[3]
Detaljer
Massa0,81 ± 0,06[5] M
Radie0,86 ± 0,08[2] R
Luminositet0,353 ± 0,032[2] L
Temperatur4 849 ± 42[5] K
Metallicitet+0,38 (Fe/H)[3] dex
Vinkelhastighet0,0[2] km/s
Ålder8,5[2] – 11,5[5] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 3900, BD-03 5577, DENIS J230910.6-021538, G 157-22, G 28-41, GJ 4313HD 218566, HIC 114322, HIP 114322, 2MASS J23091067-0215385, NLTT 55962, PLX 5602, PPM 207211, SAO 146533, TYC 5242-229-1, UCAC2 31093084, UCAC3 176-272762, UCAC4 439-123274, uvby98 100218566, WISEA J230911.16-021539.7, YZC 17 7985, Gaia DR2 2638410646295370880, Gaia DR1 2638410710719400064 [6]

Ebla eller HD 218566 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Fiskarna. Den har en skenbar magnitud av ca 8,63[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras.[7] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 35,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 93 ljusår (ca 29 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -38 km/s.[4]

Nomenklatur

HD 218566 gavs namnet Ebla i NameExoWorlds-kampanjen under 100-årsjubileet för IAU på ett förslag från Syrien. Ebla var ett av de tidigaste kungarikena i Syrien. Planeten HD 218566 b gavs samtidigt namnet Ugarit. Ugarit var en stad där dess skriftlärda utarbetade det Ugaritiska alfabetet omkring 1400 f.Kr.[8][9]

Egenskaper

Primärstjärnan HD 218566 A är en orange till gul[10] stjärna i huvudserien av spektralklass K3 V.[3] Den har en massa som är ca 0,8[3] solmassor, en radie som är lika med ca 0,9[3] solradier och har ca 0,35 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 850 K.[5]

Jämfört med solen har stjärnan ett ovanligt stort överskott av andra element än väte och helium. Baserat på överskottet av järn är metalliciteten 2,4 gånger så hög som i solen.[2] Den verkar ha en försumbar rotationshastighet eftersom dess beräknade rotationshastighet är för liten för att kunna mätas.[2]

Baserat på mätningar med hög upplösning utförda vid WM Keck-observatoriet och analys utförd på dessa mätningar av amatörastronomen Peter Jalowiczor, visar HD 218566 cykliska variationer i radialhastighet som tyder på gravitationsstörning av en omkretsande följeslagare. Detta objekt uppskattas kretsa kring primärstjärnan med en omloppsperiod av 225,7 ± 0,4 dygn med en excentricitet av 0,3 ± 0,1. Eftersom omloppsbanans lutning är okänd (2020), har data för följeslagaren inte fastställts. Den kan emellertid avgränsas till att ha en massa på minst 21 procent av Jupiters massa. Det finns inga bevis för någon ytterligare följeslagare i konstellationen.[2]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 218566, 25 juni 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Meschiari, Stefano; et al. (February 2011), "The Lick-Carnegie Survey: Four New Exoplanet Candidates", The Astrophysical Journal, 727 (2): 117, arXiv:1011.4068, Bibcode:2011ApJ...727..117M, doi:10.1088/0004-637X/727/2/117
  3. ^ [a b c d e f g] Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, arXiv:0712.1370, Bibcode:2008A&A...480...91S, doi:10.1051/0004-6361:20078788
  4. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/114322/hd218566. Hämtad 2020-06-25.
  5. ^ [a b c d] Trevisan, M.; et al. (November 2011), "Analysis of old very metal rich stars in the solar neighbourhood", Astronomy & Astrophysics, 535: A42, arXiv:1109.6304, Bibcode:2011A&A...535A..42T, doi:10.1051/0004-6361/201016056. See table 13.
  6. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+218566. Hämtad 2020-06-25.
  7. ^ Sherrod, P. Clay; Koed, Thomas L. (2003), A Complete Manual of Amateur Astronomy: Tools and Techniques for Astronomical Observations, Astronomy Series, Courier Dover Publications, p. 9, ISBN 0-486-42820-6
  8. ^ "Approved names". NameExoworlds. Hämtad 2020-01-02.
  9. ^ "International Astronomical Union | IAU". www.iau.org. Hämtad 2020-01-02.
  10. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on March 10, 2012, retrieved 2012-01-16

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Pisces IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pisces chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.