HD 209458 b
- För andra betydelser, se Osiris (olika betydelser).
| HD 209458b | |
 (c) ESA/Hubble, CC BY 4.0 Illustration av planeten och stjärnan | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | D. Charbonneau, T. Brown, D. Latham, M. Mayor |
| Upptäcktsdatum | 1999 |
| Moderstjärna | |
| Moderstjärna | HD 209458 |
| Omloppsbana | |
| Halv storaxel | 0,045 AU |
| Excentricitet | 0,00 |
| Siderisk omloppstid | 3,52474541 ± 0,00000025 |
| Fysikaliska data | |
| Medelradie | 1,32 ± 0,05 RJ |
| Massa | 0,69 ± 0,05 MJ |
| Medeldensitet | 370 kg/m³ |
| Temperatur | 1 130 ± 150 K |
Osiris (HD 209458b) är en exoplanet 150 ljusår från jorden. Den ligger vid stjärnan HD 209458 i stjärnbilden Pegasus. Den upptäcktes 1999 och senare har rymdteleskopet Hubble visat att kol och syre förekommer i atmosfären, då kol och syre blåser bort från planeten med solvinden.[1]
Osiris diameter är 30 procent större än Jupiters, och kroppen har en massa 220 gånger större än jordens. Planeten har en omloppsbana med en radie på omkring sju miljoner kilometer, vilket motsvarar en åttondel av Merkurius bana runt Solen, och en omloppstid på 3,5 jorddygn. Temperaturen på planetytan antas ligga kring tusen grader Celsius.
Den 10 april 2007 meddelade Travis Barman vid Lowell Observatory att planetens atmosfär innehåller vattenånga, men undersökningen av denna hypotes fortsätter.[2]
Se även
Referenser
- ^ ”Oxygen and Carbon discovered in exoplanet 'blow-off'”. Europeiska rymdorganisationen. Arkiverad från originalet den 27 april 2009. https://web.archive.org/web/20090427160731/http://www.spacetelescope.org/news/html/heic0403.html. Läst 22 mars 2004.
- ^ Lowell Observatory, Travis Barman och Steele Wotkyns (10 april 2007). ”Water Identified in Extrasolar Planet Atmosphere”. Pressmeddelande. Läst 2007-04-17. Arkiverad från originalet den 2007-05-16.
| HD 209458 b | Jupiter |
|---|---|
 |  |
Media som används på denna webbplats
Original Caption Released with Image: This processed color image of Jupiter was produced in 1990 by the U.S. Geological Survey from a Voyager 2 image captured in 1979. The colors have been enhanced to bring out detail. Zones of light-colored, ascending clouds alternate with bands of dark, descending clouds. The clouds travel around the planet in alternating eastward and westward belts at speeds of up to 540 kilometers per hour. Tremendous storms as big as Earthly continents surge around the planet. The Great Red Spot (oval shape toward the lower-left) is an enormous anticyclonic storm that drifts along its belt, eventually circling the entire planet.