HD 164922

HD 164922
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension18t 02m 30,86 s[1]
Deklination+26° 18′ 46,81″[1]
Skenbar magnitud ()+7,01 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 V[3]
B–V+0,79[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+20,29 ± 0,09[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +389,772 ± 0,013[4] mas/år
Dek.: -602,431 ± 0,017[4] mas/år
Parallax ()45,4954 ± 0,0167[4]
Avstånd71,69 ± 0,03  (21,980 ± 0,008 pc)
Absolut magnitud ()+5,29[2]
Detaljer
Massa0,874 ± 0,012[3] M
Radie0,999 ± 0,017[3] R
Luminositet0,703 ± 0,017[3] L
Temperatur5 293 ± 32[3] K
Metallicitet+0,16 ± 0,05 (Fe/H)[3] dex
Ålder13,4[5] miljarder år
Andra beteckningar
LHS 3353, AG+26 1782, BD+26 3151, CCDM J18025+2619A, G 183-18, G 182-35, GJ 700.2, GJ 9613, HD 164922, HIC 88348, HIP 88348, IRAS 18005+2618, LSPM J1802+2618, 2MASS J18023085+2618471, NLTT 45840, PLX 4127, PPM 106700, SAO 85678, TYC 2099-2717-1, USNO-B1.0 1163-00306117, uvby98 100164922, WDS J18025+2619A, WISEA J180231.16+261840.6, YZC 24 8618, Gaia EDR3 4582680493669880704, Gaia DR2 4582680493669880704, Gaia DR1 4582680558091221760 [6]

HD 164922 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud av ca 7,01[3] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 45,5[4] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 72 ljusår (ca 22 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 20 km/s.[2]

Nomenklatur

Beteckningen b härrör från upptäcktsordningen och ges till den först upptäckta planeten som kretsar kring en given stjärna, följt av de andra gemenerna i alfabetet.[7] I fallet med HD 164922 upptäcktes endast en, som designerades b, och senare en inre planet, som designerades c.[3] Beteckningen HD 164922 härleds direkt från faktumet att stjärnan är den 164 922:a stjärnan i Henry Draperkatalogen som upptäckts.

Egenskaper

HD 164922 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G9 V.[3] Med en ålder av 13,4 miljarder år kommer stjärnan snart att utvecklas bort från huvudserien och expandera till en röd jätte. Den är en av de äldsta kända stjärnorna i universum och ett av de äldsta multiplanetariska systemen som är kända i Vintergatan. Den har en massa som är ca 0,87[3] solmassor, en radie som är ca 0,99[3] solradier och har ca 0,70 gånger solens utstrålning av energi[3] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 800 K.[8] Stjärnan är metallrik, med en metallicitet ([Fe/H]) på 0,16, eller 144 procent av solens metallhalt, vilket är anmärkningsvärt för en stjärna med så hög ålder som HD 164922.

Planetsystem

Den 15 juli 2006 tillkännagavs en långperiodig av exoplanet av Saturnus storlek i omlopp kring HD 164922. Planet kretsar på ett avstånd av 2,11 AE från stjärnan med en låg excentricitet på 0,05.[9]

Nästan exakt tio år senare, 2016, upptäcktes en annan exoplanet, även om den var mindre massiv än den första planeten, i omloppsbana längre in mot stjärnan. Denna planet har en minsta massa på nästan 13 gånger jordens, vilket innebär att den möjligen är en Neptunusliknande planet.

En tredje exoplanet, en het superjord, upptäcktes 2020,[10] och en fjärde, av Neptunusstorlek, 2021.[11]

HD 164922 solsystem[9][3][10][11]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklinationRadie
d ≥ 4 ± 1 MJ0,103 ± 0,00112,458 ± 0,0030,12 +0.13−0.08--
e ≥ 10,52 ± 0,97 M🜨0,2293 ± 0,002641,763 ± 0,0120,086 +0.083−0.060--
c ≥12,9 ± 1,6 M🜨0,3351 ± 0,001575,7650,07--
b ≥0,360 ± 0,46 MJ2,11 ± 0,131 155 ± 230,08 ± 0,05--

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 164922, 18 mars 2022.

Noter

  1. ^ [a b] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/88348/hd164922. Hämtad 2022-03-19.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Fulton, Benjamin J.; Howard, Andrew W.; Weiss, Lauren M.; Sinukoff, Evan; Petigura, Erik A.; Isaacson, Howard; Hirsch, Lea; Marcy, Geoffrey W.; Henry, Gregory W.; Grunblatt, Samuel K.; Huber, Daniel; Kaspar von Braun; Boyajian, Tabetha S.; Kane, Stephen R.; Wittrock, Justin; Horch, Elliott P.; Ciardi, David R.; Howell, Steve B.; Wright, Jason T.; Ford, Eric B. (2016). "Three Temperate Neptunes Orbiting Nearby Stars". The Astrophysical Journal. 830 (1): 46. arXiv:1607.00007. Bibcode:2016ApJ...830...46F. doi:10.3847/0004-637X/830/1/46. S2CID 36666883.
  4. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  5. ^ Fraser Cain (16 September 2008). "How Old is the Sun?". Universe Today. Hämtad 19 februari 2011.
  6. ^ HD 164922 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2022-03-19.
  7. ^ Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].
  8. ^ Fraser Cain (15 September 2008). "Temperature of the Sun". Universe Today. Hämtad 19 februari 2011.
  9. ^ [a b] Butler, R. P.; et al. (2006). "Catalog of Nearby Exoplanets". The Astrophysical Journal. 646 (1): 505–522. arXiv:astro-ph/0607493. Bibcode:2006ApJ...646..505B. doi:10.1086/504701. S2CID 119067572.
  10. ^ [a b] Benatti, S.; Damasso, M.; Desidera, S.; Marzari, F.; Biazzo, K.; Claudi, R.; Di Mauro, M. P.; Lanza, A. F.; Pinamonti, M.; Barbato, D.; Malavolta, L.; Poretti, E.; Sozzetti, A.; Affer, L.; Bignamini, A.; Bonomo, A. S.; Borsa, F.; Brogi, M.; Bruno, G.; Carleo, I.; Cosentino, R.; Covino, E.; Frustagli, G.; Giacobbe, P.; Gonzalez, M.; Gratton, R.; Harutyunyan, A.; Knapic, C.; Leto, G.; et al. (2020). "The GAPS programme at TNG". Astronomy & Astrophysics. 639: A50. arXiv:2005.03368. doi:10.1051/0004-6361/202037939. S2CID 218538033.
  11. ^ [a b] Rosenthal, Lee J.; Fulton, Benjamin J.; Hirsch, Lea A.; Isaacson, Howard T.; Howard, Andrew W.; Dedrick, Cayla M.; Sherstyuk, Ilya A.; Blunt, Sarah C.; Petigura, Erik A.; Knutson, Heather A.; Behmard, Aida; Chontos, Ashley; Crepp, Justin R.; Crossfield, Ian J. M.; Dalba, Paul A.; Fischer, Debra A.; Henry, Gregory W.; Kane, Stephen R.; Kosiarek, Molly; Marcy, Geoffrey W.; Rubenzahl, Ryan A.; Weiss, Lauren M.; Wright, Jason T. (2021), The California Legacy Survey I. A Catalog of 177 Planets from Precision Radial Velocity Monitoring of 719 Nearby Stars over Three Decades, arXiv:2105.11583

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Hercules IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Hercules chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.