HD 158614
| HD 158614 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Ormbäraren |
| Rektascension | 17t 30m 23,79699 s[1] |
| Deklination | -01° 03′ 46,4882″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,31 (V)[2] (6,02 + 5,93)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G9 IV-V + G9 IV-V[3] |
| B–V | +0,715 ± 0,013[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -76,98 ± 0,05[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -127,77[1] mas/år Dek.: -168,61[1] mas/år |
| Parallax () | 61,19 ± 0,68[1] |
| Avstånd | 53,3 ± 0,6 lå (16,3 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +4,24[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 0,963 ± 0,005[4] M☉ |
| Radie | 1,7[2] R☉ |
| Luminositet | 2,5[2] L☉ |
| Temperatur | 5 500 ± 150[2] K |
| Metallicitet | +0,03± 0,02 (Fe/H)[6] dex |
| Ålder | 12,3[7] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| AG-01 2099, BD-00 3300, CCDM J17304-0104AB, DENIS J173023.6-010346, DENIS J173023.7-010346, GJ 678, GSC 05080-02188, HIC 85667, HIP 85667, HR 6516, IRAS 17278-0101, 2MASS J17302380-0103459, NLTT 44914, PLX 3970, PPM 180083, SAO 141702, TD1 20528, UCAC3 178-154698, uvby98 100158614, WDS J17304-0104AB [8][9] | |
HD 158614 är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Ormbäraren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,31[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 61,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 53 ljusår (ca 16 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -77 km/s.[5] och beräknas komma inom ett avstånd av 11 ljusår om ca 196 000 år.[10] Stjärnan är en tänkbar medlem i rörelsegruppen Zeta Herculis,[11] men kemiska underskott verkar kunna motsäga detta.[12]
Egenskaper
Primärstjärnan HD 158614 A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass G9 IV-V.[3] Den har en massa som är ungefär en[4] solmassa, en radie som är ca 1,7[2] solradier och har ca 2,5 gånger solens utstrålning av energi[2] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 500 K.[2]
Paret visades vara en dubbelstjärna av F. G. W. Struve 1827 och fick katalognamnet Σ 2173 (nu STF 2173). Sedan dess har flera omlopp genomförts,[13] som ger omloppselement som visar en period på 46,3 år och en excentricitet på 0,17.[3] De två komponenterna har båda en liknande spektralklass av G9IV-V.[3] De visar nästan ingen variation i luminositet, men en av stjärnorna verkar variera med 0,002 i magnitud.[14] Båda komponenterna har en något lägre massa än solen på 96 procent respektive 95 procent.[4]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 158614, 27 mars 2022.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c d e f g h i] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990). "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 85 (3): 1015–1019. Bibcode:1990A&AS...85.1015M.
- ^ [a b c d e] Pourbaix, D. (2000). "Resolved double-lined spectroscopic binaries: A neglected source of hypothesis-free parallaxes and stellar masses". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 145 (2): 215–222. Bibcode:2000A&AS..145..215P. doi:10.1051/aas:2000237.
- ^ [a b c d] Andrade, Manuel (October 2019). "Colour-dependent accurate modelling of dynamical parallaxes and masses of visual binaries. Application to the VB+SB2 systems with definitive orbits". Astronomy & Astrophysics. 630: 11. Bibcode:2019A&A...630A..96A. doi:10.1051/0004-6361/201936199. A96.
- ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
- ^ https://www.universeguide.com/star/85667/gliese678. Hämtad 2022-03-29.
- ^ Casagrande, L.; et al. (2011). "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey". Astronomy & Astrophysics. 530 (A138): 21. arXiv:1103.4651. Bibcode:2011A&A...530A.138C. doi:10.1051/0004-6361/201016276. S2CID 56118016.
- ^ HD 158614 (u-strasbg.fr) |Hämtad 2022-03-29.
- ^ "HD 158614". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-11-20.
- ^ Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015). "Close encounters of the stellar kind". Astronomy & Astrophysics. 575: 13. arXiv:1412.3648. Bibcode:2015A&A...575A..35B. doi:10.1051/0004-6361/201425221. S2CID 59039482. A35.
- ^ Porto de Mello, G. F.; da Silva, L. (1991). "On the physical existence of the Zeta HER moving group - A detailed analysis of Phi exp 2 Pavonis". Astronomical Journal. 102: 1816–1825. Bibcode:1991AJ....102.1816P. doi:10.1086/116006.
- ^ Ferreira, Letícia D.; et al. (March 2010). "On The Physical Existence of The Zeta Reticuli Moving Group: A Chemical Composition Analysis". Chemical Abundances in the Universe: Connecting First Stars to Planets, Proceedings of the International Astronomical Union, IAU Symposium. 265: 360–361. Bibcode:2010IAUS..265..360F. doi:10.1017/S174392131000092X.
- ^ Batten, A. H.; et al. (March 1991). "The Binary System Sigma 2173". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 103: 294. Bibcode:1991PASP..103..294B. doi:10.1086/132818.
- ^ Lockwood, G. W. (1998). Balasubramaniam, K. S.; Harvey, Jack; Rabin, D. (eds.). "Luminosity and Chromospheric Variations of Solar Analog Stars". Synoptic Solar Physics -- 18th NSO/Sacramento Peak Summer Workshop Held at Sunspot; New Mexico 8-12 September 1997. ASP Conference Series. 140: 261. Bibcode:1998ASPC..140..261L.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Ophiuchus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ophiuchus chart
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ophiuchus chart
